Ordspråksboken 24
1 Följ icke onda menniskor, och begär icke att vara när dem.
Be not thou envious against evil men, neither desire to be with them.
2 Ty deras hjerta står efter skada, och deras läppar råda till ondt.
For their heart studieth destruction, and their lips talk of mischief.
3 Genom vishet varder ett hus bygdt, och genom förstånd vid magt hållet.
Through wisdom is an house builded; and by understanding it is established:
4 Genom skickelig hushållning varda husen full med allahanda kosteliga och härliga rikedomar.
And by knowledge shall the chambers be filled with all precious and pleasant riches.
5 En vis man är stark, och en förnuftig man är mägtig af krafter.
A wise man [is] strong; yea, a man of knowledge increaseth strength.
6 Ty med råd måste man örlig föra; och der månge rådgifvare äro, der är segren.
For by wise counsel thou shalt make thy war: and in multitude of counsellors [there is] safety.
7 Vishet är dem galna allt för hög; han tör icke upplåta sin mun i portenom.
Wisdom [is] too high for a fool: he openeth not his mouth in the gate.
8 Den sig sjelfvom skada gör, honom kallar man väl en hufvudskalk.
He that deviseth to do evil shall be called a mischievous person.
9 Ens dåras tanke är synd, och en bespottare är en styggelse för menniskomen.
The thought of foolishness [is] sin: and the scorner [is] an abomination to men.
10 Den är icke stark, som i nödene icke fast är.
[If] thou faint in the day of adversity, thy strength [is] small.
11 Hjelp dem som man döda vill, och drag dig icke undan för dem som man dräpa vill.
If thou forbear to deliver [them that are] drawn unto death, and [those that are] ready to be slain;
12 Säger du: Si, vi förståt intet; menar du, att den der hjertan vet, märker det icke; och den der på själena akt hafver, känner det icke; och lönar menniskone efter hennes gerningar?
If thou sayest, Behold, we knew it not; doth not he that pondereth the heart consider [it]? and he that keepeth thy soul, doth [not] he know [it]? and shall [not] he render to [every] man according to his works?
13 Ät, min son, hannog, ty det är godt; och hannogskaka är söt i dinom hals.
My son, eat thou honey, because [it is] good; and the honeycomb, [which is] sweet to thy taste:
14 Alltså lär vishetena för dina själ; när du finner henne, så varder det framdeles väl gåendes, och ditt hopp skall icke fåfängt vara.
So [shall] the knowledge of wisdom [be] unto thy soul: when thou hast found [it], then there shall be a reward, and thy expectation shall not be cut off.
15 Vakta icke, såsom en ogudaktig, uppå dens rättfärdigas hus; förspill icke hans hvilo.
Lay not wait, O wicked [man], against the dwelling of the righteous; spoil not his resting place:
16 Ty en rättfärdig faller sju resor, och står åter upp; men de ogudaktige falla uti olycko.
For a just [man] falleth seven times, and riseth up again: but the wicked shall fall into mischief.
17 Gläd dig icke öfver dins oväns fall, och ditt hjerta fröjde sig icke öfver hans olycka.
Rejoice not when thine enemy falleth, and let not thine heart be glad when he stumbleth:
18 Herren måtte det se, och honom det illa behaga, och vända sina vrede ifrå honom.
Lest the LORD see [it], and it displease him, and he turn away his wrath from him.
19 Vredgas icke öfver den onda, och haf icke nit öfver de ogudaktiga.
Fret not thyself because of evil [men], neither be thou envious at the wicked;
20 Ty den onde hafver intet till hoppandes, och de ogudaktigas lykta skall utslockna.
For there shall be no reward to the evil [man; ] the candle of the wicked shall be put out.
21 Min son, frukta Herran och Konungen, och blanda dig icke ibland de upproriska.
My son, fear thou the LORD and the king: [and] meddle not with them that are given to change:
22 Ty deras förderf skall med hast uppstiga; och ho vet, när begges olycka kommer?
For their calamity shall rise suddenly; and who knoweth the ruin of them both?
23 Detta kommer ock ifrå de visa. Anse personen i domenom är icke godt.
These [things] also [belong] to the wise. [It is] not good to have respect of persons in judgment.
24 Den som till den ogudaktiga säger: Du äst from; honom banna menniskorna, och folket hatar honom.
He that saith unto the wicked, Thou [art] righteous; him shall the people curse, nations shall abhor him:
25 Men de som straffa honom, de behaga väl; och en rik välsignelse kommer öfver dem.
But to them that rebuke [him] shall be delight, and a good blessing shall come upon them.
26 Ett redeligit svar är såsom ett ljuft kyssande.
[Every man] shall kiss [his] lips that giveth a right answer.
27 Beställ din ärende ute, och bruka din åker; sedan bygg ditt hus.
Prepare thy work without, and make it fit for thyself in the field; and afterwards build thine house.
28 Var icke vittne utan sak emot din nästa, och bedrag icke med dinom mun.
Be not a witness against thy neighbour without cause; and deceive [not] with thy lips.
29 Säg icke: Såsom man gör mig, så vill jag göra igen, och vedergälla hvarjom och enom hans gerning.
Say not, I will do so to him as he hath done to me: I will render to the man according to his work.
30 Jag gick framom dens latas åker, och om dens galnas vingård;
I went by the field of the slothful, and by the vineyard of the man void of understanding;
31 Och si, der var icke annat än nässlor på, och stod full med tistel, och muren var omkullfallen.
And, lo, it was all grown over with thorns, [and] nettles had covered the face thereof, and the stone wall thereof was broken down.
32 Då jag det såg, lade jag det på hjertat, och skådade, och lärde deraf.
Then I saw, [and] considered [it] well: I looked upon [it, and] received instruction.
33 Du vill ännu något litet sofva, och ännu något litet sömnig vara, och ännu litet sammanlägga händerna till att hvila;
[Yet] a little sleep, a little slumber, a little folding of the hands to sleep:
34 Men din armod skall komma dig, såsom en vandrare, och din fattigdom, såsom en väpnad man.
So shall thy poverty come [as] one that travelleth; and thy want as an armed man.
