Ordspråksboken 24
1 Följ icke onda menniskor, och begär icke att vara när dem.
Yamanlargha reshk qilma, Ular bilen bardi-keldi qilishni arzu qilma;
2 Ty deras hjerta står efter skada, och deras läppar råda till ondt.
Chünki ularning köngli zorawanliqnila oylar; Ularning aghzi azar yetküzüshni sözler.
3 Genom vishet varder ett hus bygdt, och genom förstånd vid magt hållet.
Aile bolsa danaliq asasida berpa qilinar; Chüshinish bilen mustehkemliner.
4 Genom skickelig hushållning varda husen full med allahanda kosteliga och härliga rikedomar.
Bilim bilen öyning xaniliri herxil qimmetlik, ésil göherlerge toldurular.
5 En vis man är stark, och en förnuftig man är mägtig af krafter.
Dana adem zor küchke igidur; Bilimi bar adem qudritini ashurar.
6 Ty med råd måste man örlig föra; och der månge rådgifvare äro, der är segren.
Puxta nesihetler bilen jeng qilghin; Ghelibe bolsa Birdinbir Ulugh Meslihetchi bilen bolar.
7 Vishet är dem galna allt för hög; han tör icke upplåta sin mun i portenom.
Danaliq eqilsiz ademge nisbeten tolimu égiz, chüshiniksizdur; [Chonglar] sheher derwazisi aldigha yighilghanda u zuwan achalmas.
8 Den sig sjelfvom skada gör, honom kallar man väl en hufvudskalk.
Eskilikni niyetligen adem «suyiqestchi» atilar.
9 Ens dåras tanke är synd, och en bespottare är en styggelse för menniskomen.
Exmeqliqtin bolghan niyet gunahdur; Hakawur kishi ademlerge yirginchliktur.
10 Den är icke stark, som i nödene icke fast är.
Béshinggha éghir kün chüshkende jasaretsiz bolsang, Küchsiz hésablinisen.
11 Hjelp dem som man döda vill, och drag dig icke undan för dem som man dräpa vill.
[Sewebsiz] ölümge tartilghanlarni qutquzghin; Boghuzlinish xewpide turghanlardin yardem qolungni tartma;
12 Säger du: Si, vi förståt intet; menar du, att den der hjertan vet, märker det icke; och den der på själena akt hafver, känner det icke; och lönar menniskone efter hennes gerningar?
Eger sen: «Bu ishtin xewirimiz yoqtur» déseng, Her ademning könglini tarazigha Salghuchi buni körmesmu? Jéningni hayat Saqlighuchi uni bilmesmu? U herbir insan balsining öz qilghanliri boyiche ularning özige yandurmasmu?
13 Ät, min son, hannog, ty det är godt; och hannogskaka är söt i dinom hals.
I oghlum, hesel [tapsang] istimal qil, u yaxshidur. Here könikidin alghan hesel bolsa tatliq tétiydu;
14 Alltså lär vishetena för dina själ; när du finner henne, så varder det framdeles väl gåendes, och ditt hopp skall icke fåfängt vara.
Danaliq bilen tonushsang, umu könglüngge shuningdek bolar; Uni tapqiningda jezmen yaxshi köridighan kününg bolidu, Arzu-ümiding bikargha ketmes.
15 Vakta icke, såsom en ogudaktig, uppå dens rättfärdigas hus; förspill icke hans hvilo.
I rezil adem, heqqaniyning öyige yoshurun hujum qilishni kütme, Uning turalghusini bulighuchi bolma!
16 Ty en rättfärdig faller sju resor, och står åter upp; men de ogudaktige falla uti olycko.
Chünki heqqaniy yette qétim yiqilip chüsher, Biraq axiri yene ornidin turar. Lékin rezil kishi külpet ichige putliship chüsher.
