< Ordspråksboken 27 >

1 Beröm dig icke af morgondagen; ty du vetst icke hvad i dag hända kan.
אל תתהלל ביום מחר כי לא תדע מה ילד יום׃
2 Låt en annan lofva dig, och icke din mun; en främmande, och icke dina egna läppar.
יהללך זר ולא פיך נכרי ואל שפתיך׃
3 Stenen är svår, och sanden är tung; men ens dåras vrede är svårare än de både.
כבד אבן ונטל החול וכעס אויל כבד משניהם׃
4 Vrede är en grym ting, och harm är en storm; och ho kan bestå för afund?
אכזריות חמה ושטף אף ומי יעמד לפני קנאה׃
5 Uppenbara straff är bättre än hemlig kärlek.
טובה תוכחת מגלה מאהבה מסתרת׃
6 Älskarens slag äro trofast; men hatarens kyssande bedrägeligit.
נאמנים פצעי אוהב ונעתרות נשיקות שונא׃
7 En mätt själ trampar väl på hannogskakona; men ene hungrogo själ är allt bittert sött.
נפש שבעה תבוס נפת ונפש רעבה כל מר מתוק׃
8 Såsom en fogel, den ifrå sitt näste viker, alltså är den som ifrå sitt rum viker.
כצפור נודדת מן קנה כן איש נודד ממקומו׃
9 Hjertat fröjdar sig af salvo och rökverk; men en vän är behagelig för själenes råds skull.
שמן וקטרת ישמח לב ומתק רעהו מעצת נפש׃
10 Din vän och dins faders vän förlåt icke, och gack icke uti dins broders hus, när dig illa går; ty en granne vid handena är bättre, än en broder långt borto.
רעך ורעה אביך אל תעזב ובית אחיך אל תבוא ביום אידך טוב שכן קרוב מאח רחוק׃
11 Var vis, min son, så gläder sig mitt hjerta, så vill jag svara honom, som mig försmäder.
חכם בני ושמח לבי ואשיבה חרפי דבר׃
12 En vis man ser det onda, och gömmer sig undan; men de fåkunnige gå derigenom, och få skada.
ערום ראה רעה נסתר פתאים עברו נענשו׃
13 Tag honom sin klädnad bort, som för en annan i borgan går, och panta honom för dens främmandes skull.
קח בגדו כי ערב זר ובעד נכריה חבלהו׃
14 Den sin nästa med höga röst välsignar, och står bittida upp, det varder honom för en banno räknadt.
מברך רעהו בקול גדול בבקר השכים קללה תחשב לו׃
15 En trätosam qvinna, och ett stadigt drypande då fast regnar, varda väl vid hvarannan liknad.
דלף טורד ביום סגריר ואשת מדונים נשתוה׃
16 Den henne uppehåller, han håller väder, och vill fatta oljona med handene.
צפניה צפן רוח ושמן ימינו יקרא׃
17 En knif hvetter den andra, och en man den andra.
ברזל בברזל יחד ואיש יחד פני רעהו׃
18 Den sitt fikonaträ bevarar, han äter frukten deraf; och den sin herra bevarar, han varder ärad.
נצר תאנה יאכל פריה ושמר אדניו יכבד׃
19 Lika som skuggen i vattnet är emot ansigtet; alltså är ens menniskos hjerta emot den andra.
כמים הפנים לפנים כן לב האדם לאדם׃
20 Helvetet och förderfvet varda aldrig full, och menniskornas ögon varda ock aldrig mätt. (Sheol h7585)
שאול ואבדה לא תשבענה ועיני האדם לא תשבענה׃ (Sheol h7585)
21 En man varder igenom rosarens mun bepröfvad, såsom silfret i degelen, och guldet i ugnen.
מצרף לכסף וכור לזהב ואיש לפי מהללו׃
22 Om du stötte en dåra i mortare, med stötare, såsom gryn, så går dock hans galenskap icke ifrå honom.
אם תכתוש את האויל במכתש בתוך הריפות בעלי לא תסור מעליו אולתו׃
23 Tag vara uppå ditt får, och låt vårda dig om din hjord;
ידע תדע פני צאנך שית לבך לעדרים׃
24 Ty gods varar icke evinnerliga, och kronan varar icke till evig tid.
כי לא לעולם חסן ואם נזר לדור דור׃
25 Gräset är uppgånget, och hö är för handene, och på bergen varda örter församlade.
גלה חציר ונראה דשא ונאספו עשבות הרים׃
26 Lamben kläda dig, och bockarna gifva dig åkerhyrona.
כבשים ללבושך ומחיר שדה עתודים׃
27 Du hafver getamjölk nog till dins hus spis, och till dina tjenarinnors födo.
ודי חלב עזים ללחמך ללחם ביתך וחיים לנערותיך׃

< Ordspråksboken 27 >