Ordspråksboken 28
1 Den ogudaktige flyr, och ingen jagar honom; men den rättfardige är frimodig, såsom ett ungt lejon.
The wicked have fled and there is no pursuer. And the righteous as a young lion is confident.
2 För landsens synders skull varda många förvandlingar i Förstadömen; men för deras skull, som förståndige och förnuftige äro, blifva de länge.
By the transgression of a land many [are] its heads. And by an intelligent man, Who knoweth right — it is prolonged.
3 En armling, som de fattiga oförrättar, är såsom väta, den fruktena förderfvar.
A man — poor and oppressing the weak, [Is] a sweeping rain, and there is no bread.
4 De som lagen öfvergifva, lofva den ogudaktiga; men de som bevara lagen, äro dem ogunstige.
Those forsaking the law praise the wicked, Those keeping the law plead against them.
5 Onde menniskor akta intet uppå rätt; men de som efter Herran fråga, de akta uppå all ting.
Evil men understand not judgment, And those seeking Jehovah understand all.
6 Bättre är en fattig, den i sine fromhet vandrar, än en rik man, den i vrångom vägom går.
Better [is] the poor walking in his integrity, Than the perverse of ways who is rich.
7 Den der lagen bevarar, han är ett förståndigt barn; men den som slösare uppehåller, han skämmer sin fader.
Whoso is keeping the law is an intelligent son, And a friend of gluttons, Doth cause his father to blush.
8 Den sitt gods förmerar med ocker och vinning, han församlar det dem fattigom till nytto.
Whoso is multiplying his wealth by biting and usury, For one favouring the poor doth gather it.
9 Den sitt öra afvänder till att höra lagen, hans bön är en styggelse.
Whoso is turning his ear from hearing the law, Even his prayer [is] an abomination.
10 Den som de fromma förförer in uppå en ond väg, han varder i sina grop fallandes; men de fromme skola det goda ärfva.
Whoso is causing the upright to err in an evil way, Into his own pit he doth fall, And the perfect do inherit good.
11 En rik man tycker, att han är vis; men en fattig förståndig märker honom.
A rich man is wise in his own eyes, And the intelligent poor searcheth him.
12 När de rättfärdige hafva öfverhandena, så går det ganska väl till; men när ogudaktige uppkomma, så varder en omvändning i folkena.
In the exulting of the righteous the glory [is] abundant, And in the rising of the wicked man is apprehensive.
13 Den sina missgerning nekar, honom varder icke väl gångandes; men den henne bekänner och öfvergifver, han skall få barmhertighet.
Whoso is covering his transgressions prospereth not, And he who is confessing and forsaking hath mercy.
14 Säll är den som städse fruktar; men den som halsstyf är, han faller i olycko.
O the happiness of a man fearing continually, And whoso is hardening his heart falleth into evil.
15 En ogudaktig, som öfver ett fattigt folk regerar, han är ett rytande lejon, och en girig björn.
A growling lion, and a ranging bear, [Is] the wicked ruler over a poor people.
16 När en Förste utan förstånd är, så sker mycken orätt; men den der girighet hatar, han skall länge lefva.
A leader lacking understanding multiplieth oppressions, Whoso is hating dishonest gain prolongeth days.
17 En menniska, som uppå ens själs blod orätt gör, han varder icke behållen, det han än i kulona fore.
A man oppressed with the blood of a soul, Unto the pit fleeth, none taketh hold on him.
18 Den der i fromhet vandrar, han blifver vid sig; men den en ond väg går, han måste engång falla.
Whoso is walking uprightly is saved, And the perverted of ways falleth at once.
19 Den sin åker brukar, han skall få bröd nog; men den der far efter att gå fåfäng, han skall få fattigdom nog.
Whoso is tilling his ground is satisfied [with] bread, And whoso is pursuing vanity, Is filled [with] poverty.
20 En trofast man varder mycket välsignad; men den der fiker efter att varda rik, han skall icke oskyldig blifva.
A stedfast man hath multiplied blessings, And whoso is hasting to be rich is not acquitted.
21 Anse personen är icke godt; ty han gjorde väl illa för ett stycke bröd.
To discern faces is not good, And for a piece of bread doth a man transgress.
22 Den som hastar efter rikedom, och är nidsk, han vet icke, att honom skall nöd uppåkomma.
Troubled for wealth [is] the man [with] an evil eye, And he knoweth not that want doth meet him.
23 Den ena mennisko straffar, han skall sedan ynnest finna, mer än den der smekrar.
Whoso is reproving a man afterwards findeth grace, More than a flatterer with the tongue.
24 Den som tager ifrå fader eller moder, och säger: Det är icke synd; han är förderfvarens stallbroder.
Whoso is robbing his father, or his mother, And is saying, 'It is not transgression,' A companion he is to a destroyer.
25 En högmodig man uppväcker träto; men den som förlåter sig uppå Herran, han varder fet.
Whoso is proud in soul stirreth up contention, And whoso is trusting on Jehovah is made fat.
26 Den sig uppå sitt hjerta förlåter, han är en dåre; men den som går med vishet, han skall friad varda.
Whoso is trusting in his heart is a fool, And whoso is walking in wisdom is delivered.
27 Den som den fattiga gifver, honom skall intet fattas; men den som sin ögon afvänder, med honom skall det fast tillbakagå.
Whoso is giving to the poor hath no lack, And whoso is hiding his eyes multiplied curses.
28 När de ogudaktige uppkomma, så förgömmer sig folket; men när de förgås, så varda de rättfärdige månge.
In the rising of the wicked a man is hidden, And in their destruction the righteous multiply!
