< Ordspråksboken 27 >

1 Beröm dig icke af morgondagen; ty du vetst icke hvad i dag hända kan.
Yarınla övünme, Çünkü ne getireceğini bilemezsin.
2 Låt en annan lofva dig, och icke din mun; en främmande, och icke dina egna läppar.
Seni kendi ağzın değil, başkaları övsün, Kendi dudakların değil, yabancı övsün.
3 Stenen är svår, och sanden är tung; men ens dåras vrede är svårare än de både.
Taş ağırdır, kum bir yüktür, Ama ahmağın kışkırtması ikisinden de ağırdır.
4 Vrede är en grym ting, och harm är en storm; och ho kan bestå för afund?
Öfke zalim, hiddet azgındır, Ama kıskançlığa kim dayanabilir?
5 Uppenbara straff är bättre än hemlig kärlek.
Açık bir azar, Gizli tutulan sevgiden iyidir.
6 Älskarens slag äro trofast; men hatarens kyssande bedrägeligit.
Düşmanın öpücükleri aldatıcıdır, Ama dostun seni iyiliğin için yaralar.
7 En mätt själ trampar väl på hannogskakona; men ene hungrogo själ är allt bittert sött.
Tok insanın canı balı bile çekmez, Aç kişiye en acı şey tatlı gelir.
8 Såsom en fogel, den ifrå sitt näste viker, alltså är den som ifrå sitt rum viker.
Yuvasından uzak kalan kuş nasılsa, Yurdundan uzak kalan insan da öyledir.
9 Hjertat fröjdar sig af salvo och rökverk; men en vän är behagelig för själenes råds skull.
Güzel koku ve buhur canı ferahlatır, Dostun verdiği öğüt insana tatlı gelir.
10 Din vän och dins faders vän förlåt icke, och gack icke uti dins broders hus, när dig illa går; ty en granne vid handena är bättre, än en broder långt borto.
Kendi dostunu da babanın dostunu da bırakma Ve felakete uğradığın gün kardeşinin evine gitme; Yakın komşun uzaktaki kardeşten yeğdir.
11 Var vis, min son, så gläder sig mitt hjerta, så vill jag svara honom, som mig försmäder.
Oğlum, bilgece davran ki yüreğim sevinsin, Beni ayıplayana yanıt vereyim.
12 En vis man ser det onda, och gömmer sig undan; men de fåkunnige gå derigenom, och få skada.
İhtiyatlı kişi tehlikeyi görünce saklanır, Bönse öne atılır ve zarar görür.
13 Tag honom sin klädnad bort, som för en annan i borgan går, och panta honom för dens främmandes skull.
Tanımadığı birine kefil olanın giysisini al; Bir yabancı için yapıyorsa bunu, Giysisini rehin tut.
14 Den sin nästa med höga röst välsignar, och står bittida upp, det varder honom för en banno räknadt.
Sabah sabah komşuya verilen gürültülü bir selam Küfür sayılır.
15 En trätosam qvinna, och ett stadigt drypande då fast regnar, varda väl vid hvarannan liknad.
Kavgacı kadının dırdırı Yağmurlu günde damlaların dinmeyen sesi gibidir.
16 Den henne uppehåller, han håller väder, och vill fatta oljona med handene.
Böyle bir kadını dizginlemeye kalkmak, Rüzgarı ya da yağı avuçta tutmaya çalışmak gibidir.
17 En knif hvetter den andra, och en man den andra.
Demir demiri biler, İnsan da insanı...
18 Den sitt fikonaträ bevarar, han äter frukten deraf; och den sin herra bevarar, han varder ärad.
İncir ağacını budayan meyvesini yer, Efendisine hizmet eden onurlandırılır.
19 Lika som skuggen i vattnet är emot ansigtet; alltså är ens menniskos hjerta emot den andra.
Su görüntümüzü nasıl yansıtıyorsa, Yürek de insanın içini yansıtır.
20 Helvetet och förderfvet varda aldrig full, och menniskornas ögon varda ock aldrig mätt. (Sheol h7585)
Ölüm ve yıkım diyarı insana doymaz, İnsanın gözü de hiç doymaz. (Sheol h7585)
21 En man varder igenom rosarens mun bepröfvad, såsom silfret i degelen, och guldet i ugnen.
Altın ocakta, gümüş potada sınanır, İnsansa aldığı övgüyle sınanır.
22 Om du stötte en dåra i mortare, med stötare, såsom gryn, så går dock hans galenskap icke ifrå honom.
Ahmağı buğdayla birlikte dibekte tokmakla dövsen bile, Ahmaklığından kurtulmaz.
23 Tag vara uppå ditt får, och låt vårda dig om din hjord;
Davarına iyi bak, Sığırlarına dikkat et.
24 Ty gods varar icke evinnerliga, och kronan varar icke till evig tid.
Çünkü zenginlik kalıcı değildir Ve taç kuşaktan kuşağa geçmez.
25 Gräset är uppgånget, och hö är för handene, och på bergen varda örter församlade.
Çayır biçilince, yeni çimen çıkınca, Dağlardaki otlar toplanınca,
26 Lamben kläda dig, och bockarna gifva dig åkerhyrona.
Kuzular seni giydirir, Tekeler tarlanın bedeli olur.
27 Du hafver getamjölk nog till dins hus spis, och till dina tjenarinnors födo.
Keçilerin sütü yalnız seni değil, Ev halkını, hizmetçilerini de doyurmaya yeter.

< Ordspråksboken 27 >