Ordspråksboken 24
1 Följ icke onda menniskor, och begär icke att vara när dem.
Vær ikke misundelig paa onde Mennesker, og hav ikke Lyst til at være hos dem!
2 Ty deras hjerta står efter skada, och deras läppar råda till ondt.
Thi deres Hjerte grunder paa Ødelæggelse, og deres Læber udtale, hvad der er til Fortræd.
3 Genom vishet varder ett hus bygdt, och genom förstånd vid magt hållet.
Ved Visdom bygges et Hus, og ved Forstand befæstes det;
4 Genom skickelig hushållning varda husen full med allahanda kosteliga och härliga rikedomar.
og ved Kundskab blive Kamrene fulde af alt dyrebart og yndigt Gods.
5 En vis man är stark, och en förnuftig man är mägtig af krafter.
En viis Mand er stærk, og en kyndig Mand styrker sin Kraft.
6 Ty med råd måste man örlig föra; och der månge rådgifvare äro, der är segren.
Thi efter Vejledning skal du føre din Krig, og hvor mange Raadgivere ere, der er Frelse.
7 Vishet är dem galna allt för hög; han tör icke upplåta sin mun i portenom.
Visdommen er for høj for en Daare, for Retten skal han ikke oplade sin Mund.
8 Den sig sjelfvom skada gör, honom kallar man väl en hufvudskalk.
Hvo som tænker paa at gøre ondt, ham kalder man en skalkagtig Mand.
9 Ens dåras tanke är synd, och en bespottare är en styggelse för menniskomen.
Daarskabs Anslag er Synd, og en Spotter er en Vederstyggelighed iblandt Folk.
10 Den är icke stark, som i nödene icke fast är.
Du viste Svaghed paa Nødens Dag; din Kraft var ringe.
11 Hjelp dem som man döda vill, och drag dig icke undan för dem som man dräpa vill.
Red dem, som føres til Døden, dem, som vaklende drage hen at miste Livet; maatte du dog holde dem tilbage!
12 Säger du: Si, vi förståt intet; menar du, att den der hjertan vet, märker det icke; och den der på själena akt hafver, känner det icke; och lönar menniskone efter hennes gerningar?
Naar du siger: „Se, vi kende det ikke‟, mon da ikke den, som prøver Hjerter, forstaar det, og den, som tager Vare paa din Sjæl, kender det, saa at han betaler et Menneske efter dets Gerning?
13 Ät, min son, hannog, ty det är godt; och hannogskaka är söt i dinom hals.
Æd Honning, min Søn! thi den er god, og Honningkage er sød for din Gane;
14 Alltså lär vishetena för dina själ; när du finner henne, så varder det framdeles väl gåendes, och ditt hopp skall icke fåfängt vara.
lær saaledes Visdom for din Sjæl; naar du finder den, og der er en Eftertid, skal din Forhaabning ikke tilintetgøres.
15 Vakta icke, såsom en ogudaktig, uppå dens rättfärdigas hus; förspill icke hans hvilo.
Lur ikke, du ugudelige! paa den retfærdiges Bolig; ødelæg ikke hans Hjem!
16 Ty en rättfärdig faller sju resor, och står åter upp; men de ogudaktige falla uti olycko.
Thi en retfærdig kan falde syv Gange og staa op igen; men de ugudelige skulle styrte i Ulykken.
17 Gläd dig icke öfver dins oväns fall, och ditt hjerta fröjde sig icke öfver hans olycka.
Glæd dig ikke, naar din Fjende falder, og lad dit Hjerte ikke fryde sig, naar han snubler;
18 Herren måtte det se, och honom det illa behaga, och vända sina vrede ifrå honom.
at ikke Herren skal se det, og det maatte være ondt i hans Øjne, og han skal vende sin Vrede fra ham til dig.
19 Vredgas icke öfver den onda, och haf icke nit öfver de ogudaktiga.
Lad ikke din Vrede optændes imod de onde; vær ikke misundelig paa de ugudelige!
20 Ty den onde hafver intet till hoppandes, och de ogudaktigas lykta skall utslockna.
Thi den onde skal ingen Eftertid have; de ugudeliges Lampe skal udslukkes.
21 Min son, frukta Herran och Konungen, och blanda dig icke ibland de upproriska.
Min Søn! frygt Herren og Kongen; bland dig ikke iblandt dem, der hige efter Forandringer!
22 Ty deras förderf skall med hast uppstiga; och ho vet, när begges olycka kommer?
Thi Ulykke fra dem kommer hastelig, og Fordærvelse fra dem begge — hvo kender den?
23 Detta kommer ock ifrå de visa. Anse personen i domenom är icke godt.
Ogsaa dette er af de vise: At anse Personer i Dommen er ikke godt.
24 Den som till den ogudaktiga säger: Du äst from; honom banna menniskorna, och folket hatar honom.
Hvo som siger til den skyldige: Du er retfærdig, ham skulle Folkeslægter forbande; Folkefærd skulle vredes paa ham.
25 Men de som straffa honom, de behaga väl; och en rik välsignelse kommer öfver dem.
Men dem, som straffe ham, skal det gaa vel, og der skal komme en god Velsignelse over dem.
26 Ett redeligit svar är såsom ett ljuft kyssande.
Kys paa Læber giver den, som svarer med rette Ord.
27 Beställ din ärende ute, och bruka din åker; sedan bygg ditt hus.
Beskik din Gerning derude, og gør den færdig for dig paa Ageren; byg saa siden dit Hus!
28 Var icke vittne utan sak emot din nästa, och bedrag icke med dinom mun.
Bliv ikke letsindigt Vidne imod din Næste; og du skulde besvige med dine Læber?
29 Säg icke: Såsom man gör mig, så vill jag göra igen, och vedergälla hvarjom och enom hans gerning.
Sig ikke: Ligesom han gjorde mig, saa vil jeg gøre ham; jeg vil betale enhver efter hans Gerning.
30 Jag gick framom dens latas åker, och om dens galnas vingård;
Jeg gik over en lad Mands Ager og over et uforstandigt Menneskes Vingaard,
31 Och si, der var icke annat än nässlor på, och stod full med tistel, och muren var omkullfallen.
og se, den var aldeles løbet op i Tidsler, dens Overflade var skjult med Nælder, og Stengærdet derom var nedbrudt.
32 Då jag det såg, lade jag det på hjertat, och skådade, och lärde deraf.
Der jeg saa det, lagde jeg mig det paa Hjerte; jeg saa til, jeg annammede en Lærdom:
33 Du vill ännu något litet sofva, och ännu något litet sömnig vara, och ännu litet sammanlägga händerna till att hvila;
At sove lidt, at slumre lidt, at folde Hænderne lidt for at ligge —,
34 Men din armod skall komma dig, såsom en vandrare, och din fattigdom, såsom en väpnad man.
saa skal din Armod komme som en Vandringsmand og din Mangel som skjoldvæbnet Mand.
