Ordspråksboken 24
1 Följ icke onda menniskor, och begär icke att vara när dem.
Teweegombanga bakozi ba bibi era tobeesemberezanga.
2 Ty deras hjerta står efter skada, och deras läppar råda till ondt.
Kubanga emitima gyabwe giteesa kukola bya butemu, era akamwa kaabwe koogera ku kukola bya ffujjo.
3 Genom vishet varder ett hus bygdt, och genom förstånd vid magt hållet.
Amagezi ge gazimba ennyumba, n’okutegeera kwe kugiggumiza.
4 Genom skickelig hushållning varda husen full med allahanda kosteliga och härliga rikedomar.
Olw’amagezi ebisenge by’ayo bijjula ebintu ebirungi, eby’obugagga ebitalabikalabika eby’omuwendo omungi.
5 En vis man är stark, och en förnuftig man är mägtig af krafter.
Omuntu ow’amagezi aba n’obuyinza, n’omuntu alina okumanya yeeyongera amaanyi.
6 Ty med råd måste man örlig föra; och der månge rådgifvare äro, der är segren.
Kubanga okulwana olutalo weetaaga okuluŋŋamizibwa, n’okuluwangula, weetaaga abawi b’amagezi bangi.
7 Vishet är dem galna allt för hög; han tör icke upplåta sin mun i portenom.
Amagezi gasukkirira nnyo omusirusiru, talina ky’asobola kwogera mu lukuŋŋaana olw’oku wankaaki.
8 Den sig sjelfvom skada gör, honom kallar man väl en hufvudskalk.
Oyo asala enkwe ez’okukola ebibi, aliyitibwa mukujjukujju.
9 Ens dåras tanke är synd, och en bespottare är en styggelse för menniskomen.
Entegeka ez’obusirusiru muvaamu kwonoona, abantu beetamwa omukudaazi.
10 Den är icke stark, som i nödene icke fast är.
Bw’oyongobera mu kiseera eky’ebizibu, olwo ng’olina amaanyi matono!
11 Hjelp dem som man döda vill, och drag dig icke undan för dem som man dräpa vill.
Odduukiriranga n’owonya abo abatwalibwa okuttibwa, n’abo abali ku njegoyego z’okuttibwa, obawonye okuttirwa obwemage.
12 Säger du: Si, vi förståt intet; menar du, att den der hjertan vet, märker det icke; och den der på själena akt hafver, känner det icke; och lönar menniskone efter hennes gerningar?
Bw’ogambanga nti, “Laba kino twali tetukimanyi,” oyo akebera emitima aba talaba? Oyo akuuma obulamu bwo takimanyi? Talisasula buli muntu ng’omulimu gwe bwe guli?
13 Ät, min son, hannog, ty det är godt; och hannogskaka är söt i dinom hals.
Mwana wange olyanga omubisi gw’enjuki kubanga mulungi, omubisi oguva mu bisenge byagwo guwoomerera.
14 Alltså lär vishetena för dina själ; när du finner henne, så varder det framdeles väl gåendes, och ditt hopp skall icke fåfängt vara.
Era manya nti amagezi gawoomera emmeeme yo, bw’onoogafuna onoobeera n’essuubi mu bulamu obw’omu maaso, n’essuubi lyo teririkoma.
15 Vakta icke, såsom en ogudaktig, uppå dens rättfärdigas hus; förspill icke hans hvilo.
Toteeganga, ng’omunyazi bw’akola ku nnyumba y’omutuukirivu, tonyaganga maka ge.
16 Ty en rättfärdig faller sju resor, och står åter upp; men de ogudaktige falla uti olycko.
Omuntu omutuukirivu ne bw’agwa emirundi omusanvu, addamu n’ayimuka, naye abakozi b’ebibi basuulibwa mu mitawaana.
