Ordspråksboken 31
1 Detta är Konung Lemuels ord, den lära, som honom hans moder lärde.
Weche mag Ruoth Lemuel, ma gin weche matut ma min mare nopuonje.
2 Ack! min utkorade; ack! du mins lifs son; ack! min önskade son.
Yaye wuoda, yaye wuoda mane anywolo! Winja, in wuoda mane anywolo bangʼ ka Nyasaye osewinjo lemo mane atimonego singruok.
3 Låt icke qvinnor få dina förmågo, och gack icke de vägar, der Konungar förderfva sig på.
Kik iket tekri kuom mon, kata nyalo mari kuom jogo maketho ruodhi.
4 O! icke Konungom, Lemuel; gif icke Konungom vin dricka, eller Förstom starka drycker;
Ok en gima owinjore ne ruodhi, yaye Lemuel, mondo ruodhi omadh math makech, kata jotelo ogomb kongʼo gi chunygi duto,
5 Att de icke dricka, och förgäta rätthetena, och förvända de elända menniskors sak.
nono ka gimetho to wigi diwil gi gima chik ochiko, ma gihiny joma ok nyal ka gitamogi e ratichgi.
6 Gif starka drycker dem som förgöras skola, och vin bedröfvadom själom;
Chiw kongʼo ne jogo ma chunygi ool, to math makech ne jogo ma chunygi lit.
7 Att de måga dricka, och förgäta sina vedermödo, och icke mer ihågkomma sin jämmer.
Wegi mondo gimethi mondo wigi owil gi chan-gi kendo kik gichak gipar chandruokgi kendo.
8 Låt din mun upp för de dumbar, och för allas deras sak, som förlåtne äro.
Wuo ka ichwako joma ok nyal wacho wachgi gin giwegi, ka ichwako jogo maonge nyalo.
9 Låt din mun upp, och döm rätt, och hämnas den elända och fattiga.
Wuo kendo ngʼad bura kare, chwak ratich jogo ma jochan kod jogo mochando.
10 Hvilkom en dygdelig qvinna beskärd är, hon är mycket ädlare, än aldrakosteligaste perlor.
Dhako ma kite longʼo en ngʼa manyalo nwangʼo? Nengone oloyo kite ma nengogi tek.
11 Hennes mans hjerta tör förlåta sig uppå henne, och bergning skall honom icke fattas.
Chwore ogenogo chutho kendo onge gima oreme.
12 Hon gör honom ljuft, och icke ledt, i alla sina lifsdagar.
Okelone mana ber, ok hinyruok ndalo duto mar ngimane.
13 Hon brukar sig på ull och lin, och arbetar gerna med sina händer.
Oyiero yie rombe kod tworo kendo otiyo matek gi lwete.
14 Hon är såsom ett köpmanskepp, som sina bergning fjerranefter hemtar.
Ochalo gi yiedhi mag ohala, kokelo chiemo moa kuma bor.
15 Hon står om nattene upp, och gifver sitt husfolk mat, och sina tjenarinnor deras del.
Ochiewo aa e nindo ka pod piny mudho, ochiwo chiemo ne joode to moko omiyo nyiri matiyone.
16 Hon tänker på en åker, och köper honom; och planterar en vingård af sina händers frukt.
Omanyo puodho maber mi ongʼiew, kendo kuom ohala moloko opidhogo puothe mag olembe.
17 Hon gjordar sina länder fast, och stärker sina armar.
Otiyo tijene gi teko duto; kendo oratego e tije motiyo.
18 Hon märker, hvar hennes handel kan hafva förkofring; hennes lykta utsläckes icke om nattena.
Oneno ni gik moloso miye ohala to tache ok tho gotieno.
19 Hon räcker ut sina hand till rocken, och hennes finger fatta tenen.
Ei lwete otingʼo yie rombe kendo omako gir chwecho gi lith lwetene.
20 Hon utsträcker sina händer till den fattiga, och räcker sina hand dem torftiga.
Oyawo bade ne joma jochan kendo otero lwete ne jogo mochando.
21 Hon fruktar icke sino huse för snö; ty hela hennes hus hafver dubbel kläder.
Ka piny ngʼich, oonge luoro ne joode, nikech giduto girwakore gi nengni mapichni.
22 Hon gör sig täcken; hvitt silke, och purpur är hennes kläde.
Oloso raum ne kitandane, orwakore gi lewni marep-rep maralik ma nengogi tek.
23 Hennes man är prisad i portomen, när han sitter när landsens äldsta.
Chwore imiyo luor e dhoranga dala maduongʼ, kama obedoe e dier jodongo mag gwengʼ.
24 Hon gör en kjortel, och säljer honom; ett bälte får hon krämarenom.
Oloso lewni marep-rep mi ousgi, kendo omiyo johala gik moko.
25 Hennes prydning är, att hon renlig och flitig är; och framdeles skall hon le.
Orwakore gi teko kod dimbruok; omiyo onyalo bedo mamor e ndalo mabiro.
26 Hon upplåter sin mun med vishet, och på hennes tungo är täckelig lära.
Owuoyo gi rieko kendo puonj mar adiera ni e lewe.
27 Hon ser till, huru det i hennes hus tillstår, och äter icke sitt bröd i lättja.
Orito weche mag ode to ok ocham chiemb mifwadhi.
28 Hennes söner komma upp, och prisa henne saliga; hennes man lofvar henne.
Nyithinde chungo kendo luonge ni en ngʼat mogwedhi, chwore bende pake, kawacho niya,
29 Många döttrar samka rikedom; men du öfvergår dem alla.
“Mon mangʼeny timo gik mabeyo, to in iloyogi duto.”
30 Täckeligt och dägelig vara är intet; en qvinna, som Herran fruktar, den skall man lofva.
Ber mar wangʼ wuondo ji, to chia bende rumo; to dhako moluoro Jehova Nyasaye yudo pak.
31 Hon skall rosad varda af sina händers frukt, och hennes gerningar skola lofva henne i portomen.
Miye pak moromo kode mondo onwangʼ kendo we mondo tijene okelne pak e dhorangach mar dala maduongʼ.
