Ordspråksboken 30

1 Detta är Agurs, Jake sons, ord, lära och tal; dens mansens, till Ithiel, ja till Ithiel och Uchal.

Ko nga kupu a Akuru tama a Iakehe; ko te poropititanga. I korero taua tangata ki a Itiere, ki a Itiere raua ko Ukara,

2 Ty jag är den aldragalnaste, och menniskors förstånd är icke när mig.

He pono ko ahau te mea poauau rawa o nga tangata, kahore hoki he matauranga tangata i roto i ahau.

3 Jag hafver icke lärt vishet; och hvad heligt är, vet jag icke.

Kihai hoki ahau i whakaakona ki te whakaaro nui, kihai ano i mohio ki te Mea Tapu.

4 Hvilken far upp till himmelen, och neder? Ho fattar vädret i sina händer? Ho binder vattnet uti ett kläde? Ho hafver stadfäst alla verldenes ändar? Huru heter han? Och huru heter hans Son? Vetst du det?

Ko wai kua piki atu ki te rangi, a heke mai ai ano? Ko wai kua pupu i te hau ki roto ki ona ringa? Na wai i takai nga wai ki roto ki tona kakahu? Na wai i whakapumau nga pito katoa o te whenua? Ko wai tona ingoa, a ko wai hoki te ingoa o tana tam a, ki te mohiotia e koe?

5 All Guds ord äro genomluttrad, och äro en sköld dem som tro uppå honom.

Ko nga kupu katoa a te Atua he mea whakamatau: he whakangungu rakau ia ki te hunga katoa e whakawhirinaki ana ki a ia.

6 Lägg intet till hans ord, att han icke skall straffa dig, och du varder lögnaktig funnen.

Kaua e tapiritia etahi kupu ki ana, kei riria e ia tou he, a ka kitea koe he tangata korero teka.

7 Tu ting bedes jag af dig, att du dock icke ville neka mig dem, förr än jag dör:

E rua nga mea kua inoia e ahau i a koe; kaua ena e kaiponuhia i ahau i mua i toku matenga;

8 Afguderi och lögn låt vara långt ifrå mig; fattigdom och rikedom gif mig icke, men låt mig min afskilda del af spis få.

Whakamataratia atu i ahau te horihori me te korero teka; kaua e homai te rawakore ki ahau, te taonga ranei; whangaia ahau ki te kai e rite ana maku:

9 Jag måtte eljest, om jag alltför mätt vorde, neka och säga: Ho är Herren? eller, om jag alltför fattig vorde, måtte stjäla, och förtaga mig på mins Guds Namn.

Kei makona ahau, a ka whakakahore ki a koe, ka mea, Ko wai a Ihowa? Kei rawakore ranei ahau, a ka whanako, ka whakahua noa hoki i te ingoa o toku Atua.

10 Förråd icke tjenaren för hans herra, att han icke bannar dig, och du kommer i skuld.

Kaua e korerotia te pononga ki tona ariki, kei kanga ia i a koe, a ko koe e he.

11 Det är ett slägte, som banna sin fader, och icke välsigna sina moder;

Tera te whakatupuranga, he kanga ta ratou i to ratou papa, kahore hoki e manaaki i to ratou whaea.

12 Ett slägte, som sig tycker rent vara, och äro dock icke ifrå sinom träck rene tvagne;

Tera te whakatupuranga, he ma ki ta ratou na titiro, otira kahore ano kia horoia atu to ratou paru.

13 Ett slägte, som sin ögon högt upphäfva, och sin ögnahvarf högt upphålla;

Tera te whakatupuranga, Na, te whakakake o o ratou kanohi! Kua whakarewaina ake hoki o ratou kamo.

14 Ett slägte, som hafver svärd för tänder, hvilke med sina oxlatänder uppfräta och förtära de elända i landena, och de fattiga ibland menniskorna.

Tera te whakatupuranga, ko o ratou niho ano he hoari, ko o ratou niho purakau ano he maripi, hei horo i te hunga iti i runga i te whenua, i nga rawakore hoki i roto i nga tangata.

