Ordspråksboken 31
1 Detta är Konung Lemuels ord, den lära, som honom hans moder lärde.
Manghai Lemuel kah olka olrhuh. He nen ni amah khaw a manu loh a toel.
2 Ack! min utkorade; ack! du mins lifs son; ack! min önskade son.
Ka ca me tlam lae? Ka bungko lamkah ka capa me tlam lae? Ka olcaeng dong lamkah ka capa me tlam lae?
3 Låt icke qvinnor få dina förmågo, och gack icke de vägar, der Konungar förderfva sig på.
Na thadueng te huta pum dongah pae tarha boeh, na longpuei te manghai rhoek aka khoe ham ni te.
4 O! icke Konungom, Lemuel; gif icke Konungom vin dricka, eller Förstom starka drycker;
Manghai Lemuel ham bueng moenih. Manghai rhoek loh misurtui a ok ham moenih. Boeica rhoek long khaw yu a tuep ham moenih.
5 Att de icke dricka, och förgäta rätthetena, och förvända de elända menniskors sak.
A ok tih a taem te a hnilh atah, phacip phabaem ca boeih kah dumlai te talh ve.
6 Gif starka drycker dem som förgöras skola, och vin bedröfvadom själom;
Yu te aka milh taengah, misur te a hinglu aka khahing taengah pae uh.
7 Att de måga dricka, och förgäta sina vedermödo, och icke mer ihågkomma sin jämmer.
O saeh lamtah a khodaeng te hnilh saeh. A thakthaenah khaw koep poek boel saeh.
8 Låt din mun upp för de dumbar, och för allas deras sak, som förlåtne äro.
Olmueh ham khaw, cadah cadum ca boeih kah dumlai ham khaw na ka te ong pah.
9 Låt din mun upp, och döm rätt, och hämnas den elända och fattiga.
Na ka te ong lamtah duengnah neh laitloek pah. Mangdaeng neh khodaeng te khaw tang sak lah.
10 Hvilkom en dygdelig qvinna beskärd är, hon är mycket ädlare, än aldrakosteligaste perlor.
Tatthai nu he unim aka hmu? Lungvang lakah a phu khaw kuel.
11 Hennes mans hjerta tör förlåta sig uppå henne, och bergning skall honom icke fattas.
A boei kah lungbuei khaw anih dongah pangtung tih, kutbuem khaw vaitah pawh.
12 Hon gör honom ljuft, och icke ledt, i alla sina lifsdagar.
A boei te hnothen neh a thuung tih, a hing tue khuiah boethae om pawh.
13 Hon brukar sig på ull och lin, och arbetar gerna med sina händer.
Tumul neh hlamik a tlap tih a kut naep la a saii.
14 Hon är såsom ett köpmanskepp, som sina bergning fjerranefter hemtar.
thimpom sangpho bangla om tih, amah caak khaw khohla bangsang lamkah hang khuen.
15 Hon står om nattene upp, och gifver sitt husfolk mat, och sina tjenarinnor deras del.
Khoyin ah thoo tih a imkhui ham maeh, a tanu rhoek ham hma a taeng pah.
16 Hon tänker på en åker, och köper honom; och planterar en vingård af sina händers frukt.
Khohmuen te a mangtaeng tih, amah kutci neh a lai. Misur khaw a tue rhoe la a tue coeng.
17 Hon gjordar sina länder fast, och stärker sina armar.
A cinghen te sarhi neh a yen tih, a bantha khaw a huel.
18 Hon märker, hvar hennes handel kan hafva förkofring; hennes lykta utsläckes icke om nattena.
A thenpom kah a then te a ten tih, khoyin, khoyin ah a hmaithoi khaw thi tlaih pawh.
19 Hon räcker ut sina hand till rocken, och hennes finger fatta tenen.
Cunghmui te a kut a yueng thil tih, a kutbom neh tahcap a cap.
20 Hon utsträcker sina händer till den fattiga, och räcker sina hand dem torftiga.
A kutpha loh mangdaeng a koihlawm tih, a kut te khodaeng hamla a yueng pah.
21 Hon fruktar icke sino huse för snö; ty hela hennes hus hafver dubbel kläder.
A imkhui boeih loh pueinak a lingdik neh a om dongah, vuel tue ah khaw, a imkhui ham rhih voel pawh.
22 Hon gör sig täcken; hvitt silke, och purpur är hennes kläde.
Hniphaih te amah ham a tah tih, a hnitang neh daidi pueinak khaw om.
23 Hennes man är prisad i portomen, när han sitter när landsens äldsta.
A boei te vongka ah a ming uh tih, khohmuen kah a ham rhoek taengah a ngol sak.
24 Hon gör en kjortel, och säljer honom; ett bälte får hon krämarenom.
Hni a tah te a yoih tih, lamko te Kanaan taengah a thak.
25 Hennes prydning är, att hon renlig och flitig är; och framdeles skall hon le.
Sarhi neh rhuepomnah te a pueinak nah tih, hmailong khohnin ah cupcup nuei.
26 Hon upplåter sin mun med vishet, och på hennes tungo är täckelig lära.
A ka te cueihnah neh a ang tih, a lai dongah sitlohnah olkhueng om.
27 Hon ser till, huru det i hennes hus tillstår, och äter icke sitt bröd i lättja.
A imkhui ah rhoilaeng khaw a pai tih, thangak buh khaw ca pawh.
28 Hennes söner komma upp, och prisa henne saliga; hennes man lofvar henne.
A ca rhoek loh a thoh hang neh anih te a uem uh tih, a boei long khaw anih te a thangthen bal.
29 Många döttrar samka rikedom; men du öfvergår dem alla.
Huta rhoek loh tatthai la muep a saii uh. Tedae nang long tah amih te a sola boeih na poe coeng.
30 Täckeligt och dägelig vara är intet; en qvinna, som Herran fruktar, den skall man lofva.
Mikdaithen khaw a honghi ni. Sakthen nu khaw a honghi la om. BOEIPA a rhih dongah ni anih te a thangthen.
31 Hon skall rosad varda af sina händers frukt, och hennes gerningar skola lofva henne i portomen.
A kutci te amah taengah pae uh. A bibi dongah amah te vongka ah thangthen uh saeh.