17 Gläd dig icke öfver dins oväns fall, och ditt hjerta fröjde sig icke öfver hans olycka.
Tosanyukanga ng’omulabe wo agudde, bwe yeesittalanga omutima gwo gulemenga okujaguza.
18 Herren måtte det se, och honom det illa behaga, och vända sina vrede ifrå honom.
Si kulwa nga Mukama akiraba ne kitamusanyusa, n’amusunguwalira.
19 Vredgas icke öfver den onda, och haf icke nit öfver de ogudaktiga.
Teweeraliikiriranga olw’abo abakola ebibi, so abakozi b’ebibi tobakwatirwanga buggya.
20 Ty den onde hafver intet till hoppandes, och de ogudaktigas lykta skall utslockna.
Kubanga omuntu omubi talina ssuubi mu maaso, ettabaaza y’abakozi b’ebibi erizikizibwa.
21 Min son, frukta Herran och Konungen, och blanda dig icke ibland de upproriska.
Mwana wange otyanga Mukama, ne kabaka, era teweetabanga na bajeemu.
22 Ty deras förderf skall med hast uppstiga; och ho vet, när begges olycka kommer?
Kubanga obusungu bwabwe bulibuubuukira ku bajeemu era ani amaanyi akabi akalibatuukako?
23 Detta kommer ock ifrå de visa. Anse personen i domenom är icke godt.
Bino nabyo era bigambo by’abalina amagezi. Okwekubiira ng’osala emisango si kirungi.
24 Den som till den ogudaktiga säger: Du äst from; honom banna menniskorna, och folket hatar honom.
Kale oyo agamba azizza omusango nti, “Toliiko ky’ovunaanibwa,” abantu banaamukolimiranga, n’amawanga ganaamwetamwanga.
25 Men de som straffa honom, de behaga väl; och en rik välsignelse kommer öfver dem.
Naye abo abasalira omusobya omusango ne gumusinga banaabanga n’essanyu, n’omukisa omulungi gulibatuukako.
26 Ett redeligit svar är såsom ett ljuft kyssande.
Eky’okuddamu eky’amazima, kiri ng’okunywegerwa.
27 Beställ din ärende ute, och bruka din åker; sedan bygg ditt hus.
Malirizanga omulimu gwo ogw’ebweru, oteeketeeke ennimiro zo, n’oluvannyuma olyoke weezimbire ennyumba yo.
28 Var icke vittne utan sak emot din nästa, och bedrag icke med dinom mun.
Towanga bujulizi bwa bulimba ku muliraanwa wo, so akamwa ko tekalimbanga.
29 Säg icke: Såsom man gör mig, så vill jag göra igen, och vedergälla hvarjom och enom hans gerning.
Toyogeranga nti, “Omuntu oyo ndimukola nga bw’ankoze, era ndimusasuza nga bw’ampisizza.”
30 Jag gick framom dens latas åker, och om dens galnas vingård;
Nayita ku nnimiro ey’omugayaavu, ne mpita ne ku nnimiro y’emizabbibu ey’oyo atalina kutegeera.
31 Och si, der var icke annat än nässlor på, och stod full med tistel, och muren var omkullfallen.
Kale laba, ng’ennimiro eyo ebunye amaggwa, wansi wonna nga wabikkiddwa omuddo, n’olukomera lwayo olw’amayinja nga lugudde.
32 Då jag det såg, lade jag det på hjertat, och skådade, och lärde deraf.
Ne neekaliriza ne ntegeera ne nfuna ekyokuyiga mu bye nalaba.
33 Du vill ännu något litet sofva, och ännu något litet sömnig vara, och ännu litet sammanlägga händerna till att hvila;
Otulo otutonotono, n’okusumagira akatono, n’okufunya emikono okuwummulako,
34 Men din armod skall komma dig, såsom en vandrare, och din fattigdom, såsom en väpnad man.
obwavu bulikutuukako ng’omutemu, era n’obwetaavu ng’omutemu.
