Ordspråksboken 30
1 Detta är Agurs, Jake sons, ord, lära och tal; dens mansens, till Ithiel, ja till Ithiel och Uchal.
HE mau wahi olelo a Agura ke keiki a Iake. He wanana; na ke kanaka i hoike mai ia Itiela; ia Itiela laua me Ukala.
2 Ty jag är den aldragalnaste, och menniskors förstånd är icke när mig.
Owau ka mea hupo loa o na kanaka, Aole o'u wahi noonoo kanaka.
3 Jag hafver icke lärt vishet; och hvad heligt är, vet jag icke.
Aole i loaa ia u ka naauao, Aole hoi o'u ike i ka Mea hemolele.
4 Hvilken far upp till himmelen, och neder? Ho fattar vädret i sina händer? Ho binder vattnet uti ett kläde? Ho hafver stadfäst alla verldenes ändar? Huru heter han? Och huru heter hans Son? Vetst du det?
Owai ka mea i pii ae i ka lani, a i iho mai hoi? Owai ka mea i hooiliili i ka makani ma kona lima? Owai ka mea i hoopaa i na wai ma kona aahu? Owai ka mea i hoonoho i na welelau a pau o ka honua? Owai hoi kona inoa, owai ka inoa o kana keiki? E hoike mai paha oe.
5 All Guds ord äro genomluttrad, och äro en sköld dem som tro uppå honom.
Pau loa na huaolelo a ke Akua i ka maemae; Oia ka palekaua i ka poe paulele aku ia ia.
6 Lägg intet till hans ord, att han icke skall straffa dig, och du varder lögnaktig funnen.
Mai hui ae oe i kekahi mea me kana mau huaolelo, O ao mai oia ia oe, a e lilo oe i mea wahahee.
7 Tu ting bedes jag af dig, att du dock icke ville neka mig dem, förr än jag dör:
Elua mau mea a'u i noi aku ai ia oe, Mai aua oe mamua o ko'u make ana.
8 Afguderi och lögn låt vara långt ifrå mig; fattigdom och rikedom gif mig icke, men låt mig min afskilda del af spis få.
O ka lapuwale, a o ka wahahee, E hookaawale ae mai o'u aku nei; Mai haawi mai ia'u i ka ilihune, aole hoi i ka waiwai; E hanai mai ia'u i ka ai ku pono no'u;
9 Jag måtte eljest, om jag alltför mätt vorde, neka och säga: Ho är Herren? eller, om jag alltför fattig vorde, måtte stjäla, och förtaga mig på mins Guds Namn.
O hookuku ai au, a hoole aku hoi, Me ka i ana, Owai la o Iehova? O ilihune hoi au a aihue iho, A hoohiki ino i ka inoa o ko'u Akua.
10 Förråd icke tjenaren för hans herra, att han icke bannar dig, och du kommer i skuld.
Mai hoopii oe i ke kauwa imua o kona haku, O hooino mai oia ia oe, a e lilo oe i lawehala.
11 Det är ett slägte, som banna sin fader, och icke välsigna sina moder;
O kekahi hanauna, hoino no i ka makuakane, Aole hoi i hoomaikai i ka makuwahine.
12 Ett slägte, som sig tycker rent vara, och äro dock icke ifrå sinom träck rene tvagne;
O kekahi hanauna hoi, he maemae ia i ko lakou maka iho, Aole hoi i holoiia ka paumaele.
13 Ett slägte, som sin ögon högt upphäfva, och sin ögnahvarf högt upphålla;
O kekahi hanauna, hookano loa na maka o lakou! Hookiekie hoi na lihilihi o lakou.
14 Ett slägte, som hafver svärd för tänder, hvilke med sina oxlatänder uppfräta och förtära de elända i landena, och de fattiga ibland menniskorna.
O kekahi hanauna, he mau pahikaua ko lakou niho, He mau pahi hoi ko lakou mau kui. E ai ana i ka poe ilihune mai ka honua aku, A o ka poe nele hoi iwaena o na kanaka.
