Ordspråksboken 27
1 Beröm dig icke af morgondagen; ty du vetst icke hvad i dag hända kan.
Haue thou not glorie on the morewe, `not knowynge what thing the dai to comynge schal bringe forth.
2 Låt en annan lofva dig, och icke din mun; en främmande, och icke dina egna läppar.
Another man, and not thi mouth preise thee; a straunger, and not thi lippis `preise thee.
3 Stenen är svår, och sanden är tung; men ens dåras vrede är svårare än de både.
A stoon is heuy, and grauel is chariouse; but the ire of a fool is heuyere than euer eithir.
4 Vrede är en grym ting, och harm är en storm; och ho kan bestå för afund?
Ire hath no merci, and woodnesse brekynge out `hath no merci; and who mai suffre the fersnesse of a spirit stirid?
5 Uppenbara straff är bättre än hemlig kärlek.
Betere is opyn repreuyng, than loue hid.
6 Älskarens slag äro trofast; men hatarens kyssande bedrägeligit.
Betere ben the woundis of hym that loueth, than the gileful cossis of hym that hatith.
7 En mätt själ trampar väl på hannogskakona; men ene hungrogo själ är allt bittert sött.
A man fillid schal dispise an hony coomb; but an hungri man schal take, yhe, bittir thing for swete.
8 Såsom en fogel, den ifrå sitt näste viker, alltså är den som ifrå sitt rum viker.
As a brid passinge ouer fro his nest, so is a man that forsakith his place.
9 Hjertat fröjdar sig af salvo och rökverk; men en vän är behagelig för själenes råds skull.
The herte delitith in oynement, and dyuerse odours; and a soule is maad swete bi the good counsels of a frend.
10 Din vän och dins faders vän förlåt icke, och gack icke uti dins broders hus, när dig illa går; ty en granne vid handena är bättre, än en broder långt borto.
Forsake thou not thi frend, and the frend of thi fadir; and entre thou not in to the hous of thi brothir, in the dai of thi turment. Betere is a neiybore nyy, than a brothir afer.
11 Var vis, min son, så gläder sig mitt hjerta, så vill jag svara honom, som mig försmäder.
Mi sone, studie thou a boute wisdom, and make thou glad myn herte; that thou maist answere a word to a dispisere.
12 En vis man ser det onda, och gömmer sig undan; men de fåkunnige gå derigenom, och få skada.
A fel man seynge yuel was hid; litle men of wit passinge forth suffriden harmes.
13 Tag honom sin klädnad bort, som för en annan i borgan går, och panta honom för dens främmandes skull.
Take thou awei his clooth, that bihiyte for a straunger; and take thou awei a wed fro hym for an alien man.
14 Den sin nästa med höga röst välsignar, och står bittida upp, det varder honom för en banno räknadt.
He that blessith his neiybore with greet vois; and risith bi niyt, schal be lijk hym that cursith.
15 En trätosam qvinna, och ett stadigt drypande då fast regnar, varda väl vid hvarannan liknad.
Roouys droppynge in the dai of coold, and a womman ful of chidyng ben comparisond.
16 Den henne uppehåller, han håller väder, och vill fatta oljona med handene.
He that withholdith hir, as if he holdith wynd; and auoidith the oile of his riyt hond.
17 En knif hvetter den andra, och en man den andra.
Yrun is whettid bi irun; and a man whettith the face of his frend.
18 Den sitt fikonaträ bevarar, han äter frukten deraf; och den sin herra bevarar, han varder ärad.
He that kepith a fige tre, schal ete the fruytis therof; and he that is a kepere of his lord, schal be glorified.
19 Lika som skuggen i vattnet är emot ansigtet; alltså är ens menniskos hjerta emot den andra.
As the cheris of men biholdinge schynen in watris; so the hertis of men ben opyn to prudent men.
20 Helvetet och förderfvet varda aldrig full, och menniskornas ögon varda ock aldrig mätt. (Sheol h7585)
Helle and perdicioun schulen not be fillid; so and the iyen of men moun not be fillid. (Sheol h7585)
21 En man varder igenom rosarens mun bepröfvad, såsom silfret i degelen, och guldet i ugnen.
As siluer is preuyd in a wellyng place, and gold `is preued in a furneys; so a man is preued bi the mouth of preyseris. The herte of a wickid man sekith out yuels; but a riytful herte sekith out kunnyng.
22 Om du stötte en dåra i mortare, med stötare, såsom gryn, så går dock hans galenskap icke ifrå honom.
Thouy thou beetist a fool in a morter, as with a pestel smytynge aboue dried barli; his foli schal not be don awei fro him.
23 Tag vara uppå ditt får, och låt vårda dig om din hjord;
Knowe thou diligentli the cheere of thi beeste; and biholde thou thi flockis.
24 Ty gods varar icke evinnerliga, och kronan varar icke till evig tid.
For thou schalt not haue power contynueli; but a coroun schal be youun to thee in generacioun and in to generacioun.
25 Gräset är uppgånget, och hö är för handene, och på bergen varda örter församlade.
Medewis ben openyd, and greene eerbis apperiden; and hey is gaderid fro hillis.
26 Lamben kläda dig, och bockarna gifva dig åkerhyrona.
Lambren be to thi clothing; and kidis be to the prijs of feeld.
27 Du hafver getamjölk nog till dins hus spis, och till dina tjenarinnors födo.
The mylke of geete suffice to thee for thi meetis; in to the necessarie thingis of thin hous, and to lijflode to thin handmaidis.
