Ordspråksboken 3
1 Min son, förgät icke min lag, och ditt hjerta behålle min bud;
Min Søn, glem ikke, hvad jeg har lært dig, dit Hjerte tage vare paa mine Bud!
2 Ty de skola skaffa dig långt lif, och god år, och frid.
Thi en Række af Dage og Leveaar og Lykke bringer de dig.
3 Nåd och trohet skola icke förlåta dig. Häng dem på din hals, och skrif dem uti dins hjertas taflo;
Godhed og Troskab vige ej fra dig, bind dem som Baand om din Hals, skriv dem paa dit Hjertes Tavle!
4 Så skall du finna ynnest och klokhet, den Gudi och menniskom täck är.
Saa finder du Naade og Yndest i Guds og Menneskers Øjne.
5 Förlåt dig på Herran af allt hjerta, och förlåt dig icke uppå ditt förstånd;
Stol paa HERREN af hele dit Hjerte, men forlad dig ikke paa din Forstand;
6 Utan tänk uppå honom i allom dinom vägom, så skall han föra dig rätt.
hav ham i Tanke paa alle dine Veje, saa jævner han dine Stier.
7 Låt dig icke tycka att du äst vis, utan frukta Herran, och vik ifrå det ondt är.
Hold ikke dig selv for viis, frygt HERREN og vig fra det onde;
8 Det skall vara dinom nafla helsosamt, och vederqvicka din ben.
saa faar du Helse for Legemet, Lindring for dine Ledemod.
9 Hedra Herran af dina ägodelar, och af all dins årsväxts förstling;
Ær med din Velstand HERREN med Førstegrøden af al din Avl;
10 Så skola dina lador fulla varda, och dine presser med must öfverflyta.
da fyldes dine Lader med Korn, dine Perser svømmer over af Most.
11 Min son, förkasta icke Herrans tuktan, och var icke otålig, då han straffar;
Min Søn, lad ej haant om HERRENS Tugt, vær ikke ked af hans Revselse;
12 Ty hvilken Herren älskar, honom straffar han, och hafver ett behag till honom, såsom en fader till sonen.
HERREN revser den, han elsker, han straffer den Søn, han har kær.
13 Säll är den menniska, som vishet finner, och den menniska, hvilko förstånd tillflyter.
Lykkelig den, der har opnaaet Visdom, den, der vinder sig Indsigt;
14 Ty det är bättre hafva henne än silfver, och hennes frukt bättre än guld.
thi den er bedre at købe end Sølv, bedre at vinde end Guld;
15 Hon är ädlare än perlor, och allt det du önska må, är henne icke likt.
den er mere værd end Perler, ingen Klenodier opvejer den;
16 Långt lif är på hennes högra hand, på hennes venstra är rikedom och ära.
en Række af Dage er i dens højre, i dens venstre Rigdom og Ære;
17 Hennes vägar äro lustige vägar, och alle hennes stigar äro frid.
dens Veje er liflige Veje, og alle dens Stier er Lykke;
18 Hon är lifsens trä allom dem som fatta henne; och salige äro de som hålla henne;
den er et Livets Træ for dem, der griber den, lykkelig den, som holder den fast!
19 Ty Herren hafver grundat jordena genom vishet, och genom sitt råd tillredt himmelen.
HERREN grundlagde Jorden med Visdom, grundfæsted Himlen med Indsigt;
20 Genom hans ord äro djupen åtskild, och skyarna med dagg drypande vordne.
ved hans Kundskab brød Strømmene frem, lader Skyerne Dug dryppe ned.
21 Min son, låt henne icke ifrå din ögon vika, så skall du lyckosam och klok varda.
Min Søn, tag Vare paa Snilde og Kløgt, de slippe dig ikke af Syne;
22 Det skall vara dine själs lif, och din mun skall täck vara.
saa bliver de Liv for din Sjæl og et yndigt Smykke til din Hals.
23 Då skall du på dinom väg säker vandra, att din fot icke stöter sig.
Da vandrer du trygt din Vej, støder ikke imod med din Fod;
24 Lägger du dig, så skall du intet frukta dig, utan sofva sötliga;
sætter du dig, skal du ikke skræmmes, lægger du dig, skal din Søvn vorde sød;
25 Att du icke betorf frukta dig för hastig förskräckelse, eller för de ogudaktigas storm, då han kommer.
du skal ikke frygte uventet Rædsel, Uvejret, naar det kommer over gudløse;
26 Ty Herren är din tröst; han bevarar din fot, att han icke fången varder.
thi HERREN skal være din Tillid, han vogter din Fod, saa den ikke hildes.
27 Neka dig icke att göra dem torftiga godt, om din hand af Gudi hafver magt sådant göra.
Nægt ikke den trængende Hjælp, naar det staar i din Magt at hjælpe;
28 Säg icke till din vän: Gack bort, och kom igen, i morgon vill jag gifva dig; der du dock det nu hafver.
sig ej til din Næste: »Gaa og kom igen, jeg vil give i Morgen!« — saafremt du har det.
29 Far icke efter att göra dinom vän ondt, den uppå god tro när dig bor.
Tænk ikke paa ondt mod din Næste, naar han tillidsfuldt bor i din Nærhed.
30 Kifva med ingom utan sak, om han dig intet ondt gjort hafver.
Yp ikke Trætte med sagesløs Mand, naar han ikke har voldet dig Men.
31 Följ icke en vrång man efter, och utvälj ingen af hans vägar;
Misund ikke en Voldsmand, græm dig aldrig over hans Veje;
32 Ty Herren stygges vid den affälliga, och hans hemlighet är när de fromma.
thi den falske er HERREN en Gru; mod retsindig er han fortrolig;
33 Uti dens ogudaktigas hus är Herrans förbannelse; men dens rättfärdigas hus varder välsignadt.
i den gudløses Hus er HERRENS Forbandelse, men retfærdiges Bolig velsigner han.
34 Han skall bespotta de bespottare; men dem eländom skall han nåd gifva.
Over for Spottere bruger han Spot, men ydmyge giver han Naade.
35 De vise skola ärfva äro; men om de galne än högt uppkomma, varda de likväl till skam.
De vise faar Ære til Arv, men Taaber høster kun Skam.