15 Iglen har två döttrar: Bär hit, Bär hit. Tre ting stå icke till att mätta, och det fjerde säger icke: Det är nog:

E rua nga tamahine a te ngate, ko ta raua karanga, Homai, homa. E toru nga mea e kore rawa e makona, ae ra, e wha nga mea e kore e ki, Kati:

16 Helvetet, en ofruktsam qvinnos lif; jorden varder icke af vattnet mätt; och elden säger icke: Det är nog. (Sheol h7585)

Ko te rua tupapaku; ko te kopu pakoko; ko te whenua kihai i pukuwaitia; a ko te ahi e kore nei e ki, Kati. (Sheol h7585)

17 Ett öga, som bespottar fadren, och försmår att lyda modrene, det måste korparna vid bäcken uthugga, och de unga örnar uppfräta.

Ko te kanohi e whakahi ana ki te papa, e whakahawea ana ki te whakarongo ki tona whaea, ma nga raweni o te awaawa ia e tikaro, a ma nga pi ekara e kai.

18 Tre ting äro mig förunderlige, och det fjerde vet jag icke:

E toru nga mea he whakamiharo rawa, e kore e taea e ahau, ae ra, e wha kahore e mohiotia e ahau:

19 Örnens väg i vädret; ormens väg på hälleberget; skeppets väg midt i hafvet; och ens mans väg till ena pigo.

Ko te huarahi o te ekara i te rangi; ko te huarahi o te nakahi i runga i te kamaka; ko te huarahi o te kaipuke i waenga moana; a ko te huarahi o te tangata ki te kotiro.

20 Alltså är horkonones väg; hon uppsluker, och stryker sig om munnen, och säger: Jag hafver intet illa gjort.

He pera ano te huarahi o te wahine puremu; ka kai ia, a ka horoi i tona mangai, a ka ki, Kahore aku mahi he.

21 Ett land varder igenom tre ting oroligit, och det fjerde kan det icke fördiaga:

E toru nga mea e korikori ai te whenua, a e wha, he mea e kore e manawanuitia e ia:

22 En tjenare, då han Konung varder; en dåre, då han alltför mätt är;

Ko te pononga ina whakakingitia ia; ko te wairangi hoki ina makona i te taro;

23 En vanartig, då hon gift varder; och en tjenarinna, då hon sina frues artving varder.

Ko te wahine whakarihariha ina whiwhi i te tane; a ko te pononga wahine ina tuku iho mana nga mea a tona rangatira.

24 Fyra äro små ting på jordene, och klokare än de vise:

E wha nga mea ririki i runga i te whenua, he nui noa atu ia nga whakaaro:

25 Myrorna, ett svagt folk, likväl skaffa de om sommaren sin spis;

Ko nga popokorua ehara i te iwi kaha, heoi e mea ana i te kai ma ratou i te raumati;

26 Kuniler, ett svagt folk, likväl göra de sitt hus i bergsklippomen;

Ko nga koni, he iwi ngoikore, heoi e hanga ana i o ratou whare ki te kamaka;

27 Gräshoppor hafva ingen Konung, likväl draga de ut med hela hopar;

Ko nga mawhitiwhiti, kahore o ratou kingi, heoi haere ropu ana ratou katoa;

28 Spindelen virkar med sina händer, och är i Konungapalats.

Ko te mokomoko, ko ona peke hei pupuri mana; otiia kei roto ia i nga whare kingi.

29 Tre ting hafva en skön gång, och det fjerde går väl:

E toru nga mea, he tau ta ratou hikoi, ae ra, e wha he huatau ki te haere:

30 Lejonet mägtigt ibland djuren, och vänder icke tillbaka för någrom;

Ko te raiona, ko te mea kaha rawa o nga kararehe, e kore nei e tahuri mai i te aroaro o tetahi;

31 En vedehund med starka länder; och en vädur; och en Konung, dem ingen sig emotsätta tör.

Ko te kuri horo; ko te koati toa ano hoki; a ko te kingi, kahore nei tetahi e maranga ake ki a ia.

32 Hafver du varit fåvitsk, och upphäfvit dig, och haft ondt för händer, så lägg handena på munnen.

Ki te mea he mahi kuware tau i a koe i whakaneke ake ai i a koe, ki te mea ranei i whakaaro kino koe, kopania tou ringa ki tou mangai.

33 Då man mjölk kärnar, gör man der smör utaf; och den der näsona trycker, han tvingar der blod ut; och den der vrede uppväcker, han tvingar der träto ut.

He pono hoki ki te hurihia te waiu ka puta mai he pata, a ki te kowiria te ihu ka puta mai he toto: waihoki ki te akina te riri ka puta he whawhai.