17 Gläd dig icke öfver dins oväns fall, och ditt hjerta fröjde sig icke öfver hans olycka.
Reqibing yiqilip ketse xush bolup ketme, Düshmining putliship chüshse shadlanma;
18 Herren måtte det se, och honom det illa behaga, och vända sina vrede ifrå honom.
Perwerdigar buni körgende, Bu qiliqingni yaxshi körmey, Belkim ghezipini reqibingge chüshürmesliki mumkin.
19 Vredgas icke öfver den onda, och haf icke nit öfver de ogudaktiga.
Yamanlar [rawaj tapsa], biaram bolup ketme; Rezillerge reshk qilma.
20 Ty den onde hafver intet till hoppandes, och de ogudaktigas lykta skall utslockna.
Chünki yamanlarning kélechiki yoqtur, Uning chirighimu öchürüler.
21 Min son, frukta Herran och Konungen, och blanda dig icke ibland de upproriska.
I oghlum, Perwerdigardin qorqqin, padishahnimu hörmet qil. Qutratquchilar bilen arilashma.
22 Ty deras förderf skall med hast uppstiga; och ho vet, när begges olycka kommer?
Bundaq kishilerge kélidighan balayi’apet ushtumtut bolar, [Perwerdigar bilen padishahning] ularni qandaq yoqitidighanliqini bilemsen?
23 Detta kommer ock ifrå de visa. Anse personen i domenom är icke godt.
Bularmu aqilanilerning sözliridur: — Sot qilghanda bir terepke yan bésish qet’iy bolmas.
24 Den som till den ogudaktiga säger: Du äst from; honom banna menniskorna, och folket hatar honom.
Jinayetchige: «Eyibsiz sen» dep höküm chiqarghan kishige, Xelqler lenet éytar; El-yurtlar uningdin nepretliner.
25 Men de som straffa honom, de behaga väl; och en rik välsignelse kommer öfver dem.
Biraq ular jinayetchining gunahini échip tashlighan kishidin xursen bolar, Ular uninggha bext-saadet tilisher.
26 Ett redeligit svar är såsom ett ljuft kyssande.
Durus jawab bergüchi, Goyaki kishining lewlirige söygüchidur.
27 Beställ din ärende ute, och bruka din åker; sedan bygg ditt hus.
Awwal sirtta ishliringning yolini hazirlap, Étiz-ériqliringni teyyarla, Andin öyüngni salghin.
28 Var icke vittne utan sak emot din nästa, och bedrag icke med dinom mun.
Yéqininggha qarshi asassiz guwahliq qilma; Aghzingdin héch yalghanchiliq chiqarma.
29 Säg icke: Såsom man gör mig, så vill jag göra igen, och vedergälla hvarjom och enom hans gerning.
«U manga qandaq qilghan bolsa, menmu uninggha shundaq qilimen, Uning manga qilghinini özige yandurimen», dégüchi bolma.
30 Jag gick framom dens latas åker, och om dens galnas vingård;
Men hurunning étizliqidin öttim, Eqilsizning üzümzarliqi yénidin mangdim,
31 Och si, der var icke annat än nässlor på, och stod full med tistel, och muren var omkullfallen.
Mana, her yéridin tikenler ösüp chiqqan, Xoxilar yer yüzini bésip ketken, Qoruq témi örülüp ketken!
32 Då jag det såg, lade jag det på hjertat, och skådade, och lärde deraf.
Ularni körgech, obdan oylandim; Körginimdin sawaq aldim: —
33 Du vill ännu något litet sofva, och ännu något litet sömnig vara, och ännu litet sammanlägga händerna till att hvila;
Sen: «Yene birdem közümni yumuwalay, Yene birdem uxliwalay, Yene birdem put-qolumni almap yétiwalay» — déseng,
34 Men din armod skall komma dig, såsom en vandrare, och din fattigdom, såsom en väpnad man.
Namratliq bulangchidek séni bésip kéler, Hajetmenlik qalqanliq eskerdek sanga hujum qilar.
