Ordspråksboken 27
1 Beröm dig icke af morgondagen; ty du vetst icke hvad i dag hända kan.
No te jactes del día de mañana; porque no sabes qué dará de sí el día.
2 Låt en annan lofva dig, och icke din mun; en främmande, och icke dina egna läppar.
Alábete el extraño, y no tu boca; el ajeno, y no tus labios.
3 Stenen är svår, och sanden är tung; men ens dåras vrede är svårare än de både.
Pesada es la piedra, y la arena pesa; mas la ira del loco es más pesada que ambas cosas.
4 Vrede är en grym ting, och harm är en storm; och ho kan bestå för afund?
Cruel es la ira, e impetuoso el furor; mas ¿quién parará delante de la envidia?
5 Uppenbara straff är bättre än hemlig kärlek.
Mejor es la reprensión manifiesta que el amor oculto.
6 Älskarens slag äro trofast; men hatarens kyssande bedrägeligit.
Fieles son las heridas del que ama; pero importunos los besos del que aborrece.
7 En mätt själ trampar väl på hannogskakona; men ene hungrogo själ är allt bittert sött.
El alma saciada desprecia el panal de miel; mas al alma hambrienta todo lo amargo es dulce.
8 Såsom en fogel, den ifrå sitt näste viker, alltså är den som ifrå sitt rum viker.
Como el ave se va de su nido, así es el hombre que se va de su lugar.
9 Hjertat fröjdar sig af salvo och rökverk; men en vän är behagelig för själenes råds skull.
El ungüento y el incienso alegran el corazón; así la dulzura del amigo con el consejo del alma.
10 Din vän och dins faders vän förlåt icke, och gack icke uti dins broders hus, när dig illa går; ty en granne vid handena är bättre, än en broder långt borto.
No dejes a tu amigo, ni al amigo de tu padre; ni entres en casa de tu hermano el día de tu aflicción. Mejor es el vecino cerca que el hermano lejano.
11 Var vis, min son, så gläder sig mitt hjerta, så vill jag svara honom, som mig försmäder.
Sé sabio, hijo mío, y alegra mi corazón, y tendré qué responder al que me deshonrare.
12 En vis man ser det onda, och gömmer sig undan; men de fåkunnige gå derigenom, och få skada.
El avisado ve el mal, y se esconde, mas los simples pasan, y llevan el daño.
13 Tag honom sin klädnad bort, som för en annan i borgan går, och panta honom för dens främmandes skull.
Quítale su ropa al que fio al extraño; y al que fio a la extraña, tómale prenda.
14 Den sin nästa med höga röst välsignar, och står bittida upp, det varder honom för en banno räknadt.
El que bendice a su amigo en alta voz, madrugando de mañana, por maldición se le contará.
15 En trätosam qvinna, och ett stadigt drypande då fast regnar, varda väl vid hvarannan liknad.
Gotera continua en tiempo de lluvia, y la mujer rencillosa, son semejantes;
16 Den henne uppehåller, han håller väder, och vill fatta oljona med handene.
el que la escondió, escondió el viento; porque el aceite en su mano derecha clama.
17 En knif hvetter den andra, och en man den andra.
Hierro con hierro se aguza; y el hombre le da ánimo a su amigo.
18 Den sitt fikonaträ bevarar, han äter frukten deraf; och den sin herra bevarar, han varder ärad.
El que guarda la higuera, comerá su fruto; y el que guarda a su señor, será honrado.
19 Lika som skuggen i vattnet är emot ansigtet; alltså är ens menniskos hjerta emot den andra.
Como en agua el rostro corresponde al rostro, así el corazón del hombre al hombre.
20 Helvetet och förderfvet varda aldrig full, och menniskornas ögon varda ock aldrig mätt. (Sheol h7585)
El sepulcro y la perdición nunca se sacian; así los ojos del hombre nunca están satisfechos. (Sheol h7585)
21 En man varder igenom rosarens mun bepröfvad, såsom silfret i degelen, och guldet i ugnen.
El crisol prueba la plata, y la hornaza el oro; y al hombre la boca del que lo alaba.
22 Om du stötte en dåra i mortare, med stötare, såsom gryn, så går dock hans galenskap icke ifrå honom.
Aunque majes al loco en un mortero entre granos de trigo a pisón majados, no se quitará de él su locura.
23 Tag vara uppå ditt får, och låt vårda dig om din hjord;
Considera atentamente el rostro de tus ovejas; pon tu corazón al ganado;
24 Ty gods varar icke evinnerliga, och kronan varar icke till evig tid.
porque las riquezas no son para siempre; ¿Y será la corona para perpetuas generaciones?
25 Gräset är uppgånget, och hö är för handene, och på bergen varda örter församlade.
Saldrá la grama, aparecerá la hierba, y se segarán las hierbas de los montes.
26 Lamben kläda dig, och bockarna gifva dig åkerhyrona.
Los corderos son para tus vestidos, y los cabritos son para el precio del campo;
27 Du hafver getamjölk nog till dins hus spis, och till dina tjenarinnors födo.
y abundancia de leche de las cabras para tu mantenimiento, y para mantenimiento de tu casa, y para sustento de tus criadas.
