< Ordspråksboken 28 >
1 Den ogudaktige flyr, och ingen jagar honom; men den rättfardige är frimodig, såsom ett ungt lejon.
The wicked flee when no man pursueth: but the righteous are bold as a lion.
2 För landsens synders skull varda många förvandlingar i Förstadömen; men för deras skull, som förståndige och förnuftige äro, blifva de länge.
For the transgression of a land many are its princes: but by a man of understanding and knowledge its state shall be prolonged.
3 En armling, som de fattiga oförrättar, är såsom väta, den fruktena förderfvar.
A poor man that oppresseth the poor is like a sweeping rain which leaveth no food.
4 De som lagen öfvergifva, lofva den ogudaktiga; men de som bevara lagen, äro dem ogunstige.
They that forsake the law praise the wicked: but such as keep the law contend with them.
5 Onde menniskor akta intet uppå rätt; men de som efter Herran fråga, de akta uppå all ting.
Evil men understand not judgment: but they that seek the LORD understand all things.
6 Bättre är en fattig, den i sine fromhet vandrar, än en rik man, den i vrångom vägom går.
Better is the poor that walketh in his uprightness, than he that is perverse in his ways, though he is rich.
7 Den der lagen bevarar, han är ett förståndigt barn; men den som slösare uppehåller, han skämmer sin fader.
He who keepeth the law is a wise son: but he that is a companion of gluttonous men shameth his father.
8 Den sitt gods förmerar med ocker och vinning, han församlar det dem fattigom till nytto.
He that by interest and unjust gain increaseth his substance, he shall gather it for him that will pity the poor.
9 Den sitt öra afvänder till att höra lagen, hans bön är en styggelse.
He that turneth away his ear from hearing the law, even his prayer shall be abomination.
10 Den som de fromma förförer in uppå en ond väg, han varder i sina grop fallandes; men de fromme skola det goda ärfva.
Whoever causeth the righteous to go astray in an evil way, he shall fall himself into his own pit: but the upright shall have good things in possession.
11 En rik man tycker, att han är vis; men en fattig förståndig märker honom.
The rich man is wise in his own conceit; but the poor that hath understanding searcheth him out.
12 När de rättfärdige hafva öfverhandena, så går det ganska väl till; men när ogudaktige uppkomma, så varder en omvändning i folkena.
When righteous men rejoice, there is great glory: but when the wicked rise, a man is hidden.
13 Den sina missgerning nekar, honom varder icke väl gångandes; men den henne bekänner och öfvergifver, han skall få barmhertighet.
He that covereth his sins shall not prosper: but he who confesseth and forsaketh them shall have mercy.
14 Säll är den som städse fruktar; men den som halsstyf är, han faller i olycko.
Happy is the man that feareth always: but he that hardeneth his heart shall fall into mischief.
15 En ogudaktig, som öfver ett fattigt folk regerar, han är ett rytande lejon, och en girig björn.
As a roaring lion, and a ranging bear; so is a wicked ruler over the poor people.
16 När en Förste utan förstånd är, så sker mycken orätt; men den der girighet hatar, han skall länge lefva.
The prince that lacketh understanding is also a great oppressor: but he that hateth covetousness shall prolong his days.
17 En menniska, som uppå ens själs blod orätt gör, han varder icke behållen, det han än i kulona fore.
A man that doeth violence to the blood of any person shall flee to the pit; let no man sustain him.
18 Den der i fromhet vandrar, han blifver vid sig; men den en ond väg går, han måste engång falla.
He who walketh uprightly shall be saved: but he that is perverse in his ways shall fall at once.
19 Den sin åker brukar, han skall få bröd nog; men den der far efter att gå fåfäng, han skall få fattigdom nog.
He that tilleth his land shall have plenty of bread: but he that followeth after vain persons shall have poverty enough.
20 En trofast man varder mycket välsignad; men den der fiker efter att varda rik, han skall icke oskyldig blifva.
A faithful man shall abound with blessings: but he that maketh haste to be rich shall not be innocent.
21 Anse personen är icke godt; ty han gjorde väl illa för ett stycke bröd.
To have respect of persons is not good: for for a piece of bread that man will transgress.
22 Den som hastar efter rikedom, och är nidsk, han vet icke, att honom skall nöd uppåkomma.
He that hasteneth to be rich hath an evil eye, and considereth not that poverty shall come upon him.
23 Den ena mennisko straffar, han skall sedan ynnest finna, mer än den der smekrar.
He that rebuketh a man afterward shall find more favour than he that flattereth with the tongue.
24 Den som tager ifrå fader eller moder, och säger: Det är icke synd; han är förderfvarens stallbroder.
He that robbeth his father or his mother, and saith, It is no transgression; the same is the companion of a destroyer.
25 En högmodig man uppväcker träto; men den som förlåter sig uppå Herran, han varder fet.
He that is of a proud heart stirreth up strife: but he that putteth his trust in the LORD shall be made fat.
26 Den sig uppå sitt hjerta förlåter, han är en dåre; men den som går med vishet, han skall friad varda.
He that trusteth in his own heart is a fool: but whoever walketh wisely, he shall be delivered.
27 Den som den fattiga gifver, honom skall intet fattas; men den som sin ögon afvänder, med honom skall det fast tillbakagå.
He that giveth to the poor shall not want: but he that hideth his eyes shall have many a curse.
28 När de ogudaktige uppkomma, så förgömmer sig folket; men när de förgås, så varda de rättfärdige månge.
When the wicked rise, men hide themselves: but when they perish, the righteous increase.