Ordspråksboken 27
1 Beröm dig icke af morgondagen; ty du vetst icke hvad i dag hända kan.
Não presumas do dia d'ámanhã, porque não sabes o que parirá o dia.
2 Låt en annan lofva dig, och icke din mun; en främmande, och icke dina egna läppar.
Louve-te o estranho, e não a tua bocca, o estrangeiro e não os teus labios.
3 Stenen är svår, och sanden är tung; men ens dåras vrede är svårare än de både.
Pesada é a pedra, e a areia é carregada; porém a ira do insensato é mais pesada do que ellas ambas.
4 Vrede är en grym ting, och harm är en storm; och ho kan bestå för afund?
Cruel é o furor e a impetuosa ira, mas quem parará perante a inveja?
5 Uppenbara straff är bättre än hemlig kärlek.
Melhor é a reprehensão aberta do que o amor encoberto.
6 Älskarens slag äro trofast; men hatarens kyssande bedrägeligit.
Fieis são as feridas feitas pelo que ama, mas os beijos do que aborrece são enganosos.
7 En mätt själ trampar väl på hannogskakona; men ene hungrogo själ är allt bittert sött.
A alma farta piza o favo de mel, mas á alma faminta todo o amargo é doce.
8 Såsom en fogel, den ifrå sitt näste viker, alltså är den som ifrå sitt rum viker.
Qual é a ave que vagueia do seu ninho, tal é o homem que anda vagueando do seu logar.
9 Hjertat fröjdar sig af salvo och rökverk; men en vän är behagelig för själenes råds skull.
O oleo e o perfume alegram o coração: assim a doença do amigo d'alguem com o conselho cordial.
10 Din vän och dins faders vän förlåt icke, och gack icke uti dins broders hus, när dig illa går; ty en granne vid handena är bättre, än en broder långt borto.
Não deixes a teu amigo, nem ao amigo de teu pae, nem entres na casa de teu irmão no dia da tua adversidade: melhor é o visinho de perto do que o irmão ao longe.
11 Var vis, min son, så gläder sig mitt hjerta, så vill jag svara honom, som mig försmäder.
Sê sabio, filho meu, e alegra o meu coração; para que tenha alguma coisa que responder áquelle que me desprezar.
12 En vis man ser det onda, och gömmer sig undan; men de fåkunnige gå derigenom, och få skada.
O avisado vê o mal, e esconde-se; mas os simples passam e pagam a pena.
13 Tag honom sin klädnad bort, som för en annan i borgan går, och panta honom för dens främmandes skull.
Quando alguem fica por fiador do estranho, toma-lhe tu a sua roupa; e o penhora pela estranha.
14 Den sin nästa med höga röst välsignar, och står bittida upp, det varder honom för en banno räknadt.
O que bemdiz ao seu amigo em alta voz, madrugando pela manhã, por maldição se lhe contará.
15 En trätosam qvinna, och ett stadigt drypande då fast regnar, varda väl vid hvarannan liknad.
O gotejar continuo no dia de grande chuva, e a mulher contenciosa, uma e outra são similhantes.
16 Den henne uppehåller, han håller väder, och vill fatta oljona med handene.
Todos os que a esconderem esconderão o vento: e o oleo da sua dextra clama.
17 En knif hvetter den andra, och en man den andra.
Como o ferro com o ferro se aguça, assim o homem aguça o rosto do seu amigo.
18 Den sitt fikonaträ bevarar, han äter frukten deraf; och den sin herra bevarar, han varder ärad.
O que guarda a figueira comerá do seu fructo; e o que attenta para seu senhor, será honrado.
19 Lika som skuggen i vattnet är emot ansigtet; alltså är ens menniskos hjerta emot den andra.
Como na agua o rosto corresponde ao rosto, assim o coração do homem ao homem.
20 Helvetet och förderfvet varda aldrig full, och menniskornas ögon varda ock aldrig mätt. (Sheol h7585)
Como o inferno e a perdição nunca se fartam, assim os olhos do homem nunca se fartam. (Sheol h7585)
21 En man varder igenom rosarens mun bepröfvad, såsom silfret i degelen, och guldet i ugnen.
Como o crisol é para a prata, e o forno para o oiro, assim se prova o homem pelos louvores.
22 Om du stötte en dåra i mortare, med stötare, såsom gryn, så går dock hans galenskap icke ifrå honom.
Ainda quando pizares o tolo com uma mão de gral entre grãos de cevada pilada, não se irá d'elle a sua estulticia.
23 Tag vara uppå ditt får, och låt vårda dig om din hjord;
Procura conhecer o estado das tuas ovelhas: põe o teu coração sobre o gado.
24 Ty gods varar icke evinnerliga, och kronan varar icke till evig tid.
Porque o thesouro não dura para sempre: ou durará a corôa de geração em geração?
25 Gräset är uppgånget, och hö är för handene, och på bergen varda örter församlade.
Quando se mostrar a herva, e apparecerem os renovos, então ajunta as hervas dos montes.
26 Lamben kläda dig, och bockarna gifva dig åkerhyrona.
Os cordeiros serão para te vestires, e os bodes para o preço do campo.
27 Du hafver getamjölk nog till dins hus spis, och till dina tjenarinnors födo.
E a abastança do leite das cabras para o teu sustento, para sustento da tua casa, e para sustento das tuas creadas.
