< Ordspråksboken 27 >
1 Beröm dig icke af morgondagen; ty du vetst icke hvad i dag hända kan.
なんぢ明日のことを誇るなかれ そは一日の生ずるところの如何なるを知ざればなり
2 Låt en annan lofva dig, och icke din mun; en främmande, och icke dina egna läppar.
汝おのれの口をもて自ら讃むることなく人をして己を讃めしめよ 自己の口唇をもてせず 他人をして己をほめしめよ
3 Stenen är svår, och sanden är tung; men ens dåras vrede är svårare än de både.
石は重く沙は軽からず 然ど愚なる者の怒はこの二よりも重し
4 Vrede är en grym ting, och harm är en storm; och ho kan bestå för afund?
忿怒は猛く憤恨は烈し されど嫉妬の前には誰か立ことをを得ん
5 Uppenbara straff är bättre än hemlig kärlek.
明白に譴むるに秘に愛するに愈る
6 Älskarens slag äro trofast; men hatarens kyssande bedrägeligit.
愛する者の傷つくるは眞實よりし 敵の接吻するは偽詐よりするなり
7 En mätt själ trampar väl på hannogskakona; men ene hungrogo själ är allt bittert sött.
飽るものは蜂の蜜をも踐つく されど饑たる者には苦き物さへもすべて甘し
8 Såsom en fogel, den ifrå sitt näste viker, alltså är den som ifrå sitt rum viker.
その家を離れてさまよふ人は その巣を離れてさまよふ鳥のごとし
9 Hjertat fröjdar sig af salvo och rökverk; men en vän är behagelig för själenes råds skull.
膏と香とは人の心をよろこばすなり 心よりして勸言を與ふる友の美しきもまた斯のごとし
10 Din vän och dins faders vän förlåt icke, och gack icke uti dins broders hus, när dig illa går; ty en granne vid handena är bättre, än en broder långt borto.
なんぢの友と汝の父の友とを棄るなかれ なんぢ患難にあふ日に兄弟の家にいることなかれ 親しき隣は疏き兄弟に愈れり
11 Var vis, min son, så gläder sig mitt hjerta, så vill jag svara honom, som mig försmäder.
わが子よ智慧を得てわが心を悦ばせよ 然ば我をそしる者に我こたふることを得ん
12 En vis man ser det onda, och gömmer sig undan; men de fåkunnige gå derigenom, och få skada.
賢者は禍害を見てみづから避け 拙者はすすみて罰をうく
13 Tag honom sin klädnad bort, som för en annan i borgan går, och panta honom för dens främmandes skull.
人の保證をなす者よりは先その衣をとれ 他人の保證をなす者をば固くとらへよ
14 Den sin nästa med höga röst välsignar, och står bittida upp, det varder honom för en banno räknadt.
晨はやく起て大聲にその鄰を祝すれば却て呪詛と見なされん
15 En trätosam qvinna, och ett stadigt drypande då fast regnar, varda väl vid hvarannan liknad.
相爭ふ婦は雨ふる日に絶ずある雨漏のごとし
16 Den henne uppehåller, han håller väder, och vill fatta oljona med handene.
これを制ふるものは風をおさふるがごとく 右の手に膏をつかむがごとし
17 En knif hvetter den andra, och en man den andra.
鐵は鐵をとぐ 斯のごとくその友の面を研なり
18 Den sitt fikonaträ bevarar, han äter frukten deraf; och den sin herra bevarar, han varder ärad.
無花果の樹をまもる者はその果をくらふ 主を貴ぶものは譽を得
19 Lika som skuggen i vattnet är emot ansigtet; alltså är ens menniskos hjerta emot den andra.
水に照せば面と面と相肖るがごとく 人の心は人の心に似たり
20 Helvetet och förderfvet varda aldrig full, och menniskornas ögon varda ock aldrig mätt. (Sheol )
陰府と沈淪とは飽ことなく 人の目もまた飽ことなし (Sheol )
21 En man varder igenom rosarens mun bepröfvad, såsom silfret i degelen, och guldet i ugnen.
坩堝によりて銀をためし鑢によりて金をためし その讃らるる所によりて人をためす
22 Om du stötte en dåra i mortare, med stötare, såsom gryn, så går dock hans galenskap icke ifrå honom.
なんぢ愚なる者を臼にいれ杵をもて麥と偕にこれを搗ともその愚は去らざるなり
23 Tag vara uppå ditt får, och låt vårda dig om din hjord;
なんぢの羊の情况をよく知り なんぢの群に心を留めよ
24 Ty gods varar icke evinnerliga, och kronan varar icke till evig tid.
富は永く保つものにあらず いかで位は世々にたもたん
25 Gräset är uppgånget, och hö är för handene, och på bergen varda örter församlade.
艸枯れ苗いで山の蔬菜あつめらる
26 Lamben kläda dig, och bockarna gifva dig åkerhyrona.
羔羊はなんぢの衣服を出し 牝羊は田圃を買ふ價となり
27 Du hafver getamjölk nog till dins hus spis, och till dina tjenarinnors födo.
牝羊の乳はおほくして汝となんぢの家人の糧となり汝の女をやしなふにたる