Ordspråksboken 23
1 När du sitter och äter med enom herra, så gif akt uppå, hvad för dig handladt varder;
Quando sederis ut comedas cum principe, diligenter attende quæ apposita sunt ante faciem tuam:
2 Och sätt en knif på din hals, om du vill behålla lifvet.
et statue cultrum in gutture tuo, si tamen habes in potestate animam tuam,
3 Önska dig icke af hans mat; ty det är falskt bröd.
ne desideres de cibis eius, in quo est panis mendacii.
4 Möd dig icke till att varda rik, och vänd igen af dina funder.
Noli laborare ut diteris: sed prudentiæ tuæ ponde modum.
5 Låt icke din ögon flyga efter det som du icke få kan; ty detsamma gör sig vingar såsom en örn, och flyger upp åt himmelen.
Ne erigas oculos tuos ad opes, quas non potes habere: quia facient sibi pennas quasi aquilæ, et volabunt in cælum.
6 Ät icke bröd med en afundsfull, och önska dig icke hans mat;
Ne comedas cum homine invido, et ne desideres cibos eius:
7 Ty såsom ett spökelse är han innantill. Han säger: Ät och drick; och hans hjerta är dock icke till dig.
quoniam in similitudinem arioli, et coniectoris, æstimat quod ignorat. Comede et bibe, dicet tibi: et mens eius non est tecum.
8 Dine betar, som du ätit hafver, måste du utspy; och måste din vänliga ord förtappat hafva.
Cibos, quos comederas, evomes: et perdes pulchros sermones tuos.
9 Tala icke för ens dåras öron; ty han föraktar dins tals klokhet.
In auribus insipientium ne loquaris: qui despicient doctrinam eloquii tui.
10 För icke tillbaka de förra råmärke, och gack icke in uppå de faderlösas åker;
Ne attingas parvulorum terminos: et agrum pupillorum ne introeas:
11 Ty deras förlösare är mägtig; han skall uträtta deras sak emot dig.
Propinquus enim illorum fortis est: et ipse iudicabit contra te causam illorum.
12 Gif ditt hjerta till tuktan, och din öron till förnuftigt tal.
Ingrediatur ad doctrinam cor tuum: et aures tuæ ad verba scientiæ.
13 Låt icke af att tukta pilten; ty om du slår honom med ris, så betorf man icke dräpa honom.
Noli subtrahere a puero disciplinam: si enim percusseris eum virga, non morietur.
Tu virga percuties eum: et animam eius de inferno liberabis. (Sheol h7585)
15 Min son, om du vis är, så gläder sig ock mitt hjerta;
Fili mi, si sapiens fuerit animus tuus, gaudebit tecum cor meum:
16 Och mine njurar äro glade, när dina läppar tala det rätt är.
et exultabunt renes mei, cum locuta fuerint rectum labia tua.
17 Ditt hjerta följe icke syndarom; utan var dagliga uti Herrans fruktan.
Non æmuletur cor tuum peccatores: sed in timore Domini esto tota die:
18 Ty det skall vara dig framdeles godt, och ditt väntande skall icke fela.
quia habebis spem in novissimo, et præstolatio tua non auferetur.
19 Hör, min son, och var vis; och styr ditt hjerta in på vägen.
Audi fili mi, et esto sapiens: et dirige in via animum tuum.
20 Var icke ibland drinkare och slösare;
Noli esse in conviviis potatorum, nec in comessationibus eorum, qui carnes ad vescendum conferunt:
21 Ty de drinkare och slösare varda fattige, och en sofvare måste rifven kläder bära.
quia vacantes potibus, et dantes symbola consumentur, et vestietur pannis dormitatio.
22 Hör din fader, den dig födt hafver, och förakta icke dina moder, då hon gammal varder.
Audi patrem tuum, qui genuit te: et ne contemnas cum senuerit mater tua.
23 Köp sanningena, och sälj icke bort henne; vishet, tuktan och förstånd.
Veritatem eme, et noli vendere sapientiam, et doctrinam, et intelligentiam.
24 Dens rättfärdigas fader gläder sig; och den som en visan födt hafver, han är glad deröfver.
Exultat gaudio pater iusti: qui sapientem genuit, lætabitur in eo.
25 Låt din fader och dina moder glädja sig, och glädje sig den dig födt hafver.
Gaudeat pater tuus, et mater tua, et exultet quæ genuit te.
26 Gif mig, min son, ditt hjerta, och låt dinom ögom mina vägar behaga.
Præbe fili mi cor tuum mihi: et oculi tui vias meas custodiant.
27 Ty en sköka är en djup grop, och horkonan är en trång grop.
Fovea enim profunda est meretrix: et puteus angustus, aliena.
28 Och vaktar hon såsom en röfvare, och de oaktsamma ibland menniskorna samkar hon till sig.
Insidiatur in via quasi latro, et quos incautos viderit, interficiet.
29 Hvar är ve? Hvar är sorg? Hvar är kif? Hvar är klagan? Hvar äro sår utan sak? Hvar äro röd ögon?
Cui væ? cuius patri væ? cui rixæ? cui foveæ? cui sine causa vulnera? cui suffusio oculorum?
30 Nämliga der man dryckenskap öfvar, och kommer till att utdricka hvad inskänkt är.
Nonne his, qui commorantur in vino, et student calicibus epotandis?
31 Se icke till vinet, att det så rödt är, och står så dägeligit i glasena, och går lätteliga in;
Ne intuearis vinum quando flavescit, cum splenduerit in vitro color eius: ingreditur blande,
32 Men på sistone biter det såsom en orm, och stinger såsom en huggorm.
sed in novissimo mordebit ut coluber, et sicut regulus venena diffundet.
33 Så se din ögon efter andra qvinnor; och ditt hjerta talar oskälig ting;
Oculi tui videbunt extraneas, et cor tuum loquetur perversa.
34 Och du blifver såsom en den der sofver midt i hafvet, och såsom den der sofver ofvanpå en mast.
Et eris sicut dormiens in medio mari, et quasi sopitus gubernator, amisso clavo:
35 De slå mig, och det gör mig intet ondt; de stöta mig, men jag känner det intet. När skall jag uppvaka, att jag måtte komma till drycks igen?
et dices: Verberaverunt me, sed non dolui: traxerunt me, et ego non sensi: quando evigilabo, et rursus vina reperiam?
