< Ordspråksboken 23 >

1 När du sitter och äter med enom herra, så gif akt uppå, hvad för dig handladt varder;
Katta erbab bilen hemdastixan bolsang, Aldingdiki kim ikenlikini obdan oylan.
2 Och sätt en knif på din hals, om du vill behålla lifvet.
Ishtiying yaman bolsa, Gélinggha pichaq tenglep turghandek özüngni tart.
3 Önska dig icke af hans mat; ty det är falskt bröd.
Uning nazunémetlirini tama qilma, Ular adem aldaydighan tamaqlardur.
4 Möd dig icke till att varda rik, och vänd igen af dina funder.
Bay bolimen dep özüngni upratma; Özüngning zéhningni bu ishqa qaratma.
5 Låt icke din ögon flyga efter det som du icke få kan; ty detsamma gör sig vingar såsom en örn, och flyger upp åt himmelen.
[Bayliqlargha] köz tikishing bilenla, ular yoq bolidu; Pul-mal derweqe özige qanat yasap, Xuddi bürküttek asman’gha uchup kéter.
6 Ät icke bröd med en afundsfull, och önska dig icke hans mat;
Ach közning nénini yéme, Uning ésil nazunémetlirini tama qilma;
7 Ty såsom ett spökelse är han innantill. Han säger: Ät och drick; och hans hjerta är dock icke till dig.
Chünki uning köngli qandaq bolghandek, özimu shundaq. U aghzida: — Qéni, alsila, ichsile! — désimu, Biraq könglide séni oylighini yoq.
8 Dine betar, som du ätit hafver, måste du utspy; och måste din vänliga ord förtappat hafva.
Yégen bir yutum taamnimu qusuwétisen, Uninggha qilghan chirayliq sözliringmu bikargha ketken bolidu.
9 Tala icke för ens dåras öron; ty han föraktar dins tals klokhet.
Exmeqqe yol körsitip salma, Chünki u eqil sözliringni közge ilmas.
10 För icke tillbaka de förra råmärke, och gack icke in uppå de faderlösas åker;
Qedimde békitken yerning pasil tashlirini yötkime, Yétimlarning étizlirighimu ayagh basma;
11 Ty deras förlösare är mägtig; han skall uträtta deras sak emot dig.
Chünki ularning Hemjemet-Qutquzghuchisi intayin küchlüktur; U Özi ular üchün üstüngdin dewa qilar.
12 Gif ditt hjerta till tuktan, och din öron till förnuftigt tal.
Nesihetke köngül qoy, Ilim-bilimlerge qulaq sal.
13 Låt icke af att tukta pilten; ty om du slår honom med ris, så betorf man icke dräpa honom.
Balanggha terbiye bérishtin érinme; Eger tayaq bilen ursang, u ölüp ketmeydu;
14 Du slår honom med ris; men du friar hans själ ifrå helvetet. (Sheol h7585)
Sen uni tayaq bilen ursang, Belkim uni tehtisaradin qutquziwalisen. (Sheol h7585)
15 Min son, om du vis är, så gläder sig ock mitt hjerta;
I oghlum, dana bolsang, Méning qelbim qanche xush bolar idi!
16 Och mine njurar äro glade, när dina läppar tala det rätt är.
Aghzingda orunluq sözler bolsa, ich-ichimdin shadlinimen.
17 Ditt hjerta följe icke syndarom; utan var dagliga uti Herrans fruktan.
Gunah sadir qilghuchilargha reshk qilma, Herdaim Perwerdigardin eyminishte turghin;
18 Ty det skall vara dig framdeles godt, och ditt väntande skall icke fela.
Shundaq qilghiningda jezmen köridighan yaxshi kününg bolidu, Arzu-ümiding bikargha ketmes.
19 Hör, min son, och var vis; och styr ditt hjerta in på vägen.
I oghlum, sözümge qulaq sélip dana bol, Qelbingni [Xudaning] yoligha bashlighin.
20 Var icke ibland drinkare och slösare;
Meyxorlargha arilashma, Nepsi yaman göshxorlar bilen bardi-keldi qilma;
21 Ty de drinkare och slösare varda fattige, och en sofvare måste rifven kläder bära.
Chünki haraqkesh bilen nepsi yaman axirida yoqsulluqta qalar, Gheplet uyqusigha patqanlargha jende kiyimni kiygüzer.
22 Hör din fader, den dig födt hafver, och förakta icke dina moder, då hon gammal varder.
Séni tapqan atangning sözini angla, Anang qérighanda uninggha hörmetsizlik qilma.
23 Köp sanningena, och sälj icke bort henne; vishet, tuktan och förstånd.
Heqiqetni sétiwal, Uni hergiz sétiwetme. Danaliq, terbiye we yorutulushnimu al.
24 Dens rättfärdigas fader gläder sig; och den som en visan födt hafver, han är glad deröfver.
Heqqaniy balining atisi chong xushalliq tapar; Dana oghulni tapqan atisi uningdin xursen bolar.
25 Låt din fader och dina moder glädja sig, och glädje sig den dig födt hafver.
Ata-anangni söyündürüp, Séni tughqan anangni xush qil.
26 Gif mig, min son, ditt hjerta, och låt dinom ögom mina vägar behaga.
I oghlum, qelbingni manga tapshur; Közliringmu hayatliq yollirimgha tikilsun!
27 Ty en sköka är en djup grop, och horkonan är en trång grop.
Chünki pahishe ayal chongqur oridur, Buzuq yat ayal tar zindandur;
28 Och vaktar hon såsom en röfvare, och de oaktsamma ibland menniskorna samkar hon till sig.
Ular qaraqchidek möküwélip, Insaniyet arisidiki wapasizlarni köpeyter.
29 Hvar är ve? Hvar är sorg? Hvar är kif? Hvar är klagan? Hvar äro sår utan sak? Hvar äro röd ögon?
Kimde azab bar? Kimde derd-elem? Kim jédel ichide qalar? Kim nale-peryad kötürer? Kim sewebsiz yarilinar? Kimning közi qizirip kéter?
30 Nämliga der man dryckenskap öfvar, och kommer till att utdricka hvad inskänkt är.
Del sharab üstide uzun olturghan, Ebjesh sharabtin tétishqa aldirighan meyxorlar!
31 Se icke till vinet, att det så rödt är, och står så dägeligit i glasena, och går lätteliga in;
Sharabning ajayib qizilliqigha, uning jamdiki julaliqigha, Kishining gélidin shundaq siliq ötkenlikige meptun bolup qalma!
32 Men på sistone biter det såsom en orm, och stinger såsom en huggorm.
Axirida u zeherlik yilandek chéqiwalidu, Oq yilandek neshtirini sanjiydu.
33 Så se din ögon efter andra qvinnor; och ditt hjerta talar oskälig ting;
Köz aldingda ghelite menziriler körünidu, Aghzingdin qalaymiqan sözler chiqidu.
34 Och du blifver såsom en den der sofver midt i hafvet, och såsom den der sofver ofvanpå en mast.
Xuddi déngiz-okyanlarda leylep qalghandek, Yelkenlik kémining moma yaghichi üstide yatqandek bolisen.
35 De slå mig, och det gör mig intet ondt; de stöta mig, men jag känner det intet. När skall jag uppvaka, att jag måtte komma till drycks igen?
Sen choqum: — Birsi méni urdi, lékin men yarilanmidim! Birsi méni tayaq bilen urdi, biraq aghriqini sezmidim!» — deysen. Biraq sen yene: «Hoshumgha kelsemla, men yenila sharabni izdeymen! — deysen.

< Ordspråksboken 23 >