< Ordspråksboken 3 >

1 Min son, förgät icke min lag, och ditt hjerta behålle min bud;
我が子よわが法を忘るるなかれ 汝の心にわが誡命をまもれ
2 Ty de skola skaffa dig långt lif, och god år, och frid.
さらば此事は汝の日をながくし生命の年を延べ平康をなんぢに加ふべし
3 Nåd och trohet skola icke förlåta dig. Häng dem på din hals, och skrif dem uti dins hjertas taflo;
仁慈と眞實とを汝より離すことなかれ 之を汝の項にむすび これを汝の心の碑にしるせ
4 Så skall du finna ynnest och klokhet, den Gudi och menniskom täck är.
さらばなんぢ神と人との前に恩寵と好名とを得べし
5 Förlåt dig på Herran af allt hjerta, och förlåt dig icke uppå ditt förstånd;
汝こころを盡してヱホバに倚賴め おのれの聰明に倚ることなかれ
6 Utan tänk uppå honom i allom dinom vägom, så skall han föra dig rätt.
汝すべての途にてヱホバをみとめよ さらばなんぢの途を直くしたまふべし
7 Låt dig icke tycka att du äst vis, utan frukta Herran, och vik ifrå det ondt är.
自から看て聰明とする勿れ ヱホバを畏れて惡を離れよ
8 Det skall vara dinom nafla helsosamt, och vederqvicka din ben.
これ汝の身に良薬となり汝の骨に滋潤とならん
9 Hedra Herran af dina ägodelar, och af all dins årsväxts förstling;
汝の貨財と汝がすべての產物の初生をもてヱホバをあがめよ
10 Så skola dina lador fulla varda, och dine presser med must öfverflyta.
さらば汝の倉庫はみちて餘り 汝の酒醡は新しき酒にて溢れん
11 Min son, förkasta icke Herrans tuktan, och var icke otålig, då han straffar;
我子よ汝ヱホバの懲治をかろんずる勿れ その譴責を受くるを厭ふこと勿れ
12 Ty hvilken Herren älskar, honom straffar han, och hafver ett behag till honom, såsom en fader till sonen.
それヱホバはその愛する者をいましめたまふ あたかも父のその愛する子を譴むるが如し
13 Säll är den menniska, som vishet finner, och den menniska, hvilko förstånd tillflyter.
智慧を求め得る人および聰明をうる人は福なり
14 Ty det är bättre hafva henne än silfver, och hennes frukt bättre än guld.
そは智慧を獲るは銀を獲るに愈りその利は精金よりも善ければなり
15 Hon är ädlare än perlor, och allt det du önska må, är henne icke likt.
智慧は眞珠よりも尊し 汝の凡ての財貨も之と比ぶるに足らず
16 Långt lif är på hennes högra hand, på hennes venstra är rikedom och ära.
其右の手には長壽あり その左の手には富と尊貴とあり
17 Hennes vägar äro lustige vägar, och alle hennes stigar äro frid.
その途は樂しき途なり その徑すぢは悉く平康し
18 Hon är lifsens trä allom dem som fatta henne; och salige äro de som hålla henne;
これは執る者には生命の樹なり これ持ものは福なり
19 Ty Herren hafver grundat jordena genom vishet, och genom sitt råd tillredt himmelen.
ヱホバ智慧をもて地をさだめ 聰明をもて天を置たまへり
20 Genom hans ord äro djupen åtskild, och skyarna med dagg drypande vordne.
その知識によりて海洋はわきいで 雲は露をそそぐなり
21 Min son, låt henne icke ifrå din ögon vika, så skall du lyckosam och klok varda.
我が子よこれらを汝の眼より離す勿れ 聰明と謹愼とを守れ
22 Det skall vara dine själs lif, och din mun skall täck vara.
然ばこれは汝の霊魂の生命となり汝の項の妝飾とならん
23 Då skall du på dinom väg säker vandra, att din fot icke stöter sig.
かくて汝やすらかに汝の途をゆかん 又なんぢの足つまづかじ
24 Lägger du dig, så skall du intet frukta dig, utan sofva sötliga;
なんぢ臥とき怖るるところあらず 臥ときは酣く睡らん
25 Att du icke betorf frukta dig för hastig förskräckelse, eller för de ogudaktigas storm, då han kommer.
なんぢ猝然なる恐懼をおそれず 惡者の滅亡きたる時も之を怖るまじ
26 Ty Herren är din tröst; han bevarar din fot, att han icke fången varder.
そはヱホバは汝の倚賴むものにして汝の足を守りてとらはれしめたまはざるべければなり
27 Neka dig icke att göra dem torftiga godt, om din hand af Gudi hafver magt sådant göra.
汝の手善をなす力あらば之を爲すべき者に爲さざること勿れ
28 Säg icke till din vän: Gack bort, och kom igen, i morgon vill jag gifva dig; der du dock det nu hafver.
もし汝に物あらば汝の鄰に向ひ 去て復來れ明日われ汝に予へんといふなかれ
29 Far icke efter att göra dinom vän ondt, den uppå god tro när dig bor.
汝の鄰なんぢの傍に安らかに居らば之にむかひて惡を謀ること勿れ
30 Kifva med ingom utan sak, om han dig intet ondt gjort hafver.
人もし汝に惡を爲さずば故なく之と爭ふこと勿れ
31 Följ icke en vrång man efter, och utvälj ingen af hans vägar;
暴虐人を羨むことなく そのすべての途を好とすることなかれ
32 Ty Herren stygges vid den affälliga, och hans hemlighet är när de fromma.
そは邪曲なる者はヱホバに惡まるればなり されど義者はその親き者とせらるべし
33 Uti dens ogudaktigas hus är Herrans förbannelse; men dens rättfärdigas hus varder välsignadt.
ヱホバの呪詛は惡者の家にあり されど義者の室はかれにめぐまる
34 Han skall bespotta de bespottare; men dem eländom skall han nåd gifva.
彼は嘲笑者をあざけり 謙る者に恩惠をあたへたまふ
35 De vise skola ärfva äro; men om de galne än högt uppkomma, varda de likväl till skam.
智者は尊榮をえ 愚なる者は羞辱之をとりさるべし

< Ordspråksboken 3 >