Ordspråksboken 3
1 Min son, förgät icke min lag, och ditt hjerta behålle min bud;
My son, forget not my teaching, and let thy heart keep my commandments;
2 Ty de skola skaffa dig långt lif, och god år, och frid.
For length of days, and years of life, and peace, will they increase unto thee.
3 Nåd och trohet skola icke förlåta dig. Häng dem på din hals, och skrif dem uti dins hjertas taflo;
Let kindness and truth not forsake thee; bind them about thy throat; write them upon the table of thy heart:
4 Så skall du finna ynnest och klokhet, den Gudi och menniskom täck är.
So shalt thou find grace and good favor in the eyes of God and man.
5 Förlåt dig på Herran af allt hjerta, och förlåt dig icke uppå ditt förstånd;
Trust in the Lord with all thy heart: and upon thy own understanding do not rely.
6 Utan tänk uppå honom i allom dinom vägom, så skall han föra dig rätt.
In all thy ways acknowledge him, and he will make level thy paths.
7 Låt dig icke tycka att du äst vis, utan frukta Herran, och vik ifrå det ondt är.
Be not wise in thy own eyes: fear the Lord, and depart from evil.
8 Det skall vara dinom nafla helsosamt, och vederqvicka din ben.
It will be healing to thy body, and marrow to thy bones.
9 Hedra Herran af dina ägodelar, och af all dins årsväxts förstling;
Honor the Lord with thy wealth, and with the first-fruits of all thy products:
10 Så skola dina lador fulla varda, och dine presser med must öfverflyta.
So shall thy storehouses be filled with plenty, and with new wine shall thy presses overflow.
11 Min son, förkasta icke Herrans tuktan, och var icke otålig, då han straffar;
The correction of the Lord, my son, do not despise; and feel no loathing for his admonition;
12 Ty hvilken Herren älskar, honom straffar han, och hafver ett behag till honom, såsom en fader till sonen.
Because whomever the Lord loveth he admonisheth; and as a father who delighteth in [his] son.
13 Säll är den menniska, som vishet finner, och den menniska, hvilko förstånd tillflyter.
Happy the man that hath found wisdom, and the man that acquireth understanding.
14 Ty det är bättre hafva henne än silfver, och hennes frukt bättre än guld.
For the obtaining of her is better than the obtaining of silver, and better than fine gold is her product.
15 Hon är ädlare än perlor, och allt det du önska må, är henne icke likt.
She is more precious than pearls; and all the things thou valuest are not equal unto her.
16 Långt lif är på hennes högra hand, på hennes venstra är rikedom och ära.
Length of days is in her right hand: in her left are riches and honor.
17 Hennes vägar äro lustige vägar, och alle hennes stigar äro frid.
Her ways are ways of pleasantness, and all her paths are peace.
18 Hon är lifsens trä allom dem som fatta henne; och salige äro de som hålla henne;
A tree of life is she to those that lay hold on her: and every one that firmly graspeth her will be made happy.
19 Ty Herren hafver grundat jordena genom vishet, och genom sitt råd tillredt himmelen.
The Lord hath through wisdom founded the earth: he hath established the heavens through understanding.
20 Genom hans ord äro djupen åtskild, och skyarna med dagg drypande vordne.
By his knowledge were the depths split open, and the skies drop down the dew.
21 Min son, låt henne icke ifrå din ögon vika, så skall du lyckosam och klok varda.
My son, let them not be removed from thy eyes; keep [before thee] sound wisdom and discretion:
22 Det skall vara dine själs lif, och din mun skall täck vara.
And they will be life unto thy soul, and grace to thy throat.
23 Då skall du på dinom väg säker vandra, att din fot icke stöter sig.
Then wilt thou walk in safety on thy way, and thy foot will not strike [against aught]:
24 Lägger du dig, så skall du intet frukta dig, utan sofva sötliga;
When thou layest thyself down, thou shalt feel no dread; and as thou liest down, thy sleep shall be pleasant.
25 Att du icke betorf frukta dig för hastig förskräckelse, eller för de ogudaktigas storm, då han kommer.
Thou needest not to be afraid of sudden dread, neither of the [unlooked-for] tempest over the wicked, when it cometh.
26 Ty Herren är din tröst; han bevarar din fot, att han icke fången varder.
For the Lord will be thy confidence, and he will guard thy foot from being caught.
27 Neka dig icke att göra dem torftiga godt, om din hand af Gudi hafver magt sådant göra.
Withhold not a benefit from him who is deserving it, when it is in the power of thy hand to do it.
28 Säg icke till din vän: Gack bort, och kom igen, i morgon vill jag gifva dig; der du dock det nu hafver.
Say not unto thy neighbor, Go, and return, and tomorrow will I give: when thou hast it by thee.
29 Far icke efter att göra dinom vän ondt, den uppå god tro när dig bor.
Contrive not against thy neighbor any evil, when he dwelleth in safety with thee.
30 Kifva med ingom utan sak, om han dig intet ondt gjort hafver.
Quarrel not with any man without cause, if he have done thee no harm.
31 Följ icke en vrång man efter, och utvälj ingen af hans vägar;
Envy not the man of violence, and choose none of his ways.
32 Ty Herren stygges vid den affälliga, och hans hemlighet är när de fromma.
For the froward is an abomination to the Lord; but with the upright is his good-will.
33 Uti dens ogudaktigas hus är Herrans förbannelse; men dens rättfärdigas hus varder välsignadt.
The curse of the Lord is in the house of the wicked; but the habitation of the righteous will he bless.
34 Han skall bespotta de bespottare; men dem eländom skall han nåd gifva.
If [it concern] the scornful he will himself render them a scorn; but unto the lowly doth he give grace.
35 De vise skola ärfva äro; men om de galne än högt uppkomma, varda de likväl till skam.
The wise shall inherit glory; but fools shall obtain disgrace as their portion.
