Ordspråksboken 3
1 Min son, förgät icke min lag, och ditt hjerta behålle min bud;
My son, forget not my law; but let thy heart keep my commandments;
2 Ty de skola skaffa dig långt lif, och god år, och frid.
For length of days, and long life, and peace, shall they add to thee.
3 Nåd och trohet skola icke förlåta dig. Häng dem på din hals, och skrif dem uti dins hjertas taflo;
Let not mercy and truth forsake thee: bind them about thy neck; write them upon the table of thy heart:
4 Så skall du finna ynnest och klokhet, den Gudi och menniskom täck är.
So shalt thou find favor and good understanding in the sight of God and man.
5 Förlåt dig på Herran af allt hjerta, och förlåt dig icke uppå ditt förstånd;
Trust in the LORD with all thy heart; and lean not to thy own understanding.
6 Utan tänk uppå honom i allom dinom vägom, så skall han föra dig rätt.
In all thy ways acknowledge him, and he will direct thy paths.
7 Låt dig icke tycka att du äst vis, utan frukta Herran, och vik ifrå det ondt är.
Be not wise in thy own eyes: fear the LORD, and depart from evil.
8 Det skall vara dinom nafla helsosamt, och vederqvicka din ben.
It shall be health to thy navel, and marrow to thy bones.
9 Hedra Herran af dina ägodelar, och af all dins årsväxts förstling;
Honor the LORD with thy substance, and with the first-fruits of all thy increase:
10 Så skola dina lador fulla varda, och dine presser med must öfverflyta.
So shall thy barns be filled with plenty, and thy presses shall burst out with new wine.
11 Min son, förkasta icke Herrans tuktan, och var icke otålig, då han straffar;
My son, despise not the chastening of the LORD; neither be weary of his correction:
12 Ty hvilken Herren älskar, honom straffar han, och hafver ett behag till honom, såsom en fader till sonen.
For whom the LORD loveth he correcteth; even as a father the son [in whom] he delighteth.
13 Säll är den menniska, som vishet finner, och den menniska, hvilko förstånd tillflyter.
Happy [is] the man [that] findeth wisdom, and the man [that] getteth understanding.
14 Ty det är bättre hafva henne än silfver, och hennes frukt bättre än guld.
For the merchandise of it [is] better than the merchandise of silver, and the gain of it than fine gold.
15 Hon är ädlare än perlor, och allt det du önska må, är henne icke likt.
She is more precious than rubies: and all the things thou canst desire are not to be compared to her.
16 Långt lif är på hennes högra hand, på hennes venstra är rikedom och ära.
Length of days [is] in her right hand; [and] in her left hand riches and honor.
17 Hennes vägar äro lustige vägar, och alle hennes stigar äro frid.
Her ways [are] ways of pleasantness, and all her paths [are] peace.
18 Hon är lifsens trä allom dem som fatta henne; och salige äro de som hålla henne;
She [is] a tree of life to them that lay hold upon her: and happy [is every one] that retaineth her.
19 Ty Herren hafver grundat jordena genom vishet, och genom sitt råd tillredt himmelen.
The LORD by wisdom hath founded the earth; by understanding hath he established the heavens.
20 Genom hans ord äro djupen åtskild, och skyarna med dagg drypande vordne.
By his knowledge the depths are broken up, and the clouds drop down the dew.
21 Min son, låt henne icke ifrå din ögon vika, så skall du lyckosam och klok varda.
My son, let not them depart from thy eyes: keep sound wisdom and discretion:
22 Det skall vara dine själs lif, och din mun skall täck vara.
So shall they be life to thy soul, and grace to thy neck.
23 Då skall du på dinom väg säker vandra, att din fot icke stöter sig.
Then shalt thou walk in thy way safely, and thy foot shall not stumble.
24 Lägger du dig, så skall du intet frukta dig, utan sofva sötliga;
When thou liest down, thou shalt not be afraid: but thou shalt lie down, and thy sleep shall be sweet.
25 Att du icke betorf frukta dig för hastig förskräckelse, eller för de ogudaktigas storm, då han kommer.
Be not afraid of sudden fear, neither of the desolation of the wicked, when it cometh.
26 Ty Herren är din tröst; han bevarar din fot, att han icke fången varder.
For the LORD will be thy confidence, and will keep thy foot from being taken.
27 Neka dig icke att göra dem torftiga godt, om din hand af Gudi hafver magt sådant göra.
Withhold not good from them to whom it is due, when it is in the power of thy hand to do [it].
28 Säg icke till din vän: Gack bort, och kom igen, i morgon vill jag gifva dig; der du dock det nu hafver.
Say not to thy neighbor, Go, and come again, and to-morrow I will give; when thou hast it by thee.
29 Far icke efter att göra dinom vän ondt, den uppå god tro när dig bor.
Devise not evil against thy neighbor, seeing he dwelleth securely by thee.
30 Kifva med ingom utan sak, om han dig intet ondt gjort hafver.
Strive not with a man without cause, if he hath done thee no harm.
31 Följ icke en vrång man efter, och utvälj ingen af hans vägar;
Envy thou not the oppressor, and choose none of his ways.
32 Ty Herren stygges vid den affälliga, och hans hemlighet är när de fromma.
For the froward [is] abomination to the LORD: but his secret [is] with the righteous.
33 Uti dens ogudaktigas hus är Herrans förbannelse; men dens rättfärdigas hus varder välsignadt.
The curse of the LORD [is] in the house of the wicked: but he blesseth the habitation of the just.
34 Han skall bespotta de bespottare; men dem eländom skall han nåd gifva.
Surely he scorneth the scorners: but he giveth grace to the lowly.
35 De vise skola ärfva äro; men om de galne än högt uppkomma, varda de likväl till skam.
The wise shall inherit glory: but shame shall be the promotion of fools.
