< Ordspråksboken 30 >

1 Detta är Agurs, Jake sons, ord, lära och tal; dens mansens, till Ithiel, ja till Ithiel och Uchal.
Tala maloba ya Aguri, mwana mobali ya Yake. Ezali ye nde alobaki yango epai ya Itieli, epai ya Itieli mpe Ukali:
2 Ty jag är den aldragalnaste, och menniskors förstånd är icke när mig.
Solo, nazali zoba koleka bato nyonso, nazali ata na mayele ya bomoto te;
3 Jag hafver icke lärt vishet; och hvad heligt är, vet jag icke.
nayekolaki bwanya te, mpe nazali na boyebi ya Mosantu te.
4 Hvilken far upp till himmelen, och neder? Ho fattar vädret i sina händer? Ho binder vattnet uti ett kläde? Ho hafver stadfäst alla verldenes ändar? Huru heter han? Och huru heter hans Son? Vetst du det?
Nani amata na Lola to mpe akita wuta kuna? Nani asangisa mopepe kati na maboko na ye? Nani akanga mayi na kazaka na ye? Nani akata bandelo nyonso ya mabele? Kombo na ye nani? Mpe kombo ya mwana na ye ezali nani? Yebisa ngai soki oyebi!
5 All Guds ord äro genomluttrad, och äro en sköld dem som tro uppå honom.
Liloba nyonso ya Nzambe ezalaka na libunga te, ezali nguba mpo na bato oyo bazwaka yango lokola ebombamelo na bango.
6 Lägg intet till hans ord, att han icke skall straffa dig, och du varder lögnaktig funnen.
Kobakisa eloko moko te na maloba na Ye, noki te apamela yo mpe abimisa yo mokosi.
7 Tu ting bedes jag af dig, att du dock icke ville neka mig dem, förr än jag dör:
Oh Yawe, nasengi Yo biloko mibale, kopimela ngai yango te liboso ete nakufa:
8 Afguderi och lögn låt vara långt ifrå mig; fattigdom och rikedom gif mig icke, men låt mig min afskilda del af spis få.
longola mosika na ngai makambo ya pamba mpe ya lokuta, kopesa ngai te bobola to bozwi, kasi pesa ngai kaka, mokolo na mokolo, lipa oyo ekoki na ngai,
9 Jag måtte eljest, om jag alltför mätt vorde, neka och säga: Ho är Herren? eller, om jag alltför fattig vorde, måtte stjäla, och förtaga mig på mins Guds Namn.
pamba te soki natondi makasi, nakoki kowangana Yo mpe koloba: « Yawe nde nani? » To soki nazali na bobola, nakoki koyiba mpe koyokisa Kombo ya Nzambe na ngai soni.
10 Förråd icke tjenaren för hans herra, att han icke bannar dig, och du kommer i skuld.
Kotonga mowumbu te liboso ya nkolo na ye, noki te alakela yo mabe, mpe omona pasi.
11 Det är ett slägte, som banna sin fader, och icke välsigna sina moder;
Ezali na bato oyo balakelaka batata na bango mabe mpe bapambolaka te bamama na bango.
12 Ett slägte, som sig tycker rent vara, och äro dock icke ifrå sinom träck rene tvagne;
Ezali na bato oyo bamimonaka peto na miso na bango moko, nzokande bamipetoli na mbindo na bango te.
13 Ett slägte, som sin ögon högt upphäfva, och sin ögnahvarf högt upphålla;
Ezali na bato oyo batonda na lolendo mpe bamonaka bato mosusu pamba.
14 Ett slägte, som hafver svärd för tänder, hvilke med sina oxlatänder uppfräta och förtära de elända i landena, och de fattiga ibland menniskorna.
Ezali na bato oyo minu na bango ezali lokola mipanga, lokola mbeli mpo na koboma babola kati na mokili mpe bato bakelela kati na bato.
