Ordspråksboken 25
1 Desse äro ock Salomos Ordspråk, hvilka här tillsatt hafva Hiskia män, Juda Konungs.
He whakatauki ano enei na Horomona, he mea tuhi e nga tangata a Hetekia kingi o Hura.
2 Det är Guds ära ena sak fördölja; men Konungars ära är ena sak utransaka.
Ko to te Atua whakakororia, he hunga mea; ko to nga kingi whakakororia he rapu mea.
3 Himmelen är hög, och jorden djup; men Konungars hjerta är oransakeligit.
Ko te rangi mo te tiketike, ko te whenua mo te hohonu, a ko te ngakau o nga kingi, te taea te rapu.
4 Man kastar bort slagget ifrå silfret, så varder der ett rent käril utaf.
Tahia atu te para i te hiriwa, a ka puta mai he oko ma te kaitahi para:
5 Man kastar ett ogudaktigt väsende bort ifrå Konungenom, så varder hans säte med rättfärdighet befäst.
Tangohia atu te tangata kino i te aroaro o te kingi, a ka u tona torona i runga i te tika.
6 Pråla icke för Konungenom, och träd icke fram der de store stå.
Kei whakaputa i a koe ki mua i te aroaro o te kingi, kei tu hoki ki te wahi o nga metararahi.
7 Ty det är dig bättre, när man till dig säger: Gack hitupp; än att du skulle för Förstanom förnedrad varda, det din ögon se måste.
He pai he hoki kia kiia mai ki a koe, Haere mai ki runga nei; i te mea kia whakahokia iho koe ki raro i te aroaro o te rangatira i kitea nei e ou kanohi.
8 Var icke hastig till att träta: ty hvad vill du sedan göra, när din nästa dig skämt hafver?
Kei hohoro te haere ki te ngangare, kei kore e kitea e koe tau e mea ai i tona mutunga iho, ina meinga koe e tou hoa kia whakama.
9 Handla dina sak med din nästa, och uppenbara icke ens annars hemlighet;
Tohea tau tohe ki tou hoa tonu, a kaua e whakina te mea hunga a tetahi:
10 På det att den det hörer icke skall tala dig illa till, och ditt onda rykte icke återvänder.
Kei kohukohutia koe e te tangata i rongo, a kore ake tou ingoa kino e tahuri atu.
11 Ett ord i sinom tid taladt är såsom ett gyldene äple uti silfskålom.
He kupu i tika te korero, ko tona rite kei nga a poro koura i roto i nga kete hiriwa.
12 Den som en visan straffar, och han lyder honom, det är såsom en gyldene örnaring, och ett gyldene halsband.
He pera i te whakakai koura, i te whakapaipai koura parakore koia ano te ako a te whakaaro nui ki te taringa rongo.
13 Lika som snököld i andstiden, så är ett troget bådskap honom, som det sändt hafver, och vederqvicker sins herras själ.
Rite tonu ki te matao o te hukarere i te kotinga witi te karere pono ki ona kaingare; ka ora hoki i a ia te ngakau o ona ariki.
14 Den der mycket talar, och håller intet, är såsom ett moln och väder utan regn.
He pera i nga kapua me te hau uakore, koia ano te rite o te tangata e whakamanamana ana ki ana hakari horihori.
15 Genom tålamod varder en Förste blidkad, och en len tunga stillar hårdhetena.
Ma te roa e whakamanawanui ana ka whakaae mai ai te kingi, a ma te arero ngawarika mangungu ai te wheua.
16 Finner du hannog, så ät så mycket som behöfves af honom, att du icke för mätt varder, och spyr det ut.
Kua kitea e koe he honi? Kainga ko te wahi e makona ai koe; kei ki rawa koe i taua mea, ka ruakina e koe.
17 Drag din fot tillbaka ifrå dins nästas hus; han måste ledas vid dig, och varda dig vred.
Kia takitahi tou waewae ki te whare o tou hoa; kei hoha ia ki a koe, a ka kino ki a koe.
18 Den som emot sin nästa falskt vittnesbörd talar, han är ett spjut, svärd och skarp pil.
Ko te tangata e whakaatu teka ana mo tona hoa, he patu ia, he hoari, a he pere koi.
19 Föraktarens hopp i nödenes tid är såsom en rutten tand, och en oviss fot.
Ko te whakawhirinaki ki te tangata tinihanga i te wa o te raru, e rite ana ki te niho whati, ki te waewae kua takoki.
20 Den för ett bedröfvadt hjerta visor qväder, det är såsom en sönderrifven klädnad om vintren, och ättika på krito.
Ko te tangata e waiata ana ki te ngakau pouri, e rite ana ki te tangata e whakarere ana i te kakahu i te rangi maeke, ki te winika hoki i runga i te houra.
21 Hungrar din ovän, så spisa honom med bröd; törstar han, så gif honom vatten dricka;
Ki te matekai tou hoariri whangaia ki te taro; ki te matewai whakainumia ki te wai;
22 Ty du samkar kol tillhopa uppå hans hufvud, och Herren vedergäller dig det.
Ka purangatia hoki e koe he waro kapura ki tona mahunga, a ka utua tau e Ihowa.
23 Nordanväder gör storm, och en hemlig tunga gör ett oblidt ansigte.
E mauria ana mai e te hauraro he ua: e peratia ana hoki e te arero ngautuara, he kanohi pukuriri.
24 Det är bättre att sitta uti en vrå på taket, än när en trätosamma qvinno i ett stort nus.
He pai ke te noho i te kokonga o te tuanui, i te noho tahi me te wahine ngangare i roto i te whare mahorahora.
25 Ett godt rykte utaf fjerran land är lika som kallt vatten ene törstigo själ.
He rongo pai no te whenua tawhiti, tona rite kei nga wai matao ki te wairua matewai.
26 En rättfärdig, som för enom ogudaktigom faller, är såsom en rörd brunn och en förderfvad källa.
Me te manawa whenua i takatakahia, me te puna i whakaparuparutia, koia ano te tangata tika e hinga ana i te aroaro o te tangata kino.
27 Den som för mycken hannog äter, det är icke godt; och den svår ting utransakar, det varder honom för svårt.
Ehara i te mea pai te kai nui i te honi; waihoki ko a te tangata rapu i to ratou ake kororia ehara i te kororia.
28 En man, som sin anda icke hålla kan, han är såsom en öppen stad utan murar.
Ko te tangata e kore nei e pehi i tona wairua, e rite ana ki te pa kua pakaru, kahore ona taiepa.
