Ordspråksboken 31
1 Detta är Konung Lemuels ord, den lära, som honom hans moder lärde.
The words of king Lemuel; the oracle which his mother taught him.
2 Ack! min utkorade; ack! du mins lifs son; ack! min önskade son.
What, my son? and what, O son of my womb, and what, O son of my vows?
3 Låt icke qvinnor få dina förmågo, och gack icke de vägar, der Konungar förderfva sig på.
Give not thy strength unto women, nor thy ways to that which destroyeth kings.
4 O! icke Konungom, Lemuel; gif icke Konungom vin dricka, eller Förstom starka drycker;
It is not for kings, O Lemuel, it is not for kings to drink wine; nor for princes [to say], Where is strong drink?
5 Att de icke dricka, och förgäta rätthetena, och förvända de elända menniskors sak.
Lest they drink, and forget the law, and pervert the judgment of any that is afflicted.
6 Gif starka drycker dem som förgöras skola, och vin bedröfvadom själom;
Give strong drink unto him that is ready to perish, and wine unto the bitter in soul:
7 Att de måga dricka, och förgäta sina vedermödo, och icke mer ihågkomma sin jämmer.
Let him drink, and forget his poverty, and remember his misery no more.
8 Låt din mun upp för de dumbar, och för allas deras sak, som förlåtne äro.
Open thy mouth for the dumb, in the cause of all such as are left desolate.
9 Låt din mun upp, och döm rätt, och hämnas den elända och fattiga.
Open thy mouth, judge righteously, and minister judgment to the poor and needy.
10 Hvilkom en dygdelig qvinna beskärd är, hon är mycket ädlare, än aldrakosteligaste perlor.
A virtuous woman who can find? for her price is far above rubies.
11 Hennes mans hjerta tör förlåta sig uppå henne, och bergning skall honom icke fattas.
The heart of her husband trusteth in her, and he shall have no lack of gain.
12 Hon gör honom ljuft, och icke ledt, i alla sina lifsdagar.
She doeth him good and not evil all the days of her life.
13 Hon brukar sig på ull och lin, och arbetar gerna med sina händer.
She seeketh wool and flax, and worketh willingly with her hands.
14 Hon är såsom ett köpmanskepp, som sina bergning fjerranefter hemtar.
She is like the merchant-ships; she bringeth her food from afar.
15 Hon står om nattene upp, och gifver sitt husfolk mat, och sina tjenarinnor deras del.
She riseth also while it is yet night, and giveth meat to her household, and their task to her maidens.
16 Hon tänker på en åker, och köper honom; och planterar en vingård af sina händers frukt.
She considereth a field, and buyeth it: with the fruit of her hands she planteth a vineyard.
17 Hon gjordar sina länder fast, och stärker sina armar.
She girdeth her loins with strength, and maketh strong her arms.
18 Hon märker, hvar hennes handel kan hafva förkofring; hennes lykta utsläckes icke om nattena.
She perceiveth that her merchandise is profitable: her lamp goeth not out by night.
19 Hon räcker ut sina hand till rocken, och hennes finger fatta tenen.
She layeth her hands to the distaff, and her hands hold the spindle.
20 Hon utsträcker sina händer till den fattiga, och räcker sina hand dem torftiga.
She spreadeth out her hand to the poor; yea, she reacheth forth her hands to the needy.
21 Hon fruktar icke sino huse för snö; ty hela hennes hus hafver dubbel kläder.
She is not afraid of the snow for her household; for all her household are clothed with scarlet.
22 Hon gör sig täcken; hvitt silke, och purpur är hennes kläde.
She maketh for herself carpets of tapestry; her clothing is fine linen and purple.
23 Hennes man är prisad i portomen, när han sitter när landsens äldsta.
Her husband is known in the gates, when he sitteth among the elders of the land.
24 Hon gör en kjortel, och säljer honom; ett bälte får hon krämarenom.
She maketh linen garments and selleth them; and delivereth girdles unto the merchant.
25 Hennes prydning är, att hon renlig och flitig är; och framdeles skall hon le.
Strength and dignity are her clothing; and she laugheth at the time to come.
26 Hon upplåter sin mun med vishet, och på hennes tungo är täckelig lära.
She openeth her mouth with wisdom; and the law of kindness is on her tongue.
27 Hon ser till, huru det i hennes hus tillstår, och äter icke sitt bröd i lättja.
She looketh well to the ways of her household, and eateth not the bread of idleness.
28 Hennes söner komma upp, och prisa henne saliga; hennes man lofvar henne.
Her children rise up, and call her blessed; her husband [also], and he praiseth her, [saying]:
29 Många döttrar samka rikedom; men du öfvergår dem alla.
Many daughters have done virtuously, but thou excellest them all.
30 Täckeligt och dägelig vara är intet; en qvinna, som Herran fruktar, den skall man lofva.
Favour is deceitful, and beauty is vain: [but] a woman that feareth the LORD, she shall be praised.
31 Hon skall rosad varda af sina händers frukt, och hennes gerningar skola lofva henne i portomen.
Give her of the fruit of her hands; and let her works praise her in the gates.
