Ordspråksboken 29
1 Hvilken som emot straff genstörtig är, han skall med hast förderfvad varda, utan all hjelp.
Yon nonm ki fè tèt di apre anpil repwòch va vin kraze sibitman san remèd.
2 När de rättfärdige månge äro, så glädes folket; men när den ogudaktige regerar, så suckar folket.
Lè moun dwat yo vin ogmante, pèp la rejwi; men lè yon moun mechan gouvène, pèp la jemi.
3 Den som vishet älskar, han gläder sin fader; men den som skökor uppehåller, han mister sina ägodelar.
Yon nonm ki renmen sajès fè papa l kontan; men sila ki pase tan l ak pwostitiye yo gate byen li.
4 En Konung upprätter landet genom rätt; men en girig förderfvar det.
Avèk jistis, wa a fè tout peyi a vin estab; men yon nonm ki aksepte kòb anba tab boulvèse li.
5 Den som smekrar med sin nästa, han utbreder ett nät för hans fötter.
Yon nonm ki flate vwazen li ap ouvri filè pou pla pye li.
6 När en ond syndar, besnärjer han sig sjelf; men en rättfärdig fröjdar sig, och hafver glädje.
Pa transgresyon yon nonm mechan vin pran nan pyèj nèt; men moun dwat la va chante e rejwi.
7 Den rättfärdige känner den fattigas sak; den ogudaktige aktar ingen förnuft.
Moun ladwati a gen kè pou dwa malere; men mechan an pa menm konprann afè sa a.
8 De bespottare föra en stad i olycko; men de vise stilla vrede.
Mokè yo, fè gwo vil la pran dife; men moun saj yo kalme kòlè.
9 När en vis med en dåra till handel kommer, han vare vred eller glad, så hafver han dock ingen ro.
Lè yon nonm saj gen yon kont ak yon moun san konprann, moun san konprann nan anraje oswa ri, e nanpwen repo.
10 De blodgirige hata den fromma; men de rättfärdige vårda sig om hans själ.
Moun k ap vèse san rayi inosan an; men moun dwat yo pwoteje lavi li.
11 En dåre gjuter sin anda allan ut; men en vis man håller tillbaka.
Moun san konprann toujou fache; men yon nonm saj kenbe tèt li anba kontwòl.
12 En herre, som till lögn lust hafver, hans tjenare äro alle ogudaktige.
Si gouvènè a prete atansyon a manti, tout minis li yo va vin mechan.
13 Fattige och ockrare bo ibland hvarannan; begges deras ögon upplyser Herren.
Malere a ak opresè a gen yon bagay ki sanble; se SENYÈ a ki mete limyè nan zye tou de.
14 En Konung, som de fattiga troliga dömer, hans säte blifver evigliga beståndandes.
Si yon wa jije pòv yo ak verite, twòn li va etabli jis pou tout tan.
15 Ris och straff gifver vishet; men ett barn, som hafver sjelfsvåld, skämmer sina moder.
Baton ak repwòch bay sajès; men timoun ki fè sa li pito a mennen wont sou manman l.
16 Der månge ogudaktige äro, der äro många synder; men de rättfärdige skola se deras fall.
Lè mechan yo vin plis, transgresyon yo ogmante; men moun dwat yo va wè tonbe yo.
17 Tukta din son, så skall han vederqvicka dig, och göra dine själ vällust.
Korije fis ou e li va ba ou rekonfò; anplis, li va bay nanm ou gwo plezi.
18 När Prophetien ute är, så förskingras folket; men väl är honom, som lagen vid magt håller.
Kote nanpwen vizyon, pèp la san fren; men byen kontan se sila ki kenbe lalwa a.
19 En tjenare låter icke näpsa sig med ordom; förty, om han än förstår det, så tager han sig dock intet deraf.
Pawòl sèl p ap ka enstwi yon esklav; paske malgre li konprann, li p ap reponn.
20 Ser du en, som snar är till att tala, det är mera hopp uppå en dåra, än uppå honom.
Èske ou wè yon nonm ki pale vit san reflechi? Gen plis espwa pou moun fou a pase li menm.
21 Om en tjenare varder af ungdom kräseliga hållen, så vill han sedan vara en herre.
Sila ki byen swaye esklav li depi li piti a, nan lafen, twouve yon fis.
22 En vredsam man kommer träto åstad, och en harmse man gör många synder.
Yon nonm an kòlè pwovoke konfli e yon nonm ki plen fachèz fè anpil tò.
23 Menniskones högfärd skall omstörta henne; men ära skall upphöja den ödmjuka.
Ògèy a yon nonm va mennen li ba; men yon lespri enb va jwenn respè.
24 Den som med tjufvar del hafver, hörer bannas; och säger icke till, han hatar sitt lif.
Sila ki fè konplo ak yon volè rayi pwòp lavi li; li pran sèman an men li pa pale anyen.
25 Den som rädes för menniskom, han kommer på fall; men den som sig förlåter uppå Herran, han varder beskyddad.
Lakrent a lòm mennen yon pèlen; men sila ki mete konfyans li nan SENYÈ a va leve wo.
26 Månge söka ens Förstas ansigte; men hvars och ens dom kommer af Herranom.
Gen anpil moun k ap chache favè a sila ki gouvène a; men lajistis pou lòm va sòti nan SENYÈ a.
27 En orättfärdig man är dem rättfärdigom en styggelse; och den som på en rätt väg är, han är dens ogudaktigas styggelse.
Tankou yon nonm enjis abominab a moun dwat, yon nonm ladwati abominab a mechan yo.
