Ordspråksboken 24
1 Följ icke onda menniskor, och begär icke att vara när dem.
Misund ej onde Folk, hav ikke lyst til at være med dem;
2 Ty deras hjerta står efter skada, och deras läppar råda till ondt.
thi deres Hjerte pønser paa Vold, deres Læbers Ord volder Men.
3 Genom vishet varder ett hus bygdt, och genom förstånd vid magt hållet.
Ved Visdom bygges et Hus, ved Indsigt holdes det oppe,
4 Genom skickelig hushållning varda husen full med allahanda kosteliga och härliga rikedomar.
ved Kundskab fyldes Kamrene med alskens kosteligt, herligt Gods.
5 En vis man är stark, och en förnuftig man är mägtig af krafter.
Vismand er større end Kæmpe, kyndig Mand mer end Kraftkarl.
6 Ty med råd måste man örlig föra; och der månge rådgifvare äro, der är segren.
Thi Krig skal du føre efter modent Overlæg, vel staar det til, hvor mange giver Raad.
7 Vishet är dem galna allt för hög; han tör icke upplåta sin mun i portenom.
Visdom er Daaren for høj, han aabner ej Munden i Porten.
8 Den sig sjelfvom skada gör, honom kallar man väl en hufvudskalk.
Den, der har ondt i Sinde, kaldes en rænkefuld Mand.
9 Ens dåras tanke är synd, och en bespottare är en styggelse för menniskomen.
Hvad en Daare har for, er Synd, en Spotter er Folk en Gru.
10 Den är icke stark, som i nödene icke fast är.
Taber du Modet paa Trængslens Dag, da er din Kraft kun ringe.
11 Hjelp dem som man döda vill, och drag dig icke undan för dem som man dräpa vill.
Frels dem, der slæbes til Døden, red dem, der vakler hen for at dræbes.
12 Säger du: Si, vi förståt intet; menar du, att den der hjertan vet, märker det icke; och den der på själena akt hafver, känner det icke; och lönar menniskone efter hennes gerningar?
Siger du: »Se, jeg vidste det ikke« — mon ej han, der vejer Hjerter, kan skønne? Han, der tager Vare paa din Sjæl, han ved det, han gengælder Mennesker, hvad de har gjort.
13 Ät, min son, hannog, ty det är godt; och hannogskaka är söt i dinom hals.
Spis Honning, min Søn, det er godt, og Kubens Saft er sød for din Gane;
14 Alltså lär vishetena för dina själ; när du finner henne, så varder det framdeles väl gåendes, och ditt hopp skall icke fåfängt vara.
vid, at saa er og Visdom for Sjælen! Naar du finder den, har du en Fremtid, dit Haab bliver ikke til intet.
15 Vakta icke, såsom en ogudaktig, uppå dens rättfärdigas hus; förspill icke hans hvilo.
Lur ej paa den retfærdiges Bolig, du gudløse, ødelæg ikke hans Hjem;
16 Ty en rättfärdig faller sju resor, och står åter upp; men de ogudaktige falla uti olycko.
thi syv Gange falder en retfærdig og staar op, men gudløse styrter i Fordærv.
17 Gläd dig icke öfver dins oväns fall, och ditt hjerta fröjde sig icke öfver hans olycka.
Falder din Fjende, saa glæd dig ikke, snubler han, juble dit Hjerte ikke,
18 Herren måtte det se, och honom det illa behaga, och vända sina vrede ifrå honom.
at ikke HERREN skal se det med Mishag og vende sin Vrede fra ham.
19 Vredgas icke öfver den onda, och haf icke nit öfver de ogudaktiga.
Græm dig ej over Ugerningsmænd, misund ikke de gudløse;
20 Ty den onde hafver intet till hoppandes, och de ogudaktigas lykta skall utslockna.
thi den onde har ingen Fremtid, gudløses Lampe gaar ud.
21 Min son, frukta Herran och Konungen, och blanda dig icke ibland de upproriska.
Frygt HERREN og Kongen, min Søn, indlad dig ikke med Folk, som gør Oprør;
22 Ty deras förderf skall med hast uppstiga; och ho vet, när begges olycka kommer?
thi brat kommer Ulykke fra dem, uventet Fordærv fra begge.
23 Detta kommer ock ifrå de visa. Anse personen i domenom är icke godt.
Ogsaa følgende Ordsprog er af vise Mænd. Partiskhed i Retten er ilde.
24 Den som till den ogudaktiga säger: Du äst from; honom banna menniskorna, och folket hatar honom.
Mod den, som kender en skyldig fri, er Folkeslags Banden, Folkefærds Vrede;
25 Men de som straffa honom, de behaga väl; och en rik välsignelse kommer öfver dem.
men dem, der dømmer med Ret, gaar det vel, dem kommer Lykkens Velsignelse over.
26 Ett redeligit svar är såsom ett ljuft kyssande.
Et Kys paa Læberne giver den, som kommer med ærligt Svar.
27 Beställ din ärende ute, och bruka din åker; sedan bygg ditt hus.
Fuldfør din Gerning udendørs, gør dig færdig ude paa Marken og byg dig siden et Hus!
28 Var icke vittne utan sak emot din nästa, och bedrag icke med dinom mun.
Vidn ikke falsk mod din Næste, vær ikke letsindig med dine Læber;
29 Säg icke: Såsom man gör mig, så vill jag göra igen, och vedergälla hvarjom och enom hans gerning.
sig ikke: »Jeg gør mod ham, som han gjorde mod mig, jeg gengælder hver hans Gerning.«
30 Jag gick framom dens latas åker, och om dens galnas vingård;
Jeg kom forbi en lad Mands Mark og et uforstandigt Menneskes Vingaard;
31 Och si, der var icke annat än nässlor på, och stod full med tistel, och muren var omkullfallen.
se, den var overgroet af Tidsler, ganske skjult af Nælder; Stendiget om den laa nedbrudt.
32 Då jag det såg, lade jag det på hjertat, och skådade, och lärde deraf.
Jeg skued og skrev mig det bag Øre, jeg saa og tog Lære deraf:
33 Du vill ännu något litet sofva, och ännu något litet sömnig vara, och ännu litet sammanlägga händerna till att hvila;
Lidt Søvn endnu, lidt Blund, lidt Hvile med samlagte Hænder:
34 Men din armod skall komma dig, såsom en vandrare, och din fattigdom, såsom en väpnad man.
Som en Stimand kommer da Fattigdom over dig, Trang som en skjoldvæbnet Mand.
