Ordspråksboken 30
1 Detta är Agurs, Jake sons, ord, lära och tal; dens mansens, till Ithiel, ja till Ithiel och Uchal.
Jakeh a capa Agur ak awicyih taw vemyih na ni. Thlang ing Ethiel a venawh, Ethiel ingkaw Ukal a venawh vemyih na ce kqawn hy,
2 Ty jag är den aldragalnaste, och menniskors förstånd är icke när mig.
“Thlangkhqi anglakawh ka sim kang zak awm am awm hy.
3 Jag hafver icke lärt vishet; och hvad heligt är, vet jag icke.
Cyihnaak am cawng nyng saw, thlakciim kawng awm am sim nyng.
4 Hvilken far upp till himmelen, och neder? Ho fattar vädret i sina händer? Ho binder vattnet uti ett kläde? Ho hafver stadfäst alla verldenes ändar? Huru heter han? Och huru heter hans Son? Vetst du det?
Unu khanna kai nawh ak kqum law tlaih? Unu a kutawh khawhlii ak bym thai? Unu hibai ing tui ak cun? Unu khawmdek a dytnaak ak cak sak? Unu ang ming, a capa ming nak sim aw?
5 All Guds ord äro genomluttrad, och äro en sköld dem som tro uppå honom.
Bawipa ak awikhqi boeih taw caawtbauh kawi am awm na, Amah ak cangnaakkhqi boeih ham ziingnaak ni.
6 Lägg intet till hans ord, att han icke skall straffa dig, och du varder lögnaktig funnen.
Ak awikhqi ce koeh sap, cekkaataw nik coet kawm saw a qai ak kqawn thlangna awm kawp ti.
7 Tu ting bedes jag af dig, att du dock icke ville neka mig dem, förr än jag dör:
Aw Bawipa, them pakkhih ni thoeh nyng; ka thih hlanawh ni soep pe sak lah.
8 Afguderi och lögn låt vara långt ifrå mig; fattigdom och rikedom gif mig icke, men låt mig min afskilda del af spis få.
Amak thym ingkaw qai kqawn ka venawh koeh awm sak; khawdengnaak ingkaw boeinaak awm koen ni pe, my ngawi ai tat buh mah ni pe.
9 Jag måtte eljest, om jag alltför mätt vorde, neka och säga: Ho är Herren? eller, om jag alltför fattig vorde, måtte stjäla, och förtaga mig på mins Guds Namn.
Cekkataw boei nyng saw nang nim hilh kawng nyng saw 'Bawipa taw a u nu?' ti hau kawng nyng. Amawh ka kawdeng awhawm qu kawng nyng saw na thang nim ceh hau kawng nyng.
10 Förråd icke tjenaren för hans herra, att han icke bannar dig, och du kommer i skuld.
Tamnaa ce a boei venna koeh theet, quun nik khy pe kawm saw, nak khanawh thawlhnaak tla kaw.
11 Det är ett slägte, som banna sin fader, och icke välsigna sina moder;
A pa quun khy pe nawh, a nu amak kyihcah thlang awm hy.
12 Ett slägte, som sig tycker rent vara, och äro dock icke ifrå sinom träck rene tvagne;
Amah poeknaak awh ak ciimna ak ngai qu thlang awm nawh; cehlai a thawlhnaak caihsakna am awm hy.
13 Ett slägte, som sin ögon högt upphäfva, och sin ögnahvarf högt upphålla;
Khawpoek saang sak nawh hepnaak ing thlang ak toek awm hy.
14 Ett slägte, som hafver svärd för tänder, hvilke med sina oxlatänder uppfräta och förtära de elända i landena, och de fattiga ibland menniskorna.
A haa cimsum amyihna awm nawh, khawmdek awhkaw khawngdengkhqi ingkaw ak voetvaikhqi daih hamna cimca ing ak be thlang awm hy.
15 Iglen har två döttrar: Bär hit, Bär hit. Tre ting stå icke till att mätta, och det fjerde säger icke: Det är nog:
“Ni pe hlah, ni pe hlah,” tinawh ak khyy canu pakkhih ak ta litno awm hy. Amak phyi thai tlaih them pakthum awm hy, “Khoek hawh ny,” amak ti tlaih them puphli awm hy.
