< Ordspråksboken 4 >
1 Hörer, min barn, edars faders tuktan, och akter uppå, att I mågen lära och kloke varda;
Ka canaw, na pa ni na cangkhainae hah thai awh nateh, thaipanueknae hah panue hanelah na hnâpakeng awh.
2 Ty jag gifver eder en god lärdom; öfvergifver icke min lag.
Bangkongtetpawiteh, cangkhainae kahawi hah na poe dawkvah, kaie kâlawk hah cettakhai hanh.
3 Ty jag var mins faders son, späd, och den endaste for mine moder.
Apa e capa lah ka o navah, anu e capa a pahren e tawntoe e capa lah ka o.
4 Och han lärde mig, och sade: Låt ditt hjerta anamma min ord; håll min bud, så får du lefva.
Pâtu hai na pâtu teh, na lungthin hoi ka lawknaw hah pâkuem haw. Kaie kâpoelawknaw hah tarawi nateh hring haw.
5 Anamma vishet, anamma förstånd; förgät icke, och vik icke ifrå mins muns tal.
Lungangnae hah tawn nateh, thaipanueknae hah tawn haw. Ka pahni dawk hoi ka tâcawt e lawknaw hah pahnim laipalah, kamlang takhai hanh.
6 Öfvergif henne icke, så skall hon behålla dig; älska henne, så skall hon bevara dig;
Cettakhai hanh, na ring nakaima. Lungpataw haw na ngue han kaima.
7 Ty vishetenes begynnelse är, när man gerna hörer henne, och hafver klokhetena kärare, än alla ägodelar.
Lungangnae teh a lawkpui poung doeh.
8 Akta henne högt, så skall hon upphöja dig, och skall komma dig till äro, om du hafver henne kär.
Talue sak haw, na tawmrasang han. Tapam haw, barinae koe na ceikhai han.
9 Hon skall ditt hufvud härliga pryda, och hedra dig med en dägelig krono.
Na lû dawk lungmanae na kâmuk sak han, bawilennae bawilakhung hah na kâmuk sak han.
10 Så hör, min son, och tag vid mitt tal, så skola din år mång varda.
Ka capa, ka dei e hah thai nateh, dâw haw. Na hringyung a saw sak han.
11 Jag vill föra dig på vishetenes väg; jag vill leda dig på rätta stigen;
Lungangnae lamthung na cangkhai teh, lamkalan dawk na hrawi.
12 Så att, när du går, skall din gång icke varda dig tung, och när du löper, skall du icke stöta dig.
Na cei navah, na khok hanelah kamthuinae awm mahoeh, na yawng navah na tâlaw mahoeh.
13 Anamma tuktan, öfvergif henne icke; bevara henne, ty hon är ditt lif.
Na cangkhainae hah kacaklah kuen nateh, tha laipalah pou kuen haw. Bangkongtetpawiteh, na hringnae doeh.
14 Kom icke uppå de ogudaktigas stig, och träd icke uppå de ondas väg.
Tamikathoutnaw e lamthung dawk kâen awh hanh. Tami kahawihoehnaw e lamthung dawn hanh.
15 Låt fara honom, och gack icke på honom; vik ifrå honom, och gack framom.
Roun nateh, khoeroe dawn hanh, kamlang takhai nateh, cettakhaih.
16 Ty de sofva icke, utan de hafva gjort illa, och gifva sig icke ro, utan de hafva gjort skada.
Bangkongtetpawiteh, hno kathout sak hoeh pawiteh, ip thai awh hoeh niteh, tami buetbuet touh tâlaw sak hoehpawiteh, ihmu tho awh hoeh.
17 Ty de föda sig af ogudaktigt bröd; och dricka af vrånghetenes vin.
Bangkongtetpawiteh, thoenae vaiyei hah a ca awh teh, rektapnae yamu hah a nei awh.
18 Men de rättfärdigas stig skin såsom ett ljus, hvilket framgår, och lyser allt intill fullan dag.
Hatei, tamikalannaw e lamthung teh, kanî raeng, kanî tuengtalueng a thunnae kanî ang patetlah ao.
19 Men de ogudaktigas väg är såsom mörker, och de veta icke, hvar de fallande varda.
Tamikathoutnaw e lamthung teh khohmo patetlah ao teh, tâlawnae akungcing hai panuek awh hoeh.
20 Min son, akta uppå min ord, och böj din öron till mitt tal.
Ka capa, ka lawk kahawicalah thai haw, ka dei e hah atangcalah pouk.
21 Låt dem icke komma ifrå din ögon; behåll dem i ditt hjerta.
Na mit hoi kâhlat sak hanh, na lungthin dawk pâkuemh.
22 Ty de äro lif dem som finna dem, och helsosam deras hela kroppe.
Bangkongtetpawiteh, kahmawtnaw hanelah hringnae lah ao teh, a takthai abuemlah hanelah damnae lah ao.
23 Bevara ditt hjerta med all flit; ty derutaf går lifvet.
Hno pueng hlak hoi na lungthin hah kahawicalah ring haw. Bangkongtetpawiteh, hringnae akungtuen lah ao.
24 Låt bort ifrå dig en ond mun, och vrånga läppar låt långt vara ifrå dig.
Dumyennae pahni hah pahnawt nateh, payonnae pahni hah ahlanae koe takhoe haw.
25 Låt din ögon se rätt fram för sig, och din ögnalock se rätt fram för dig.
Na mit hoi hmalah kalan lah khen nateh, na hmalah kalan lah radoung haw.
26 Låt din fot gå lika, så går du visst.
Na lamthung hah hmaloe rip nateh, na lamthung pueng hah cak sak.
27 Vik hvarken på högra eller på venstra sidona; vänd din fot ifrå det ondt är.
Aranglah nakunghai, avoilah nakunghai phen hanh. Thoenae lamthung hah roun haw.