Ordspråksboken 27
1 Beröm dig icke af morgondagen; ty du vetst icke hvad i dag hända kan.
Boast not thyself of to morrow; for thou knowest not what a day may bring forth.
2 Låt en annan lofva dig, och icke din mun; en främmande, och icke dina egna läppar.
Let another man praise thee, and not thine own mouth; a stranger, and not thine own lips.
3 Stenen är svår, och sanden är tung; men ens dåras vrede är svårare än de både.
A stone is heavy, and the sand weighty; but a fool’s wrath is heavier than them both.
4 Vrede är en grym ting, och harm är en storm; och ho kan bestå för afund?
Wrath is cruel, and anger is outrageous; but who is able to stand before envy?
5 Uppenbara straff är bättre än hemlig kärlek.
Open rebuke is better than secret love.
6 Älskarens slag äro trofast; men hatarens kyssande bedrägeligit.
Faithful are the wounds of a friend; but the kisses of an enemy are deceitful.
7 En mätt själ trampar väl på hannogskakona; men ene hungrogo själ är allt bittert sött.
The full soul loatheth an honeycomb; but to the hungry soul every bitter thing is sweet.
8 Såsom en fogel, den ifrå sitt näste viker, alltså är den som ifrå sitt rum viker.
As a bird that wandereth from her nest, so is a man that wandereth from his place.
9 Hjertat fröjdar sig af salvo och rökverk; men en vän är behagelig för själenes råds skull.
Ointment and perfume rejoice the heart: so doth the sweetness of a man’s friend by hearty counsel.
10 Din vän och dins faders vän förlåt icke, och gack icke uti dins broders hus, när dig illa går; ty en granne vid handena är bättre, än en broder långt borto.
Thine own friend, and thy father’s friend, forsake not; neither go into thy brother’s house in the day of thy calamity: for better is a neighbour that is near than a brother far off.
11 Var vis, min son, så gläder sig mitt hjerta, så vill jag svara honom, som mig försmäder.
My son, be wise, and make my heart glad, that I may answer him that reproacheth me.
12 En vis man ser det onda, och gömmer sig undan; men de fåkunnige gå derigenom, och få skada.
A prudent man foreseeth the evil, and hideth himself; but the simple pass on, and are punished.
13 Tag honom sin klädnad bort, som för en annan i borgan går, och panta honom för dens främmandes skull.
Take his garment that is surety for a stranger, and take a pledge of him for a strange woman.
14 Den sin nästa med höga röst välsignar, och står bittida upp, det varder honom för en banno räknadt.
He that blesseth his friend with a loud voice, rising early in the morning, it shall be counted a curse to him.
15 En trätosam qvinna, och ett stadigt drypande då fast regnar, varda väl vid hvarannan liknad.
A continual dropping in a very rainy day and a contentious woman are alike.
16 Den henne uppehåller, han håller väder, och vill fatta oljona med handene.
Whosoever hideth her hideth the wind, and the oil in his right hand, which slippeth through his fingers.
17 En knif hvetter den andra, och en man den andra.
Iron sharpeneth iron; so a man sharpeneth the countenance of his friend.
18 Den sitt fikonaträ bevarar, han äter frukten deraf; och den sin herra bevarar, han varder ärad.
Whoso keepeth the fig tree shall eat the fruit thereof: so he that waiteth on his master shall be honoured.
19 Lika som skuggen i vattnet är emot ansigtet; alltså är ens menniskos hjerta emot den andra.
As in water face answereth to face, so the heart of man to man.
20 Helvetet och förderfvet varda aldrig full, och menniskornas ögon varda ock aldrig mätt. (Sheol h7585)
Hell and destruction are never full; so the eyes of man are never satisfied. (Sheol h7585)
21 En man varder igenom rosarens mun bepröfvad, såsom silfret i degelen, och guldet i ugnen.
As the fining pot for silver, and the furnace for gold; so is a man to his praise.
22 Om du stötte en dåra i mortare, med stötare, såsom gryn, så går dock hans galenskap icke ifrå honom.
Though thou shouldest bray a fool in a mortar among wheat with a pestle, yet will not his foolishness depart from him.
23 Tag vara uppå ditt får, och låt vårda dig om din hjord;
Be thou diligent to know the state of thy flocks, and look well to thy herds.
24 Ty gods varar icke evinnerliga, och kronan varar icke till evig tid.
For riches are not for ever: and doth the crown endure to every generation?
25 Gräset är uppgånget, och hö är för handene, och på bergen varda örter församlade.
The hay appeareth, and the tender grass sheweth itself, and herbs of the mountains are gathered.
26 Lamben kläda dig, och bockarna gifva dig åkerhyrona.
The lambs are for thy clothing, and the goats are the price of the field.
27 Du hafver getamjölk nog till dins hus spis, och till dina tjenarinnors födo.
And thou shalt have goats’ milk enough for thy food, for the food of thy household, and for the maintenance for thy maidens.