16 Helvetet, en ofruktsam qvinnos lif; jorden varder icke af vattnet mätt; och elden säger icke: Det är nog. (Sheol h7585)
Phyi, ca ak qeeng phoen, tui amak phyi thai deklai ingkaw “khoek hy,” amak ti man mai awm hy. (Sheol h7585)
17 Ett öga, som bespottar fadren, och försmår att lyda modrene, det måste korparna vid bäcken uthugga, och de unga örnar uppfräta.
A pa ak thekhanaak ingkaw a nuk awi ak hep mik taw lamawh ak ding vangaak ing cuk kawm saw; huu ing a sa ai pe kaw.
18 Tre ting äro mig förunderlige, och det fjerde vet jag icke:
Kawpoek ak kyi sak ik-oeih pakthum awm nawh am kang zaaksim ik-oeih pupthli awm hy.
19 Örnens väg i vädret; ormens väg på hälleberget; skeppets väg midt i hafvet; och ens mans väg till ena pigo.
Khanna kaw huu ang dingnaak lam, Luk khan awhkaw khqui a cehnaak lam, tuicunli awhkaw lawng a cehnaak lam ingkaw tangpa ing nula a pannaak lam tloek ce ni.
20 Alltså är horkonones väg; hon uppsluker, och stryker sig om munnen, och säger: Jag hafver intet illa gjort.
Cemyih ceni samphaih nu a cehnaak lam taw; Ce nula ing ai nawh am kha a huih coengawh, “Them amak thum am sai nyng,” ti hy.
21 Ett land varder igenom tre ting oroligit, och det fjerde kan det icke fördiaga:
Ve them pakthum ak caming khawmdek thyyn nawh ve them pupthli awh yh thainaak am ta hy.
22 En tjenare, då han Konung varder; en dåre, då han alltför mätt är;
Tamnaa ce sangpahrangna coeng nawh, thlakqaw ing aawk ai ak bena ta hy.
23 En vanartig, då hon gift varder; och en tjenarinna, då hon sina frues artving varder.
A mi hoet nula ing vaa ta nawh tamnaa nu ing a boei nu a qo pang hy.
24 Fyra äro små ting på jordene, och klokare än de vise:
Khawmdek khanawh ik-oeih ak zawi soeih pupthli awm nawh, cehlai cekkhqi taw ak cyi soeih na awm uhy.
25 Myrorna, ett svagt folk, likväl skaffa de om sommaren sin spis;
Liing ve ak tha ak zawi soeihna bi ak sai na awm moe, khawhqai awh aawk ai cun hy.
26 Kuniler, ett svagt folk, likväl göra de sitt hus i bergsklippomen;
Sathel ing tha a khoehca ni a taak hlai, lungnu thelpang khuiawh a im ta hy.
27 Gräshoppor hafva ingen Konung, likväl draga de ut med hela hopar;
Khamkhawkkhqi ing sangpahrang am ta uhy; cehlai kawoet cana cet haih thai uhy.
28 Spindelen virkar med sina händer, och är i Konungapalats.
Satuiqai ing kuting tuuk thaina awm moe, sangpahrang imawh awmnaak hyn ta hy.
29 Tre ting hafva en skön gång, och det fjerde går väl:
Qypawmnaak ing ak saangna khaw ak kham ik-oeih pakthum awm nawh ypawm cana ak cet ik-oeih pupthli awm hy:
30 Lejonet mägtigt ibland djuren, och vänder icke tillbaka för någrom;
Samthyn taw qamsa chunglak awh ak thamah soeih na awm nawh, ikawmyih ing awm a hu am voei sak khawi,
31 En vedehund med starka länder; och en vädur; och en Konung, dem ingen sig emotsätta tör.
Ak thamah aihlyi kit, memcai sing ingkaw qalkap ing ak chungkoep sangpahrang ce ni.
32 Hafver du varit fåvitsk, och upphäfvit dig, och haft ondt för händer, så lägg handena på munnen.
Namah ingkaw namah thangsaknaak ham amak leek them na sai mai awh aw, amak leek ik-oeih poeknaak na taak mai awhtaw, nam kha cyyp sak.
33 Då man mjölk kärnar, gör man der smör utaf; och den der näsona trycker, han tvingar der blod ut; och den der vrede uppväcker, han tvingar der träto ut.
Suktui hqoet khingnaak ing suktui khal sak nawh ni hmaqawng nawi khingnaak ing thi ak cawn sak amyihna kawsonaak ing hqo hqitnaak cawn sak hy.
