Ordspråksboken 28
1 Den ogudaktige flyr, och ingen jagar honom; men den rättfardige är frimodig, såsom ett ungt lejon.
Fogem os impios, sem que ninguem os persiga; mas qualquer justo está confiado como o filho do leão.
2 För landsens synders skull varda många förvandlingar i Förstadömen; men för deras skull, som förståndige och förnuftige äro, blifva de länge.
Pela transgressão da terra são muitos os seus principes, mas por homens prudentes e entendidos a sua continuação será prolongada.
3 En armling, som de fattiga oförrättar, är såsom väta, den fruktena förderfvar.
O homem pobre que opprime aos pobres é como chuva impetuosa, com que ha falta de pão.
4 De som lagen öfvergifva, lofva den ogudaktiga; men de som bevara lagen, äro dem ogunstige.
Os que deixam a lei louvam o impio; porém os que guardam a lei pelejam contra elles.
5 Onde menniskor akta intet uppå rätt; men de som efter Herran fråga, de akta uppå all ting.
Os homens maus não entendem o juizo, mas os que buscam ao Senhor entendem tudo.
6 Bättre är en fattig, den i sine fromhet vandrar, än en rik man, den i vrångom vägom går.
Melhor é o pobre que anda na sua sinceridade do que o perverso de caminhos, ainda que seja rico.
7 Den der lagen bevarar, han är ett förståndigt barn; men den som slösare uppehåller, han skämmer sin fader.
O que guarda a lei é filho entendido, mas o companheiro dos comilões envergonha a seu pae.
8 Den sitt gods förmerar med ocker och vinning, han församlar det dem fattigom till nytto.
O que augmenta a sua fazenda com usura e onzena, o ajunta para o que se compadece do pobre.
9 Den sitt öra afvänder till att höra lagen, hans bön är en styggelse.
O que desvia os seus ouvidos d'ouvir a lei até a sua oração será abominavel.
10 Den som de fromma förförer in uppå en ond väg, han varder i sina grop fallandes; men de fromme skola det goda ärfva.
O que faz com que os rectos errem n'um mau caminho elle mesmo cairá na sua cova: mas os bons herdarão o bem.
11 En rik man tycker, att han är vis; men en fattig förståndig märker honom.
O homem rico é sabio aos seus proprios olhos, mas o pobre que é entendido o esquadrinha.
12 När de rättfärdige hafva öfverhandena, så går det ganska väl till; men när ogudaktige uppkomma, så varder en omvändning i folkena.
Quando os justos exultam, grande é a gloria; mas quando os impios sobem, os homens se andam escondendo.
13 Den sina missgerning nekar, honom varder icke väl gångandes; men den henne bekänner och öfvergifver, han skall få barmhertighet.
O que encobre as suas transgressões nunca prosperará, mas o que as confessa e deixa alcançará misericordia.
14 Säll är den som städse fruktar; men den som halsstyf är, han faller i olycko.
Bemaventurado o homem que continuamente teme: mas o que endurece o seu coração virá a cair no mal.
15 En ogudaktig, som öfver ett fattigt folk regerar, han är ett rytande lejon, och en girig björn.
Como leão bramante, e urso faminto, assim é o impio que domina sobre um povo pobre.
16 När en Förste utan förstånd är, så sker mycken orätt; men den der girighet hatar, han skall länge lefva.
O principe falto d'intelligencia tambem multiplica as oppressões, mas o que aborrece a avareza prolongará os seus dias.
17 En menniska, som uppå ens själs blod orätt gör, han varder icke behållen, det han än i kulona fore.
O homem carregado do sangue de qualquer pessoa fugirá até á cova: ninguem o retenha.
18 Den der i fromhet vandrar, han blifver vid sig; men den en ond väg går, han måste engång falla.
O que anda sinceramente salvar-se-ha, mas o perverso em seus caminhos cairá logo.
19 Den sin åker brukar, han skall få bröd nog; men den der far efter att gå fåfäng, han skall få fattigdom nog.
O que lavrar a sua terra virá a fartar-se de pão, mas o que segue a ociosos se fartará de pobreza.
20 En trofast man varder mycket välsignad; men den der fiker efter att varda rik, han skall icke oskyldig blifva.
O homem fiel abundará em bençãos, mas o que se apressa a enriquecer não será innocente.
21 Anse personen är icke godt; ty han gjorde väl illa för ett stycke bröd.
Ter respeito á apparencia de pessoas não é bom, porque até por um bocado de pão prevaricará o homem
22 Den som hastar efter rikedom, och är nidsk, han vet icke, att honom skall nöd uppåkomma.
O que se apressa a enriquecer é homem de mau olho, porém não sabe que ha de vir sobre elle a pobreza.
23 Den ena mennisko straffar, han skall sedan ynnest finna, mer än den der smekrar.
O que reprehende ao homem depois achará mais favor do que aquelle que lisongeia com a lingua.
24 Den som tager ifrå fader eller moder, och säger: Det är icke synd; han är förderfvarens stallbroder.
O que rouba a seu pae, ou a sua mãe, e diz: Não ha transgressão; companheiro é do homem dissipador.
25 En högmodig man uppväcker träto; men den som förlåter sig uppå Herran, han varder fet.
O altivo d'animo levanta contendas, mas o que confia no Senhor engordará.
26 Den sig uppå sitt hjerta förlåter, han är en dåre; men den som går med vishet, han skall friad varda.
O que confia no seu coração é insensato, mas o que anda em sabedoria elle escapará.
27 Den som den fattiga gifver, honom skall intet fattas; men den som sin ögon afvänder, med honom skall det fast tillbakagå.
O que dá ao pobre não terá necessidade, mas o que esconde os seus olhos terá muitas maldições.
28 När de ogudaktige uppkomma, så förgömmer sig folket; men när de förgås, så varda de rättfärdige månge.
Quando os impios se elevam, os homens se andam escondendo, mas quando perecem, os justos se multiplicam.
