Ordspråksboken 31
1 Detta är Konung Lemuels ord, den lära, som honom hans moder lärde.
Maloba ya mokonzi Lemweli, mateya oyo mama na ye ateyaki ye:
2 Ack! min utkorade; ack! du mins lifs son; ack! min önskade son.
Eh mwana na ngai ya mobali, mwana oyo abimi na libumu na ngai, mwana mobali oyo nalapelaka ndayi:
3 Låt icke qvinnor få dina förmågo, och gack icke de vägar, der Konungar förderfva sig på.
Kosilisa makasi na yo na basi te, komitika te na basi oyo bapengwisaka bakonzi!
4 O! icke Konungom, Lemuel; gif icke Konungom vin dricka, eller Förstom starka drycker;
Eh Lemweli, ebongi te mpo na bakonzi; te, ebongi te mpo na bato minene kotuna: « Wapi masanga ya makasi? »
5 Att de icke dricka, och förgäta rätthetena, och förvända de elända menniskors sak.
Noki te soki bameli yango, bakobosana mibeko mpe bakokata na bosembo te makambo ya banyokolami.
6 Gif starka drycker dem som förgöras skola, och vin bedröfvadom själom;
Pesa masanga ya makasi epai ya bato oyo balingi kokufa, mpe vino epai ya bato oyo bazali kotungisama na motema.
7 Att de måga dricka, och förgäta sina vedermödo, och icke mer ihågkomma sin jämmer.
Tika bango bamela mpo ete babosana pasi na bango mpe batika kokanisa lisusu minyoko na bango.
8 Låt din mun upp för de dumbar, och för allas deras sak, som förlåtne äro.
Fungola monoko na yo mpo na kolobela bato oyo bazali na makoki ya koloba te, mpe mpo na kolongisa bato oyo bazanga basungi.
9 Låt din mun upp, och döm rätt, och hämnas den elända och fattiga.
Fungola monoko na yo mpe sambisa na bosembo, bundela babola mpe bato oyo bakelela.
10 Hvilkom en dygdelig qvinna beskärd är, hon är mycket ädlare, än aldrakosteligaste perlor.
Nani akoki komona mwasi ya lokumu? Azali na motuya koleka babiju ya talo.
11 Hennes mans hjerta tör förlåta sig uppå henne, och bergning skall honom icke fattas.
Mobali na ye atielaka ye motema mpe azangaka te biloko ya motuya.
12 Hon gör honom ljuft, och icke ledt, i alla sina lifsdagar.
Tango nyonso ya bomoi na ye, apesaka mobali na ye esengo, kasi mawa te;
13 Hon brukar sig på ull och lin, och arbetar gerna med sina händer.
alukaka bapwale ya meme mpe basinga ya lino, bongo maboko na ye etongaka yango na esengo.
14 Hon är såsom ett köpmanskepp, som sina bergning fjerranefter hemtar.
Azali lokola masuwa ya bato ya mombongo, akendaka koluka bilei na ye mosika;
15 Hon står om nattene upp, och gifver sitt husfolk mat, och sina tjenarinnor deras del.
alamukaka wana butu ezali nanu, abongisaka bilei mpo na ndako na ye mpe akabolelaka basali na ye ya basi misala.
16 Hon tänker på en åker, och köper honom; och planterar en vingård af sina händers frukt.
Soki asepeli na elanga, asombaka yango; mpe na mbuma ya misala na ye, alonaka elanga ya vino.
17 Hon gjordar sina länder fast, och stärker sina armar.
Akangaka loketo na ye makasi mpe akembisaka maboko na ye na mosala.
18 Hon märker, hvar hennes handel kan hafva förkofring; hennes lykta utsläckes icke om nattena.
Amonaka ete mombongo na ye etambolaka malamu; mpe kino na butu, mwinda na ye ekokufa te.
19 Hon räcker ut sina hand till rocken, och hennes finger fatta tenen.
Maboko na ye esimbaka mitonga oyo batongelaka, mpe misapi na ye etongaka bilamba.
20 Hon utsträcker sina händer till den fattiga, och räcker sina hand dem torftiga.
Afungolaka loboko na ye mpo na kokabela babola, mpe asembolaka yango mpo na kosunga bato bakelela.
21 Hon fruktar icke sino huse för snö; ty hela hennes hus hafver dubbel kläder.
Tango mvula ya pembe ekitaka, abangaka eloko moko te mpo na ndako na ye, pamba te bato nyonso kati na ndako na ye balataka bilamba ya malili.
22 Hon gör sig täcken; hvitt silke, och purpur är hennes kläde.
Asalaka babulangeti mpo na mbeto na ye mpe alataka bilamba na ye ya lino ya kitoko mpe ya motane.
23 Hennes man är prisad i portomen, när han sitter när landsens äldsta.
Bapesaka mobali na ye lokumu, na ekuke ya engumba, tango avandaka elongo na bakambi ya mokili.
24 Hon gör en kjortel, och säljer honom; ett bälte får hon krämarenom.
Asalaka bilamba ya lino mpe atekaka yango, asalaka mombongo ya mikaba.
25 Hennes prydning är, att hon renlig och flitig är; och framdeles skall hon le.
Alataka lokola elamba: molende na mosala mpe lokumu; mikolo ya lobi ebangisaka ye te, asekaka nde yango.
26 Hon upplåter sin mun med vishet, och på hennes tungo är täckelig lära.
Alobaka na bwanya, mpe lolemo na ye epesaka malakisi na bolingo.
27 Hon ser till, huru det i hennes hus tillstår, och äter icke sitt bröd i lättja.
Azalaka na bokebi na makambo nyonso oyo elekaka na ndako na ye, mpe aliaka lipa na bogoyigoyi te.
28 Hennes söner komma upp, och prisa henne saliga; hennes man lofvar henne.
Bana na ye bakotelema mpo na kokumisa ye, mpe tala ndenge mobali na ye mpe akumisaka ye:
29 Många döttrar samka rikedom; men du öfvergår dem alla.
« Basi ebele basalaka makambo ya lokumu; kasi yo, oleki bango nyonso! »
30 Täckeligt och dägelig vara är intet; en qvinna, som Herran fruktar, den skall man lofva.
Bonzenga ya elongi ekosaka, mpe kitoko ya nzoto ezalaka pamba; kasi mwasi oyo atosaka Yawe, ye nde abongi na lokumu.
31 Hon skall rosad varda af sina händers frukt, och hennes gerningar skola lofva henne i portomen.
Bopesa ye bambuma ya misala na ye! Tika ete bapesa ye lokumu, na bikuke ya engumba, mpo na misala nyonso oyo asalaka!
