< Ordspråksboken 26 >
1 Lika som snö om sommaren, och regn i andene, så höfves icke enom dåra ära.
As snow in summer, and rain in harvest, so glory is not seemly for a fool.
2 Lika som en fogel bortfar, och en svala flyger, alltså biter intet en oförtjent banna.
As a bird flying to other places, and a sparrow going here or there: so a curse uttered without cause shall come upon a man.
3 Hästenom en gissel, och åsnanom ett betsel, och dåranom ett ris på ryggen.
A whip for a horse, and a snaffle for an ass, and a rod for the back of fools.
4 Svara icke dåranom efter hans dårskap, att du honom icke lik varder.
Answer not a fool according to his folly, lest thou be made like him.
5 Men svara dåranom efter hans dårskap, att han icke skall låta sig tycka, att han är vis.
Answer a fool according to his folly, lest he imagine himself to be wise.
6 Den ena sak genom ett galet bådskap beställer, han är såsom en halter på fötterna, och tager skada.
He that sendeth words by a foolish messenger, is lame of feet and drinketh iniquity.
7 Såsom enom krympling står att dansa, alltså står enom dåra tala om vishet.
As a lame man hath fair legs in vain: so a parable is unseemly in the mouth of fools.
8 Den enom dåra äro tillägger, det är lika som man kastade en ädla sten uppå en stenrösjo.
As he that casteth a stone into the heap of Mercury: so is he that giveth honour to a fool.
9 Ett ordspråk uti ens dåras mun är såsom en törneqvist, den uti ens druckens mans hand stinger.
As if a thorn should grow in the hand of a drunkard: so is a parable in the mouth of fools.
10 En god mästare gör ett ting rätt; men den som en klåpare lejer, honom varder det förderfvadt.
Judgment determineth causes: and he that putteth a fool to silence, appeaseth anger.
11 Såsom en hund uppäter sina spyor igen, alltså är en dåre som sin galenskap på nytt bedrifver.
As a dog that returneth to his vomit, so is the fool that repeateth his folly.
12 När du en ser, som sig tycker vis vara, det är mera hopp uppå en dåra, än på honom.
Hast thou seen a man wise in his own conceit? there shall be more hope of a fool than of him.
13 Den late säger: Det är ett ungt lejon på vägenom, och ett lejon på gatone.
The slothful man saith: There is a lion in the way, and a lioness in the roads.
14 En later vänder sig i sängene, lika som en dörr på dörrajernen.
As the door turneth upon its hinges, so doth the slothful upon his bed.
15 Den late gömmer sina hand i barmen, och det varder honom tungt, att han skall bära henne åt munnen.
The slothful hideth his hand under his armpit, and it grieveth him to turn it to his mouth.
16 En later tycker sig visare vara än sju, som seder lära.
The sluggard is wiser in his own conceit, than seven men that speak sentences.
17 Den som framgår, och blandar sig uti annars kif, han är lika som en, den der drager en hund med öronen.
As he that taketh a dog by the ears, so is he that passeth by in anger, and meddleth with another man’s quarrel.
18 Lika som en hemliga med skott och pilar skjuter, och dräper;
As he is guilty that shooteth arrows, and lances unto death:
19 Alltså gör en falsk menniska med sin nästa, och säger sedan: Det var mitt skämt.
So is the man that hurteth his friend deceitfully: and when he is taken, saith: I did it in jest.
20 Då intet mer ved är, slocknar elden; och när klaffaren är borta, vänder trätan åter.
When the wood faileth, the fire shall go out: and when the talebearer is taken away, contentions shall cease.
21 Såsom kolen glöd, och veden eld, alltså kommer en trätosam man kif åstad.
As coals are to burning coals, and wood to fire, so an angry man stirreth up strife.
22 Klaffarens ord äro såsom hugg, och de gå igenom hjertat.
The words of a talebearer are as it were simple, but they reach to the innermost parts of the belly.
23 En förgiftig mun, och ondt hjerta, är såsom en lerpotta med silfslagg öfverdragen.
Swelling lips joined with a corrupt heart, are like an earthen vessel adorned with silver dross.
24 Fienden varder känd vid sitt tal, och när han nalkas, far han med falskhet.
An enemy is known by his lips, when in his heart he entertaineth deceit.
25 Då han smeker med sitt mjuka tal, tro honom intet; ty sju styggelser äro uti hans hjerta.
When he shall speak low, trust him not: because there are seven mischiefs in his heart.
26 Den som hat hemliga håller, till att göra skada, hans ondska skall den meniga man uppenbar varda.
He that covereth hatred deceitfully, his malice shall be laid open in the public assembly.
27 Den ena grop gör, han skall falla deruti; och den en sten välter, uppå honom skall han komma.
He that diggeth a pit, shall fall into it: and he that rolleth a stone, it shall return to him.
28 En falsk tunga hatar den henne straffar, och en smeken mun kommer förderf åstad.
A deceitful tongue loveth not truth: and a slippery mouth worketh ruin.