< Ordspråksboken 28 >
1 Den ogudaktige flyr, och ingen jagar honom; men den rättfardige är frimodig, såsom ett ungt lejon.
The wicked man fleeth, when no man pursueth: but the just, bold as a lion, shall be without dread.
2 För landsens synders skull varda många förvandlingar i Förstadömen; men för deras skull, som förståndige och förnuftige äro, blifva de länge.
For the sins of the land many are the princes thereof: and for the wisdom of a man, and the knowledge of those things that are said, the life of the prince shall be prolonged.
3 En armling, som de fattiga oförrättar, är såsom väta, den fruktena förderfvar.
A poor man that oppresseth the poor, is like a violent shower, which bringeth a famine.
4 De som lagen öfvergifva, lofva den ogudaktiga; men de som bevara lagen, äro dem ogunstige.
They that forsake the law, praise the wicked man: they that keep it, are incensed against him.
5 Onde menniskor akta intet uppå rätt; men de som efter Herran fråga, de akta uppå all ting.
Evil men think not on judgment: but they that seek after the Lord, take notice of all things.
6 Bättre är en fattig, den i sine fromhet vandrar, än en rik man, den i vrångom vägom går.
Better is the poor man walking in his simplicity, than the rich in crooked ways.
7 Den der lagen bevarar, han är ett förståndigt barn; men den som slösare uppehåller, han skämmer sin fader.
He that keepeth the law is a wise son: but he that feedeth gluttons, shameth his father.
8 Den sitt gods förmerar med ocker och vinning, han församlar det dem fattigom till nytto.
He that heapeth together riches by usury and loan, gathereth them for him that will be bountiful to the poor.
9 Den sitt öra afvänder till att höra lagen, hans bön är en styggelse.
He that turneth away his ears from hearing the law, his prayer shall be as abomination.
10 Den som de fromma förförer in uppå en ond väg, han varder i sina grop fallandes; men de fromme skola det goda ärfva.
He that deceiveth the just in a wicked way, shall fall in his own destruction: and the upright shall possess his goods.
11 En rik man tycker, att han är vis; men en fattig förståndig märker honom.
The rich man seemeth to himself wise: but the poor man that is prudent shall search him out.
12 När de rättfärdige hafva öfverhandena, så går det ganska väl till; men när ogudaktige uppkomma, så varder en omvändning i folkena.
In the joy of the just there is great glory: when the wicked reign, men are ruined.
13 Den sina missgerning nekar, honom varder icke väl gångandes; men den henne bekänner och öfvergifver, han skall få barmhertighet.
He that hideth his sins, shall not prosper: but he that shall confess, and forsake them, shall obtain mercy.
14 Säll är den som städse fruktar; men den som halsstyf är, han faller i olycko.
Blessed is the man that is always fearful: but he that is hardened in mind, shall fall into evil.
15 En ogudaktig, som öfver ett fattigt folk regerar, han är ett rytande lejon, och en girig björn.
As a roaring lion, and a hungry bear, so is a wicked prince over the poor people.
16 När en Förste utan förstånd är, så sker mycken orätt; men den der girighet hatar, han skall länge lefva.
A prince void of prudence shall oppress many by calumny: but he that hateth covetousness, shall prolong his days.
17 En menniska, som uppå ens själs blod orätt gör, han varder icke behållen, det han än i kulona fore.
A man that doth violence to the blood of a person, if he flee even to the pit, no man will stay him.
18 Den der i fromhet vandrar, han blifver vid sig; men den en ond väg går, han måste engång falla.
He that walketh uprightly, shall be saved: he that is perverse in his ways shall fall at once.
19 Den sin åker brukar, han skall få bröd nog; men den der far efter att gå fåfäng, han skall få fattigdom nog.
He that tilleth his ground, shall be filled with bread: but he that followeth idleness shall be filled with poverty.
20 En trofast man varder mycket välsignad; men den der fiker efter att varda rik, han skall icke oskyldig blifva.
A faithful man shall be much praised: but he that maketh haste to be rich, shall not be innocent.
21 Anse personen är icke godt; ty han gjorde väl illa för ett stycke bröd.
He that hath respect to a person in judgment, doth not well: such a man even for a morsel of bread forsaketh the truth.
22 Den som hastar efter rikedom, och är nidsk, han vet icke, att honom skall nöd uppåkomma.
A man, that maketh haste to be rich, and envieth others, is ignorant that poverty shall come upon him.
23 Den ena mennisko straffar, han skall sedan ynnest finna, mer än den der smekrar.
He that rebuketh a man, shall afterward find favour with him, more than he that by a flattering tongue deceiveth him.
24 Den som tager ifrå fader eller moder, och säger: Det är icke synd; han är förderfvarens stallbroder.
He that stealeth any thing from his father, or from his mother: and saith, This is no sin, is the partner of a murderer.
25 En högmodig man uppväcker träto; men den som förlåter sig uppå Herran, han varder fet.
He that boasteth, and puffeth up himself, stirreth up quarrels: but he that trusteth in the Lord, shall be healed.
26 Den sig uppå sitt hjerta förlåter, han är en dåre; men den som går med vishet, han skall friad varda.
He that trusteth in his own heart, is a fool: but he that walketh wisely, he shall be saved.
27 Den som den fattiga gifver, honom skall intet fattas; men den som sin ögon afvänder, med honom skall det fast tillbakagå.
He that giveth to the poor, shall not want: he that despiseth his entreaty, shall suffer indigence.
28 När de ogudaktige uppkomma, så förgömmer sig folket; men när de förgås, så varda de rättfärdige månge.
When the wicked rise up, men shall hide themselves: when they perish, the lust shall be multiplied.