< Ordspråksboken 30 >
1 Detta är Agurs, Jake sons, ord, lära och tal; dens mansens, till Ithiel, ja till Ithiel och Uchal.
Palavras d'Agur, filho de Jake, a prophecia: disse este varão a Ithiel; a Ithiel e a Ucal:
2 Ty jag är den aldragalnaste, och menniskors förstånd är icke när mig.
Na verdade que eu sou mais brutal do que ninguem, não tenho o entendimento do homem.
3 Jag hafver icke lärt vishet; och hvad heligt är, vet jag icke.
Nem aprendi a sabedoria, nem conheci o conhecimento dos sanctos.
4 Hvilken far upp till himmelen, och neder? Ho fattar vädret i sina händer? Ho binder vattnet uti ett kläde? Ho hafver stadfäst alla verldenes ändar? Huru heter han? Och huru heter hans Son? Vetst du det?
Quem subiu ao céu e desceu? quem encerrou os ventos nos seus punhos? quem amarrou as aguas n'um panno? quem estabeleceu todas as extremidades da terra? qual é o seu nome? e qual é o nome de seu filho? se é que o sabes?
5 All Guds ord äro genomluttrad, och äro en sköld dem som tro uppå honom.
Toda a palavra de Deus é pura; escudo é para os que confiam n'elle.
6 Lägg intet till hans ord, att han icke skall straffa dig, och du varder lögnaktig funnen.
Nada accrescentes ás suas palavras, para que não te reprehenda e sejas achado mentiroso.
7 Tu ting bedes jag af dig, att du dock icke ville neka mig dem, förr än jag dör:
Duas coisas te pedi; não m'as negues, antes que morra:
8 Afguderi och lögn låt vara långt ifrå mig; fattigdom och rikedom gif mig icke, men låt mig min afskilda del af spis få.
Alonga de mim a vaidade e a palavra mentirosa; não me dês nem a pobreza nem a riqueza: mantem-me do pão da minha porção acostumada.
9 Jag måtte eljest, om jag alltför mätt vorde, neka och säga: Ho är Herren? eller, om jag alltför fattig vorde, måtte stjäla, och förtaga mig på mins Guds Namn.
Para que porventura de farto te não negue, e diga: Quem é o Senhor? ou que, empobrecendo, não venha a furtar, e lance mão do nome de Deus.
10 Förråd icke tjenaren för hans herra, att han icke bannar dig, och du kommer i skuld.
Não calumnies o servo diante de seu senhor, para que te não amaldiçoe e fiques culpado.
11 Det är ett slägte, som banna sin fader, och icke välsigna sina moder;
Ha uma geração que amaldiçoa a seu pae, e que não bemdiz a sua mãe
12 Ett slägte, som sig tycker rent vara, och äro dock icke ifrå sinom träck rene tvagne;
Ha uma geração que é pura aos seus olhos, e que nunca foi lavada da sua immundicia.
13 Ett slägte, som sin ögon högt upphäfva, och sin ögnahvarf högt upphålla;
Ha uma geração cujos olhos são altivos, e as suas palpebras levantadas para cima.
14 Ett slägte, som hafver svärd för tänder, hvilke med sina oxlatänder uppfräta och förtära de elända i landena, och de fattiga ibland menniskorna.
Ha uma geração cujos dentes são espadas, e cujos queixaes são facas, para consumirem da terra os afflictos, e os necessitados d'entre os homens.
15 Iglen har två döttrar: Bär hit, Bär hit. Tre ting stå icke till att mätta, och det fjerde säger icke: Det är nog:
A sanguesuga tem duas filhas, a saber: Dá, Dá. Estas tres coisas nunca se fartam; e quatro nunca dizem: Basta.
16 Helvetet, en ofruktsam qvinnos lif; jorden varder icke af vattnet mätt; och elden säger icke: Det är nog. (Sheol )
A sepultura; a madre esteril; a terra que se não farta d'agua; e o fogo nunca diz: Basta. (Sheol )
17 Ett öga, som bespottar fadren, och försmår att lyda modrene, det måste korparna vid bäcken uthugga, och de unga örnar uppfräta.
Os olhos que zombam do pae, ou desprezam a obediencia da mãe, corvos do ribeiro os arrancarão e os pintãos da aguia os comerão.
18 Tre ting äro mig förunderlige, och det fjerde vet jag icke:
Estas tres coisas me maravilham; e quatro ha que não conheço:
19 Örnens väg i vädret; ormens väg på hälleberget; skeppets väg midt i hafvet; och ens mans väg till ena pigo.
O caminho da aguia no céu; o caminho da cobra na penha; o caminho do navio no meio do mar; e o caminho do homem com uma virgem.
20 Alltså är horkonones väg; hon uppsluker, och stryker sig om munnen, och säger: Jag hafver intet illa gjort.
Tal é o caminho da mulher adultera: ella come, e limpa a sua bocca, e diz: Não commetti maldade.
21 Ett land varder igenom tre ting oroligit, och det fjerde kan det icke fördiaga:
Por tres coisas se alvoroça a terra: e por quatro, que não pode supportar:
22 En tjenare, då han Konung varder; en dåre, då han alltför mätt är;
Pelo servo, quando reina; e pelo tolo, quando anda farto de pão:
23 En vanartig, då hon gift varder; och en tjenarinna, då hon sina frues artving varder.
Pela mulher aborrecida, quando se casa; e pela serva, quando ficar herdeira da sua senhora.
24 Fyra äro små ting på jordene, och klokare än de vise:
Estas quatro coisas são das mais pequenas da terra, porém sabias, bem providas de sabedoria:
25 Myrorna, ett svagt folk, likväl skaffa de om sommaren sin spis;
As formigas são um povo impotente; todavia no verão preparam a sua comida:
26 Kuniler, ett svagt folk, likväl göra de sitt hus i bergsklippomen;
Os coelhos são um povo debil; e comtudo põem a sua casa na penha:
27 Gräshoppor hafva ingen Konung, likväl draga de ut med hela hopar;
Os gafanhotos não teem rei; e comtudo todos saem, e em bandos se repartem:
28 Spindelen virkar med sina händer, och är i Konungapalats.
A aranha apanha com as mãos, e está nos paços dos reis.
29 Tre ting hafva en skön gång, och det fjerde går väl:
Estas tres teem um bom andar, e quatro que passeiam mui bem:
30 Lejonet mägtigt ibland djuren, och vänder icke tillbaka för någrom;
O leão, o mais forte entre os animaes, que por ninguem torna atraz:
31 En vedehund med starka länder; och en vädur; och en Konung, dem ingen sig emotsätta tör.
O cavallo de guerra, bem cingido pelos lombos; e o bode; e o rei a quem se não pode resistir.
32 Hafver du varit fåvitsk, och upphäfvit dig, och haft ondt för händer, så lägg handena på munnen.
Se obraste loucamente, elevando-te, e se imaginaste o mal, põe a mão na bocca.
33 Då man mjölk kärnar, gör man der smör utaf; och den der näsona trycker, han tvingar der blod ut; och den der vrede uppväcker, han tvingar der träto ut.
Porque o espremer do leite produz manteiga, e o espremer do nariz produz sangue, e o espremer da ira produz contenda.