< Ordspråksboken 3 >
1 Min son, förgät icke min lag, och ditt hjerta behålle min bud;
Yaa ilma ko, barumsa ani siif kennu hin dagatin; ajaja koos garaatti qabadhu;
2 Ty de skola skaffa dig långt lif, och god år, och frid.
isaan bara baayʼee fi umurii dheeraa, nagaa fi badhaadhummaa siif dabaluutii.
3 Nåd och trohet skola icke förlåta dig. Häng dem på din hals, och skrif dem uti dins hjertas taflo;
Jaalallii fi amanamummaan yoom iyyuu sirraa hin fagaatin; morma keetti hidhadhu; gabatee garaa kee irrattis barreeffadhu.
4 Så skall du finna ynnest och klokhet, den Gudi och menniskom täck är.
Ati karaa kanaan fuula Waaqaatii fi fuula namaa duratti surraa fi maqaa gaarii ni argatta.
5 Förlåt dig på Herran af allt hjerta, och förlåt dig icke uppå ditt förstånd;
Garaa kee guutuun Waaqayyoon amanadhu; hubannaa kees hin abdatin;
6 Utan tänk uppå honom i allom dinom vägom, så skall han föra dig rätt.
karaa kee hunda keessatti isa dursi; innis daandii kee siif qajeelcha.
7 Låt dig icke tycka att du äst vis, utan frukta Herran, och vik ifrå det ondt är.
Ani ogeessa ofiin hin jedhin; Waaqayyoon sodaadhu; waan hamaa irraas fagaadhu.
8 Det skall vara dinom nafla helsosamt, och vederqvicka din ben.
Wanni kun dhagna keetiif fayyaa kenna; lafee kee illee ni haaromsa.
9 Hedra Herran af dina ägodelar, och af all dins årsväxts förstling;
Qabeenya keetiin, mataa midhaan keetii hundaanis Waaqayyoon kabaji;
10 Så skola dina lador fulla varda, och dine presser med must öfverflyta.
yoos gombisaan kee hamma irraan dhangalaʼutti guutama; iddoon cuunfaa wayinii keetiis daadhiidhaan guutamee irraan dhangalaʼa.
11 Min son, förkasta icke Herrans tuktan, och var icke otålig, då han straffar;
Yaa ilma ko, adabbii Waaqayyoo hin tuffatin; dheekkamsa isaas hin jibbin.
12 Ty hvilken Herren älskar, honom straffar han, och hafver ett behag till honom, såsom en fader till sonen.
Waaqayyo akkuma abbaa ilma ofii isaa jaallatu tokkootti warra jaallatu ni adabaatii.
13 Säll är den menniska, som vishet finner, och den menniska, hvilko förstånd tillflyter.
Namni ogummaa argatu kan hubannaas argatu eebbifamaa dha;
14 Ty det är bättre hafva henne än silfver, och hennes frukt bättre än guld.
ogummaan meetii caalaa faayidaa qabaatii; warqee caalaas buʼaa namaaf buusa.
15 Hon är ädlare än perlor, och allt det du önska må, är henne icke likt.
Gatiin ishee gatii lula diimaa caala; wanni ati akka malee hawwitu kam iyyuu isheedhaan wal qixxaachuu hin dandaʼu.
16 Långt lif är på hennes högra hand, på hennes venstra är rikedom och ära.
Jireenyi dheeraan harka ishee mirgaa keessa jira; badhaadhummaa fi ulfinni harka ishee bitaa keessa jiru.
17 Hennes vägar äro lustige vägar, och alle hennes stigar äro frid.
Karaan ishee karaa nama gammachiisuu dha; daandiin ishee hundis nagaa dha.
18 Hon är lifsens trä allom dem som fatta henne; och salige äro de som hålla henne;
Isheen warra jabeessanii ishee qabataniif muka jireenyaa ti; warri itti cichanii ishee qabatan immoo ni eebbifamu.
19 Ty Herren hafver grundat jordena genom vishet, och genom sitt råd tillredt himmelen.
Waaqayyo ogummaadhaan hundee lafaa buuse; hubannaadhaanis samiiwwan iddoo isaanii kaaʼe;
20 Genom hans ord äro djupen åtskild, och skyarna med dagg drypande vordne.
beekumsa isaatiin tuujubawwan gargar qoodaman; duumessoonnis fixeensa coccobsan.
21 Min son, låt henne icke ifrå din ögon vika, så skall du lyckosam och klok varda.
Yaa ilma ko ogummaa fi hubannaa dhugaa eeggadhu; isaanis fuula kee duraa hin dhabamin;
22 Det skall vara dine själs lif, och din mun skall täck vara.
isaan jireenya siif taʼu; morma kee miidhagsuufis faaya mormaa siif taʼu.
23 Då skall du på dinom väg säker vandra, att din fot icke stöter sig.
Yoos ati karaa kee nagumaan deemta; miilli kees hin gufatu;
24 Lägger du dig, så skall du intet frukta dig, utan sofva sötliga;
ati yoo raftu hin sodaattu; hirribni kees yoo ati raftu sitti miʼaawa.
25 Att du icke betorf frukta dig för hastig förskräckelse, eller för de ogudaktigas storm, då han kommer.
Balaa akkuma tasaa sitti dhufu yookaan badiisa hamoota galaafatu hin sodaatin;
26 Ty Herren är din tröst; han bevarar din fot, att han icke fången varder.
Waaqayyo irkoo siif taʼaatii; akka miilli kee kiyyoodhaan hin qabamnes si eega.
27 Neka dig icke att göra dem torftiga godt, om din hand af Gudi hafver magt sådant göra.
Ati yeroo waan tokko gochuudhaaf aangoo qabdutti, warra wanni gaariin isaaniif malu irraa waan sana hin hanqisin.
28 Säg icke till din vän: Gack bort, och kom igen, i morgon vill jag gifva dig; der du dock det nu hafver.
Utuu amma waa qabduu, ollaa keetiin, “Yeroo biraa deebiʼii kottu; ani bori siifin kennaatii” hin jedhin.
29 Far icke efter att göra dinom vän ondt, den uppå god tro när dig bor.
Ollaa kee kan si amanee si cina jiraatu miidhuuf jettee waan hamaa itti hin yaadin.
30 Kifva med ingom utan sak, om han dig intet ondt gjort hafver.
Nama tokko utuu inni homaa si hin godhin akkasumaan hin miidhin.
31 Följ icke en vrång man efter, och utvälj ingen af hans vägar;
Nama dabaatti hin hinaafin; yookaan karaa isaa tokko illee hin filatin.
32 Ty Herren stygges vid den affälliga, och hans hemlighet är när de fromma.
Waaqayyo nama jalʼaa ni jibbaatii; nama qajeelaa garuu ofitti aanfata.
33 Uti dens ogudaktigas hus är Herrans förbannelse; men dens rättfärdigas hus varder välsignadt.
Abaarsi Waaqayyoo mana nama hamaa irra buʼa; inni garuu mana nama qajeelaa ni eebbisa.
34 Han skall bespotta de bespottare; men dem eländom skall han nåd gifva.
Inni qoostota of tuultotatti ni qoosa; warra gad of qabaniif immoo ayyaana kenna.
35 De vise skola ärfva äro; men om de galne än högt uppkomma, varda de likväl till skam.
Ogeeyyiin ulfina dhaalu; gowwoota garuu inni ni qaanessa.