< Ordspråksboken 25 >

1 Desse äro ock Salomos Ordspråk, hvilka här tillsatt hafva Hiskia män, Juda Konungs.
Pa inge kutu pac soakas lal Solomon, su sifilpa simla sin mwet sim lal Tokosra Hezekiah lun Judah.
2 Det är Guds ära ena sak fördölja; men Konungars ära är ena sak utransaka.
Kut akfulatye God ke ma El okanla liki kut, ac kut akfulatye tokosra uh ke ma elos aketeya nu sesr.
3 Himmelen är hög, och jorden djup; men Konungars hjerta är oransakeligit.
Kom tia ku in etu nunak lun sie tokosra. Nunak lal uh fulat oana yen engyeng uh ac loal oana meoa uh.
4 Man kastar bort slagget ifrå silfret, så varder der ett rent käril utaf.
Eisla ma fohkfok liki silver, na mwet orekma kac uh fah ku in sang orala ma na oasku se.
5 Man kastar ett ogudaktigt väsende bort ifrå Konungenom, så varder hans säte med rättfärdighet befäst.
Eisla mwet pwapa koluk liki ye mutal tokosra, na tokosrai lal fah eteyuk ke nununku suwohs.
6 Pråla icke för Konungenom, och träd icke fram der de store stå.
Nimet sifacna akfulatye kom ye mutun tokosra, ku tu yen sin mwet fulat.
7 Ty det är dig bättre, när man till dig säger: Gack hitupp; än att du skulle för Förstanom förnedrad varda, det din ögon se måste.
Ac wo in supweyuk kom nu ke sie nien muta fulat, liki na in fwackot nu sum kom in sang nien muta lom nu sin sie su fulat liki kom.
8 Var icke hastig till att träta: ty hvad vill du sedan göra, när din nästa dig skämt hafver?
Nimet sulaklak in utyak nu in nununku in tukakin ma kom liye uh. Sie mwet loh fin utyak tukum in fahkak lah kom tafongla, na mea kom ac oru?
9 Handla dina sak med din nästa, och uppenbara icke ens annars hemlighet;
Kom, ac mwet tulan lom, fin tia insese ke kutu ma, sifacna aksuwosyela inmasrlomtal, ac nimet sramsramkin nu saya.
10 På det att den det hörer icke skall tala dig illa till, och ditt onda rykte icke återvänder.
Fin tia ouinge, mwet nukewa ac etu lah kom tia ku in karinganang ma oal in srumunyuk, ac mwekin lom ac tiana wanginla.
11 Ett ord i sinom tid taladt är såsom ett gyldene äple uti silfskålom.
Sie nunak ma aketeyuki wo el arulana saok oana gold nasnas ma oakiyuki ke sie tefuro silver.
12 Den som en visan straffar, och han lyder honom, det är såsom en gyldene örnaring, och ett gyldene halsband.
Kas in sensenkakin sin sie mwet ma oasr etauk la nu sin sie su insewowo in lohng, saok liki ring gold ku mwe naweyuk su orekla ke gold nasnas.
13 Lika som snököld i andstiden, så är ett troget bådskap honom, som det sändt hafver, och vederqvicker sins herras själ.
Sie mwet roso su ku in lulalfongyuk el mwe insewowo nu sel su supwalla, oana kof oyohu ke pacl fol uh.
14 Den der mycket talar, och håller intet, är såsom ett moln och väder utan regn.
Mwet su orala wulela ac tia akfalye, elos oana pukunyeng ac eng ma wangin af kac.
15 Genom tålamod varder en Förste blidkad, och en len tunga stillar hårdhetena.
Kas fisrasr ac kulang ku in kutongya alein upa, oayapa ku in kifasla nunak lun mwet leum uh.
16 Finner du hannog, så ät så mycket som behöfves af honom, att du icke för mätt varder, och spyr det ut.
Nimet kang honey yohk liki ma fal — ac oru kom wohtla.
17 Drag din fot tillbaka ifrå dins nästas hus; han måste ledas vid dig, och varda dig vred.
Nimet mutwata fususla nu yurin mwet tulan lom; el ac ku in totola sum ac srungakomla.
18 Den som emot sin nästa falskt vittnesbörd talar, han är ett spjut, svärd och skarp pil.
Sie mwet su fahkak kas kikiap lain kutena mwet, oapana ke el sang sie cutlass faksilya, ku puokilya ke sak in anwuk, ku pisrkilya ke soko osra in pisr kosroh.
19 Föraktarens hopp i nödenes tid är såsom en rutten tand, och en oviss fot.
Kom fin epahl nu sin sie mwet soaru ke pacl ma upa uh sikyak, na oana ke kom mongo ke soko wihs furareyak, ku fahsr ke sie nia sukapasla.
20 Den för ett bedröfvadt hjerta visor qväder, det är såsom en sönderrifven klädnad om vintren, och ättika på krito.
Kom fin yuk on in srital nu sin sie mwet su arulana fohsak nunak la, ac oapana ke kom eisla nuknuk liki sie mwet ke pacl mihsrisr, ku sang sohl nu ke sie kinet.
21 Hungrar din ovän, så spisa honom med bröd; törstar han, så gif honom vatten dricka;
Mwet lokoalok lom fin masrinsral, sang mongo nal; el fin malu, sang kof nimal.
22 Ty du samkar kol tillhopa uppå hans hufvud, och Herren vedergäller dig det.
Tuh ke kom oru ouinge el ac arulana mwekinla sum, ac LEUM GOD El ac fah moli nu sum.
23 Nordanväder gör storm, och en hemlig tunga gör ett oblidt ansigte.
Lesrik pwanak kasrkusrak, oana ke eng tuh epang me uh use af.
24 Det är bättre att sitta uti en vrå på taket, än när en trätosamma qvinno i ett stort nus.
Ac wo in muta fin mangon lohm uh, liki in muta in lohm uh wi sie mutan torkaskas.
25 Ett godt rykte utaf fjerran land är lika som kallt vatten ene törstigo själ.
Ke kom ac lohng sie pweng na wo yen loesla me, ac oana ke kom nim kof oyohu ke pacl kom arulana malu.
26 En rättfärdig, som för enom ogudaktigom faller, är såsom en rörd brunn och en förderfvad källa.
Sie mwet suwoswos su srifeyukla sin sie mwet koluk, el oana sie unon in kof loslos su aktaekyeyukla, ku sie lufin kof pwasinla.
27 Den som för mycken hannog äter, det är icke godt; och den svår ting utransakar, det varder honom för svårt.
Tia wo in kang honey yokla, ac oapana ke kom suk in nuna kaksakinyuk kom.
28 En man, som sin anda icke hålla kan, han är såsom en öppen stad utan murar.
Kom fin tia ku in sifacna leum fom, kom ac oana sie siti su wangin pot kac — fisrasr in kunausyukla.

< Ordspråksboken 25 >