Ordspråksboken 25
1 Desse äro ock Salomos Ordspråk, hvilka här tillsatt hafva Hiskia män, Juda Konungs.
Soloumone ea malasu meloa dedei eno da goe. Yuda soge hina bagade Hesigaia, amo ea sia: dedesu dunu ilia da bu dedei.
2 Det är Guds ära ena sak fördölja; men Konungars ära är ena sak utransaka.
Gode da hou oda wamolegebeba: le, ninia da Ema nodone dawa: sa. Be hina bagade da hou huluane mae wamolegele ninima olelebeba: le fawane, ilima nodone dawa: sa.
3 Himmelen är hög, och jorden djup; men Konungars hjerta är oransakeligit.
Hina bagade dunu ea dawa: su da ninia dawa: mu hamedeidafa. Be ea dawa: su da gadodafa amola hano wayabo lugudu gududafa agoai gala.
4 Man kastar bort slagget ifrå silfret, så varder der ett rent käril utaf.
Dilia da silifa amoga nigima: dialebe amo dodofele fasisia, noga: le momadobe dunu ea liligi amo noga: le nina: hahamonesisu dawa:
5 Man kastar ett ogudaktigt väsende bort ifrå Konungenom, så varder hans säte med rättfärdighet befäst.
Wadela: i fada: i sia: su dunu da hina bagade ea hou wadela: sa. Be amo dunu fadegale fasisia, hina bagade da ea fi noga: le ouligimu.
6 Pråla icke för Konungenom, och träd icke fram der de store stå.
Di da hina bagade amo ba: la masea, di da asabole fonoboi dunu agoai ba: mu da defea. Di da mimogo gasa bagade ba: ma: ne mae ogogoma.
7 Ty det är dig bättre, när man till dig säger: Gack hitupp; än att du skulle för Förstanom förnedrad varda, det din ögon se måste.
Dunu ilia da di fa: no aligi sogebi fisili, bisili aligi sogebi amoga heda: ma: ne sia: mu da defea. Be ilia dima bisili aligi sogebi amo fisili, gudu sa: ili, fa: no aligi sogebi masa: ne sia: sea, di da gogosiamu.
8 Var icke hastig till att träta: ty hvad vill du sedan göra, när din nästa dig skämt hafver?
Di da dia ba: i liligi amo hedolowane mae fofada: ma. Amola dunu enoga dia sia: gufuli salasea, dia da adi hamoma: bela: ?
9 Handla dina sak med din nästa, och uppenbara icke ens annars hemlighet;
Dia na: iyado alia da: i dioi amo sia: dasea, alisudafa olofole ado sa: ima. Amola amo sia: dunu enoma mae adole ima.
10 På det att den det hörer icke skall tala dig illa till, och ditt onda rykte icke återvänder.
Di da amo sia: hame wamolegesea, dunu eno huluane da dawa: digili, sia: da bagade heda: mu amola di da sia: ouligisu hou hame dawa: ilia dawa: mu. Amasea, di da mae fisili, gogosiane esalumu.
11 Ett ord i sinom tid taladt är såsom ett gyldene äple uti silfskålom.
Dawa: su noga: i amo eno dunuma dawa: ma: ne olelesea, amo da gouli dededei amo silifa bai amoma madelagilisi agoane gala.
12 Den som en visan straffar, och han lyder honom, det är såsom en gyldene örnaring, och ett gyldene halsband.
Noga: le dawa: su dunu da nabimusa: hanai dunu amoma sisane sia: sea, amo hou da noga: idafaba: le, gegagulu gouliga hahamoi amo baligisa.
13 Lika som snököld i andstiden, så är ett troget bådskap honom, som det sändt hafver, och vederqvicker sins herras själ.
Asunasisu dunu da sia: noga: le alofele iasu dunu ea hou amo hano nanu anegagi hisi agoai ba: sa.
14 Den der mycket talar, och håller intet, är såsom ett moln och väder utan regn.
Nowa dunu da udigili liligi imunusa: sia: sea be hame iasea, e da fo amola mobi gilisili mabe agoai, be gibu da dabe hame ba: sa.
