Ordspråksboken 24
1 Följ icke onda menniskor, och begär icke att vara när dem.
Ne æmuleris viros malos, nec desideres esse cum eis:
2 Ty deras hjerta står efter skada, och deras läppar råda till ondt.
quia rapinas meditatur mens eorum, et fraudes labia eorum loquuntur.
3 Genom vishet varder ett hus bygdt, och genom förstånd vid magt hållet.
Sapientia ædificabitur domus, et prudentia roborabitur.
4 Genom skickelig hushållning varda husen full med allahanda kosteliga och härliga rikedomar.
In doctrina replebuntur cellaria, universa substantia pretiosa et pulcherrima.
5 En vis man är stark, och en förnuftig man är mägtig af krafter.
Vir sapiens, fortis est: et vir doctus, robustus et validus.
6 Ty med råd måste man örlig föra; och der månge rådgifvare äro, der är segren.
Quia cum dispositione initur bellum: et erit salus ubi multa consilia sunt.
7 Vishet är dem galna allt för hög; han tör icke upplåta sin mun i portenom.
Excelsa stulto sapientia, in porta non aperiet os suum.
8 Den sig sjelfvom skada gör, honom kallar man väl en hufvudskalk.
Qui cogitat mala facere, stultus vocabitur.
9 Ens dåras tanke är synd, och en bespottare är en styggelse för menniskomen.
Cogitatio stulti peccatum est: et abominatio hominum detractor.
10 Den är icke stark, som i nödene icke fast är.
Si desperaveris lassus in die angustiæ: imminuetur fortitudo tua.
11 Hjelp dem som man döda vill, och drag dig icke undan för dem som man dräpa vill.
Erue eos, qui ducuntur ad mortem: et qui trahuntur ad interitum liberare ne cesses.
12 Säger du: Si, vi förståt intet; menar du, att den der hjertan vet, märker det icke; och den der på själena akt hafver, känner det icke; och lönar menniskone efter hennes gerningar?
Si dixeris: Vires non suppetunt: qui inspector est cordis, ipse intelligit, et servatorem animæ tuæ nihil fallit, reddetque homini iuxta opera sua.
13 Ät, min son, hannog, ty det är godt; och hannogskaka är söt i dinom hals.
Comede, fili mi, mel, quia bonum est, et favum dulcissimum gutturi tuo:
14 Alltså lär vishetena för dina själ; när du finner henne, så varder det framdeles väl gåendes, och ditt hopp skall icke fåfängt vara.
Sic et doctrina sapientiæ animæ tuæ: quam cum inveneris, habebis in novissimis spem, et spes tua non peribit.
15 Vakta icke, såsom en ogudaktig, uppå dens rättfärdigas hus; förspill icke hans hvilo.
Ne insidieris, et quæras impietatem in domo iusti, neque vastes requiem eius.
16 Ty en rättfärdig faller sju resor, och står åter upp; men de ogudaktige falla uti olycko.
Septies enim cadet iustus, et resurget: impii autem corruent in malum.
17 Gläd dig icke öfver dins oväns fall, och ditt hjerta fröjde sig icke öfver hans olycka.
Cum ceciderit inimicus tuus, ne gaudeas, et in ruina eius ne exultet cor tuum:
18 Herren måtte det se, och honom det illa behaga, och vända sina vrede ifrå honom.
ne forte videat Dominus, et displiceat ei, et auferat ab eo iram suam.
19 Vredgas icke öfver den onda, och haf icke nit öfver de ogudaktiga.
Ne contendas cum pessimis, nec æmuleris impios:
20 Ty den onde hafver intet till hoppandes, och de ogudaktigas lykta skall utslockna.
quoniam non habent futurorum spem mali, et lucerna impiorum extinguetur.
21 Min son, frukta Herran och Konungen, och blanda dig icke ibland de upproriska.
Time Dominum, fili mi, et regem: et cum detractoribus non commiscearis:
22 Ty deras förderf skall med hast uppstiga; och ho vet, när begges olycka kommer?
quoniam repente consurget perditio eorum: et ruinam utriusque quis novit?
23 Detta kommer ock ifrå de visa. Anse personen i domenom är icke godt.
Hæc quoque sapientibus: Cognoscere personam in iudicio non est bonum.
24 Den som till den ogudaktiga säger: Du äst from; honom banna menniskorna, och folket hatar honom.
Qui dicunt impio: Iustus es: maledicent eis populi, et detestabuntur eos tribus.
25 Men de som straffa honom, de behaga väl; och en rik välsignelse kommer öfver dem.
Qui arguunt eum, laudabuntur: et super ipsos veniet benedictio.
26 Ett redeligit svar är såsom ett ljuft kyssande.
Labia deosculabitur, qui recta verba respondet.
27 Beställ din ärende ute, och bruka din åker; sedan bygg ditt hus.
Præpara foris opus tuum, et diligenter exerce agrum tuum: ut postea ædifices domum tuam.
28 Var icke vittne utan sak emot din nästa, och bedrag icke med dinom mun.
Ne sis testis frustra contra proximum tuum: nec lactes quemquam labiis tuis.
29 Säg icke: Såsom man gör mig, så vill jag göra igen, och vedergälla hvarjom och enom hans gerning.
Ne dicas: Quomodo fecit mihi, sic faciam ei: reddam unicuique secundum opus suum.
30 Jag gick framom dens latas åker, och om dens galnas vingård;
Per agrum hominis pigri transivi, et per vineam viri stulti:
31 Och si, der var icke annat än nässlor på, och stod full med tistel, och muren var omkullfallen.
et ecce totum repleverant urticæ, et operuerant superficiem eius spinæ, et maceria lapidum destructa erat.
32 Då jag det såg, lade jag det på hjertat, och skådade, och lärde deraf.
Quod cum vidissem, posui in corde meo, et exemplo didici disciplinam.
33 Du vill ännu något litet sofva, och ännu något litet sömnig vara, och ännu litet sammanlägga händerna till att hvila;
Parum, inquam, dormies, modicum dormitabis, pauxillum manus conseres, ut quiescas:
34 Men din armod skall komma dig, såsom en vandrare, och din fattigdom, såsom en väpnad man.
et veniet tibi quasi cursor egestas, et mendicitas quasi vir armatus.