15 Iglen har två döttrar: Bär hit, Bär hit. Tre ting stå icke till att mätta, och det fjerde säger icke: Det är nog:
He mau kaikamahine elua ka ka omokoko, E i ana, E ho mai, e ho mai, ea. Akolu no mea piha ole, Eha hoi, aole e olelo mai, Ua ana:
16 Helvetet, en ofruktsam qvinnos lif; jorden varder icke af vattnet mätt; och elden säger icke: Det är nog. (Sheol h7585)
O ka lua, o ka opu pa; A o ka honua i mauu ole i ka wai; A o ke ahi, aole ana olelo mai, Ua nui. (Sheol h7585)
17 Ett öga, som bespottar fadren, och försmår att lyda modrene, det måste korparna vid bäcken uthugga, och de unga örnar uppfräta.
O ka maka i hoowahawaha i kona makuakane, A hoole hoi aole e malama i kona makuwahine, E kiko iho ka poe koraka o ke awawa ia mea, A e ai iho no ka poe aito opiopio.
18 Tre ting äro mig förunderlige, och det fjerde vet jag icke:
Ekolu mau mea kupanaha loa ia'u, Eha hoi, aole au i ike iho.
19 Örnens väg i vädret; ormens väg på hälleberget; skeppets väg midt i hafvet; och ens mans väg till ena pigo.
O ka aoao o ka aito ma ka lewa; O ka aoao o ka nahesa maluna o ka pohaku; O ka aoao o ka moku iwaena o ka moana; A o ka aoao o ke kanaka me ka wahine puupaa.
20 Alltså är horkonones väg; hon uppsluker, och stryker sig om munnen, och säger: Jag hafver intet illa gjort.
Peneia ka aoao o ka wahine hookamakama, Ai iho la oia a holoi i kona nuku, A olelo ae, Aole au i hana hewa.
21 Ett land varder igenom tre ting oroligit, och det fjerde kan det icke fördiaga:
Ekolu mau mea e haunaele ai ka honua, Eha hoi e hiki ole ai ke hoomanawanui:
22 En tjenare, då han Konung varder; en dåre, då han alltför mätt är;
O ke kauwa ke lilo i alii; O ka mea lapuwale ke maona i ka ai;
23 En vanartig, då hon gift varder; och en tjenarinna, då hon sina frues artving varder.
O ka wahine huhu wale ke mareia oia; A o ke kauwawahine he hooilina o kona hakuwahine.
24 Fyra äro små ting på jordene, och klokare än de vise:
Eha mau mea liilii loa ma ka honua nei, A ua akamai loa no nae:
25 Myrorna, ett svagt folk, likväl skaffa de om sommaren sin spis;
O ka poe anonanona, he poe ikaika ole lakou, Hoomakaukau no nae i ke kau i ka lakou ai;
26 Kuniler, ett svagt folk, likväl göra de sitt hus i bergsklippomen;
O ka poe rabita, he poe nawaliwali lakou, Ma na pohaku hoi i hana'i i ko lakou mau hale;
27 Gräshoppor hafva ingen Konung, likväl draga de ut med hela hopar;
O ka poe uhini, aole o lakou alii, Hele papa no hoi lakou.
28 Spindelen virkar med sina händer, och är i Konungapalats.
O ka moo, lalau no oia me kona mau lima, Aia no ia ma na hale hanohano o ke alii.
29 Tre ting hafva en skön gång, och det fjerde går väl:
Ekolu mau mea, i maikai ka hele ana, Eha hoi i maikai ke hele ae.
30 Lejonet mägtigt ibland djuren, och vänder icke tillbaka för någrom;
O ka liona ka mea ikaika loa o na holoholona, Aole hoi oia e huli ae mai ke alo aku o lakou a pau;
31 En vedehund med starka länder; och en vädur; och en Konung, dem ingen sig emotsätta tör.
O ka ilio hahai, a o ke kao kane hoi, A o ke alii, hiki ole ke ku e ia ia.
32 Hafver du varit fåvitsk, och upphäfvit dig, och haft ondt för händer, så lägg handena på munnen.
Ina he lapuwale oe i kou hookiekie ana, Ina paha he manao ino kou, e kau ana ka lima ma ka waha.
33 Då man mjölk kärnar, gör man der smör utaf; och den der näsona trycker, han tvingar der blod ut; och den der vrede uppväcker, han tvingar der träto ut.
Ma ka hooluliluli ana i ka waiu e puka mai ai ka bata, Ma ka uwi ana i ka ihu e kahe mai ai ke koko; A ma ka hooioi ana i ka huhu e puka mai ai hoi ka hakaka.