15 Iglen har två döttrar: Bär hit, Bär hit. Tre ting stå icke till att mätta, och det fjerde säger icke: Det är nog:
Sonzo ezalaka na bana basi mibale, egangaka kaka: « Pesa! Pesa! » Ezali na biloko misato oyo etondaka te, minei oyo elobaka te: « Ekoki! »
16 Helvetet, en ofruktsam qvinnos lif; jorden varder icke af vattnet mätt; och elden säger icke: Det är nog. (Sheol h7585)
Mboka ya bakufi, libumu ya mwasi oyo abotaka te, mabele oyo etondaka mayi te, mpe moto oyo elobaka te: « Ekoki! » (Sheol h7585)
17 Ett öga, som bespottar fadren, och försmår att lyda modrene, det måste korparna vid bäcken uthugga, och de unga örnar uppfräta.
Liso oyo etiolaka tata mpe ezanga botosi epai ya mama, ekotobolama na bayanganga ya lubwaku, mpe bana ya mpongo ekolia yango.
18 Tre ting äro mig förunderlige, och det fjerde vet jag icke:
Ezali na biloko misato oyo nasosolaka te, ata kutu minei oyo nayebaka te:
19 Örnens väg i vädret; ormens väg på hälleberget; skeppets väg midt i hafvet; och ens mans väg till ena pigo.
Nzela ya mpongo na likolo, nzela ya nyoka na likolo ya libanga, nzela ya masuwa kati na ebale, mpe nzela ya elenge mobali epai ya elenge mwasi.
20 Alltså är horkonones väg; hon uppsluker, och stryker sig om munnen, och säger: Jag hafver intet illa gjort.
Tala ndenge mwasi ya ndumba asalaka: Soki alie, apangusaka monoko; mpe na sima, akoloba: « Nasali na ngai mabe te! »
21 Ett land varder igenom tre ting oroligit, och det fjerde kan det icke fördiaga:
Ezali na makambo misato oyo eningisaka mokili, ata kutu minei oyo mokili ekokaka kondima te:
22 En tjenare, då han Konung varder; en dåre, då han alltför mätt är;
Mowumbu oyo akomi mokonzi, zoba oyo atondi na bomengo,
23 En vanartig, då hon gift varder; och en tjenarinna, då hon sina frues artving varder.
mwasi oyo balingaka te, kasi abali; mpe mwasi mosali oyo azwi bomengo ya nkolo na ye ya mwasi.
24 Fyra äro små ting på jordene, och klokare än de vise:
Ezali na banyama mike minei na mokili, oyo, nzokande, ezalaka na bwanya mingi:
25 Myrorna, ett svagt folk, likväl skaffa de om sommaren sin spis;
Bafurmi: ezali bikelamu oyo ezanga makasi, kasi ebongisaka bilei na yango na tango ya elanga;
26 Kuniler, ett svagt folk, likväl göra de sitt hus i bergsklippomen;
bampanya ya zamba: ezali bikelamu oyo ezanga nguya, kasi etongaka bandako na yango kati na mabanga;
27 Gräshoppor hafva ingen Konung, likväl draga de ut med hela hopar;
mabanki: ezalaka na mokonzi te, kasi nyonso etambolaka nzela moko na molongo;
28 Spindelen virkar med sina händer, och är i Konungapalats.
moselekete: loboko ekoki kokanga yango, kasi ezalaka kati na bandako ya bakonzi.
29 Tre ting hafva en skön gång, och det fjerde går väl:
Ezali na banyama misato oyo etambolaka malamu, ata kutu minei oyo edendaka soki ezali kotambola:
30 Lejonet mägtigt ibland djuren, och vänder icke tillbaka för någrom;
Nkosi: nyama ya makasi kati na banyama, ezongaka sima te ata liboso ya nani;
31 En vedehund med starka länder; och en vädur; och en Konung, dem ingen sig emotsätta tör.
soso ya mobali, ntaba mobali, mpe mokonzi oyo azali kotambola liboso ya mampinga na ye.
32 Hafver du varit fåvitsk, och upphäfvit dig, och haft ondt för händer, så lägg handena på munnen.
Soki osali bozoba mpo na komikumisa, mpe soki ozali na makanisi mabe, tia loboko na monoko na yo,
33 Då man mjölk kärnar, gör man der smör utaf; och den der näsona trycker, han tvingar der blod ut; och den der vrede uppväcker, han tvingar der träto ut.
pamba te kobeta-beta mabele ebimisaka manteka, kobeta zolo ebimisaka makila, mpe kotumbola kanda eyeisaka koswana.

< Ordspråksboken 30 >