Ordspråksboken 28
1 Den ogudaktige flyr, och ingen jagar honom; men den rättfardige är frimodig, såsom ett ungt lejon.
The wicked flee when no man pursueth: but the righteous are bold as a lion.
2 För landsens synders skull varda många förvandlingar i Förstadömen; men för deras skull, som förståndige och förnuftige äro, blifva de länge.
For the transgression of a land many [are] its princes: but by a man of understanding [and] knowledge the state [thereof] shall be prolonged.
3 En armling, som de fattiga oförrättar, är såsom väta, den fruktena förderfvar.
A poor man that oppresseth the poor [is like] a sweeping rain which leaveth no food.
4 De som lagen öfvergifva, lofva den ogudaktiga; men de som bevara lagen, äro dem ogunstige.
They that forsake the law praise the wicked: but such as keep the law contend with them.
5 Onde menniskor akta intet uppå rätt; men de som efter Herran fråga, de akta uppå all ting.
Evil men understand not judgment: but they that seek the LORD understand all [things].
6 Bättre är en fattig, den i sine fromhet vandrar, än en rik man, den i vrångom vägom går.
Better [is] the poor that walketh in his uprightness, than [he that is] perverse [in his] ways, though he [is] rich.
7 Den der lagen bevarar, han är ett förståndigt barn; men den som slösare uppehåller, han skämmer sin fader.
He who keepeth the law [is] a wise son: but he that is a companion of riotous [men] shameth his father.
8 Den sitt gods förmerar med ocker och vinning, han församlar det dem fattigom till nytto.
He that by usury and unjust gain increaseth his substance, he shall gather it for him that will pity the poor.
9 Den sitt öra afvänder till att höra lagen, hans bön är en styggelse.
He that turneth away his ear from hearing the law, even his prayer [shall be] abomination.
10 Den som de fromma förförer in uppå en ond väg, han varder i sina grop fallandes; men de fromme skola det goda ärfva.
Whoever causeth the righteous to go astray in an evil way, he shall fall himself into his own pit: but the upright shall have good [things] in possession.
11 En rik man tycker, att han är vis; men en fattig förståndig märker honom.
The rich man [is] wise in his own conceit; but the poor man that hath understanding searcheth him out.
12 När de rättfärdige hafva öfverhandena, så går det ganska väl till; men när ogudaktige uppkomma, så varder en omvändning i folkena.
When righteous [men] rejoice, [there is] great glory: but when the wicked rise, a man is hidden.
13 Den sina missgerning nekar, honom varder icke väl gångandes; men den henne bekänner och öfvergifver, han skall få barmhertighet.
He that covereth his sins shall not prosper: but he who confesseth and forsaketh [them] shall have mercy.
14 Säll är den som städse fruktar; men den som halsstyf är, han faller i olycko.
Happy [is] the man that feareth always: but he that hardeneth his heart shall fall into mischief.
15 En ogudaktig, som öfver ett fattigt folk regerar, han är ett rytande lejon, och en girig björn.
[As] a roaring lion, and a ranging bear; [so is] a wicked ruler over the poor people.
16 När en Förste utan förstånd är, så sker mycken orätt; men den der girighet hatar, han skall länge lefva.
The prince that wanteth understanding [is] also a great oppressor: [but] he that hateth covetousness shall prolong [his] days.
17 En menniska, som uppå ens själs blod orätt gör, han varder icke behållen, det han än i kulona fore.
A man that doeth violence to the blood of [any] person shall flee to the pit; let no man stay him.
18 Den der i fromhet vandrar, han blifver vid sig; men den en ond väg går, han måste engång falla.
He who walketh uprightly shall be saved: but [he that is] perverse [in his] ways shall fall at once.
19 Den sin åker brukar, han skall få bröd nog; men den der far efter att gå fåfäng, han skall få fattigdom nog.
He that tilleth his land shall have plenty of bread: but he that followeth after vain [persons] shall have poverty enough.
20 En trofast man varder mycket välsignad; men den der fiker efter att varda rik, han skall icke oskyldig blifva.
A faithful man shall abound with blessings: but he that maketh haste to be rich shall not be innocent.
21 Anse personen är icke godt; ty han gjorde väl illa för ett stycke bröd.
To have respect of persons [is] not good: for, for a piece of bread [that] man will transgress.
22 Den som hastar efter rikedom, och är nidsk, han vet icke, att honom skall nöd uppåkomma.
He that hasteth to be rich [hath] an evil eye, and considereth not that poverty shall come upon him.
23 Den ena mennisko straffar, han skall sedan ynnest finna, mer än den der smekrar.
He that rebuketh a man afterward shall find more favor than he that flattereth with the tongue.
24 Den som tager ifrå fader eller moder, och säger: Det är icke synd; han är förderfvarens stallbroder.
He that robbeth his father or his mother, and saith, [It is] no transgression; the same [is] the companion of a destroyer.
25 En högmodig man uppväcker träto; men den som förlåter sig uppå Herran, han varder fet.
He that is of a proud heart stirreth up strife: but he that putteth his trust in the LORD shall be made fat.
26 Den sig uppå sitt hjerta förlåter, han är en dåre; men den som går med vishet, han skall friad varda.
He that trusteth in his own heart is a fool: but whoever walketh wisely, he shall be delivered.
27 Den som den fattiga gifver, honom skall intet fattas; men den som sin ögon afvänder, med honom skall det fast tillbakagå.
He that giveth to the poor shall not want: but he that hideth his eyes shall have many a curse.
28 När de ogudaktige uppkomma, så förgömmer sig folket; men när de förgås, så varda de rättfärdige månge.
When the wicked rise, men hide themselves: but when they perish, the righteous increase.
