< Ordspråksboken 4 >
1 Hörer, min barn, edars faders tuktan, och akter uppå, att I mågen lära och kloke varda;
Halljátok, fiúk, az atya oktatását s figyeljetek, hogy meg ösmerjétek az értelmességet;
2 Ty jag gifver eder en god lärdom; öfvergifver icke min lag.
mert jó tanúlságot adtam nektek, tanomat el ne hagyjátok.
3 Ty jag var mins faders son, späd, och den endaste for mine moder.
Mert fia voltam atyámnak, gyöngéd s egyetlen az anyám előtt;
4 Och han lärde mig, och sade: Låt ditt hjerta anamma min ord; håll min bud, så får du lefva.
az tanított meg engem, s mondta nékem: Tartsa meg szavaimat szíved, őrizd meg parancsaimat, hogy élj.
5 Anamma vishet, anamma förstånd; förgät icke, och vik icke ifrå mins muns tal.
Szerezz bölcsességet, szerezz értelmességet; ne felejtsd el, ne hajolj el szájam mondásaitól.
6 Öfvergif henne icke, så skall hon behålla dig; älska henne, så skall hon bevara dig;
Ne hagyd el őt s megőriz téged, szeresd őt és megóv téged.
7 Ty vishetenes begynnelse är, när man gerna hörer henne, och hafver klokhetena kärare, än alla ägodelar.
Kezdete a bölcsességnek: szerezz bölcsességet! s minden szerzeményeden szerezz értelmességet!
8 Akta henne högt, så skall hon upphöja dig, och skall komma dig till äro, om du hafver henne kär.
Tüntesd ki őt és fölemel téged, tiszteltté tesz téged, midőn átkarolod.
9 Hon skall ditt hufvud härliga pryda, och hedra dig med en dägelig krono.
Ad majd fejednek kecses füzért, díszes koronával ajándékoz meg téged.
10 Så hör, min son, och tag vid mitt tal, så skola din år mång varda.
Halljad fiam s fogadd el mondásaimat, hogy megsokasodjanak a te életed évei.
11 Jag vill föra dig på vishetenes väg; jag vill leda dig på rätta stigen;
Bölcsesség útjára tanítottalak, járattalak az egyenesség nyomdokaiban.
12 Så att, när du går, skall din gång icke varda dig tung, och när du löper, skall du icke stöta dig.
Jártadban nem szorul meg lépésed, s ha futsz, nem botlasz meg.
13 Anamma tuktan, öfvergif henne icke; bevara henne, ty hon är ditt lif.
Ragaszkodjál az oktatáshoz, ne hagyd abba, óvd meg őt, mert ő az életed.
14 Kom icke uppå de ogudaktigas stig, och träd icke uppå de ondas väg.
A gonoszok ösvényére ne menj, és ne haladj a rosszak útján.
15 Låt fara honom, och gack icke på honom; vik ifrå honom, och gack framom.
Vesd el, ne vonulj rajta, térj le róla s vonulj el.
16 Ty de sofva icke, utan de hafva gjort illa, och gifva sig icke ro, utan de hafva gjort skada.
Mert nem alusznak, ha rosszat nem tesznek, s el van rabolva álmuk, ha botlást nem okoznak.
17 Ty de föda sig af ogudaktigt bröd; och dricka af vrånghetenes vin.
Mert ették a gonoszság kenyerét és az erőszakoskodás borát isszák.
18 Men de rättfärdigas stig skin såsom ett ljus, hvilket framgår, och lyser allt intill fullan dag.
S az igazak ösvénye akár a fényes napvilág, mely egyre világosabb lesz a nappal megszilárdultáig;
19 Men de ogudaktigas väg är såsom mörker, och de veta icke, hvar de fallande varda.
a gonoszok útja akár az éjhomály, nem tudják, miben botlanak meg.
20 Min son, akta uppå min ord, och böj din öron till mitt tal.
Fiam, szavaimra figyelj, mondásaimra hajtsad füledet;
21 Låt dem icke komma ifrå din ögon; behåll dem i ditt hjerta.
ne mozduljanak el szemeid elől, őrizd azokat szíved belsejében:
22 Ty de äro lif dem som finna dem, och helsosam deras hela kroppe.
mert élet azok megtalálóik számára s egész testöknek gyógyulás.
23 Bevara ditt hjerta med all flit; ty derutaf går lifvet.
Minden őrzendőnél jobban óvjad szívedet, mert abból erednek az élet forrásai.
24 Låt bort ifrå dig en ond mun, och vrånga läppar låt långt vara ifrå dig.
Vesd le magadról a szájnak görbeségét, s az ajkak ferdeségét távolítsd el magadtól.
25 Låt din ögon se rätt fram för sig, och din ögnalock se rätt fram för dig.
Szemeid előre tekintsenek és szempilláid egyenesen nézzenek magad elé.
26 Låt din fot gå lika, så går du visst.
Mérlegeld lábad nyomdokát s mind az útjaid megszilárdulnak.
27 Vik hvarken på högra eller på venstra sidona; vänd din fot ifrå det ondt är.
Ne hajolj jobbra és balra, távoztasd lábadat a rossztól.