15 Genom tålamod varder en Förste blidkad, och en len tunga stillar hårdhetena.
Di da noga: le gebe dadawa: le sia: sea, dunu da musa: gelalu, ilia hou bu afadenene, bu dafawaneyale dawa: mu. Hina bagade dunu amolawane da dia sia: dafawaneyale dawa: mu.
16 Finner du hannog, så ät så mycket som behöfves af honom, att du icke för mätt varder, och spyr det ut.
Di da agime ea hano dosogele mae moma. Be di da dosogele nasea, di da isomu.
17 Drag din fot tillbaka ifrå dins nästas hus; han måste ledas vid dig, och varda dig vred.
Dia na: iyado ema fofoya sofe mae afufuma. Agoane hamosea, dia na: iyado da dia momafubi ba: i helesea, dima higamu.
18 Den som emot sin nästa falskt vittnesbörd talar, han är ett spjut, svärd och skarp pil.
Gasulusu sia: da gegesu gobihei bagade amola gigi amola dadi agesoi defele medosu liligi agoai ba: sa.
19 Föraktarens hopp i nödenes tid är såsom en rutten tand, och en oviss fot.
Didili hame hamosu dunu da se nabasu doaga: sea, e da dunu eno noga: le hame fidisa. Be di da didili hame hamosu dunu da di noga: le fidimu amo dafawaneyale dawa: sea, amo da bese wagoi amoga ha: i nabe amola emo gasuga: igi amoga ahoabe agoai ba: sa.
20 Den för ett bedröfvadt hjerta visor qväder, det är såsom en sönderrifven klädnad om vintren, och ättika på krito.
Di da da: i dioi nabasu dunu ema gesami hea: le gala: sea, e da se nabimu. Di da asugi esala lalu houlalebe dunu ema anegagi esoga ea abula gisa: le, o dunu ea fa: gi da: iya sali legesea, seselebe, amo hou defele ba: sa.
21 Hungrar din ovän, så spisa honom med bröd; törstar han, så gif honom vatten dricka;
Dia ha lai dunu da ha: i galea, ha: i manu ima. Amola e hano hanai galea, hano moma: ne ema dili ima.
22 Ty du samkar kol tillhopa uppå hans hufvud, och Herren vedergäller dig det.
Amasea, e da da: i dia: ne gogosiamu. Amola Hina Gode da dima bidi imunu.
23 Nordanväder gör storm, och en hemlig tunga gör ett oblidt ansigte.
Baligidu sia: su da foga gibu mini mabe agoai, ougi hou gaguli maha.
24 Det är bättre att sitta uti en vrå på taket, än när en trätosamma qvinno i ett stort nus.
Dunu e da gesa: gesa: i udala gilisili fimu da gasa bagade. Dunu hisu diasu dabua mogoa gado fifi lamu amo ea hou da amo baligisa.
25 Ett godt rykte utaf fjerran land är lika som kallt vatten ene törstigo själ.
Sia: ida: iwane gala soge sedaga ganini maha da mage hafoga: iba: le hano nanu anegagi hisi agoai ba: sa.
26 En rättfärdig, som för enom ogudaktigom faller, är såsom en rörd brunn och en förderfvad källa.
Moloidafa dunu da dafane, wadela: i hamosu dunu ilia sia: nabasea, amo hou da gu hano ubagei amola hano nasu ulidou ganodini hai amo agoai ba: sa.
27 Den som för mycken hannog äter, det är icke godt; och den svår ting utransakar, det varder honom för svårt.
Agime hano dosogele nasea, di da dia hou wadela: lesimu. Amola di da dunu enoga dia hou ofa: ma: ne hogoi helesea, amo da dia hou wadela: lesimu.
28 En man, som sin anda icke hålla kan, han är såsom en öppen stad utan murar.
Dia mihanasu hou gumimusa: hame dawa: sea, di da gasa hame moilai bai bagade amo ea gagoi da mugululi sa: i agoai ba: sa.
