Ordspråksboken 31
1 Detta är Konung Lemuels ord, den lära, som honom hans moder lärde.
The words of king Lemuel, the prophecy that his mother taught him.
2 Ack! min utkorade; ack! du mins lifs son; ack! min önskade son.
What, my son? and what, the son of my womb? and what, the son of my vows?
3 Låt icke qvinnor få dina förmågo, och gack icke de vägar, der Konungar förderfva sig på.
Give not your strength unto women, nor your ways to that which destroys kings.
4 O! icke Konungom, Lemuel; gif icke Konungom vin dricka, eller Förstom starka drycker;
It is not for kings, O Lemuel, it is not for kings to drink wine; nor for princes strong drink:
5 Att de icke dricka, och förgäta rätthetena, och förvända de elända menniskors sak.
Lest they drink, and forget the law, and pervert the judgment of any of the afflicted.
6 Gif starka drycker dem som förgöras skola, och vin bedröfvadom själom;
Give strong drink unto him that is ready to perish, and wine unto those that be of heavy hearts.
7 Att de måga dricka, och förgäta sina vedermödo, och icke mer ihågkomma sin jämmer.
Let him drink, and forget his poverty, and remember his misery no more.
8 Låt din mun upp för de dumbar, och för allas deras sak, som förlåtne äro.
Open your mouth for the dumb in the cause of all such as are appointed to destruction.
9 Låt din mun upp, och döm rätt, och hämnas den elända och fattiga.
Open your mouth, judge righteously, and plead the cause of the poor and needy.
10 Hvilkom en dygdelig qvinna beskärd är, hon är mycket ädlare, än aldrakosteligaste perlor.
Who can find a virtuous woman? for her price is far above rubies.
11 Hennes mans hjerta tör förlåta sig uppå henne, och bergning skall honom icke fattas.
The heart of her husband does safely trust in her, so that he shall have no need of spoil.
12 Hon gör honom ljuft, och icke ledt, i alla sina lifsdagar.
She will do him good and not evil all the days of her life.
13 Hon brukar sig på ull och lin, och arbetar gerna med sina händer.
She seeks wool, and flax, and works willingly with her hands.
14 Hon är såsom ett köpmanskepp, som sina bergning fjerranefter hemtar.
She is like the merchants' ships; she brings her food from far.
15 Hon står om nattene upp, och gifver sitt husfolk mat, och sina tjenarinnor deras del.
She rises also while it is yet night, and gives food to her household, and a portion to her maidens.
16 Hon tänker på en åker, och köper honom; och planterar en vingård af sina händers frukt.
She considers a field, and buys it: with the fruit of her hands she plants a vineyard.
17 Hon gjordar sina länder fast, och stärker sina armar.
She girds her loins with strength, and strengthens her arms.
18 Hon märker, hvar hennes handel kan hafva förkofring; hennes lykta utsläckes icke om nattena.
She perceives that her merchandise is good: her candle goes not out by night.
19 Hon räcker ut sina hand till rocken, och hennes finger fatta tenen.
She lays her hands to the spindle, and her hands hold the distaff.
20 Hon utsträcker sina händer till den fattiga, och räcker sina hand dem torftiga.
She stretches out her hand to the poor; yea, she reachs forth her hands to the needy.
21 Hon fruktar icke sino huse för snö; ty hela hennes hus hafver dubbel kläder.
She is not afraid of the snow for her household: for all her household are clothed with scarlet.
22 Hon gör sig täcken; hvitt silke, och purpur är hennes kläde.
She makes herself coverings of tapestry; her clothing is silk and purple.
23 Hennes man är prisad i portomen, när han sitter när landsens äldsta.
Her husband is known in the gates, when he sits among the elders of the land.
24 Hon gör en kjortel, och säljer honom; ett bälte får hon krämarenom.
She makes fine linen, and sells it; and delivers girdles unto the merchant.
25 Hennes prydning är, att hon renlig och flitig är; och framdeles skall hon le.
Strength and honour are her clothing; and she shall rejoice in time to come.
26 Hon upplåter sin mun med vishet, och på hennes tungo är täckelig lära.
She opens her mouth with wisdom; and in her tongue is the law of kindness.
27 Hon ser till, huru det i hennes hus tillstår, och äter icke sitt bröd i lättja.
She looks well to the ways of her household, and eats not the bread of idleness.
28 Hennes söner komma upp, och prisa henne saliga; hennes man lofvar henne.
Her children arise up, and call her blessed; her husband also, and he praises her.
29 Många döttrar samka rikedom; men du öfvergår dem alla.
Many daughters have done virtuously, but you excel them all.
30 Täckeligt och dägelig vara är intet; en qvinna, som Herran fruktar, den skall man lofva.
Favour is deceitful, and beauty is vain: but a woman that fears the LORD, she shall be praised.
31 Hon skall rosad varda af sina händers frukt, och hennes gerningar skola lofva henne i portomen.
Give her of the fruit of her hands; and let her own works praise her in the gates.
