< Ordspråksboken 23 >

1 När du sitter och äter med enom herra, så gif akt uppå, hvad för dig handladt varder;
Lè ou chita sou tab ak yon ki gouvènè, konsidere byen sa ki devan ou.
2 Och sätt en knif på din hals, om du vill behålla lifvet.
Konsa, mete yon kouto sou gòj ou si ou se yon nonm ak gwo lanvi.
3 Önska dig icke af hans mat; ty det är falskt bröd.
Pa dezire bon manje sa yo, paske se yon repa desepsyon.
4 Möd dig icke till att varda rik, och vänd igen af dina funder.
Pa fatige kò ou pou jwenn richès; sispann reflechi sou sa.
5 Låt icke din ögon flyga efter det som du icke få kan; ty detsamma gör sig vingar såsom en örn, och flyger upp åt himmelen.
Depi ou mete zye ou sou li, l ale. Paske, anverite, li gen zèl kon yon èg k ap vole vè syèl yo.
6 Ät icke bröd med en afundsfull, och önska dig icke hans mat;
Pa manje pen a yon mesye ki chich, ni anvi bèl bagay li;
7 Ty såsom ett spökelse är han innantill. Han säger: Ät och drick; och hans hjerta är dock icke till dig.
paske jan li panse nan tèt li a, se konsa li ye. Li di ou: “Manje e bwè!” Men kè li pa avè w.
8 Dine betar, som du ätit hafver, måste du utspy; och måste din vänliga ord förtappat hafva.
Ou va vomi mòso ke ou te manje a e gaspiye tout bèl pawòl ou yo.
9 Tala icke för ens dåras öron; ty han föraktar dins tals klokhet.
Pa pale nan zòrèy a moun sòt, paske l ap meprize sajès a pawòl ou yo.
10 För icke tillbaka de förra råmärke, och gack icke in uppå de faderlösas åker;
Pa deplase ansyen bòn nan, ni antre nan chan òfelen yo,
11 Ty deras förlösare är mägtig; han skall uträtta deras sak emot dig.
Paske Redanmtè yo a pwisan. Li va plede ka yo kont ou.
12 Gif ditt hjerta till tuktan, och din öron till förnuftigt tal.
Aplike kè ou a disiplin ak zòrèy ou a pawòl ki pote konesans.
13 Låt icke af att tukta pilten; ty om du slår honom med ris, så betorf man icke dräpa honom.
Pa ralanti disiplin sou yon timoun; malgre ou frape li ak yon baton, li p ap mouri.
14 Du slår honom med ris; men du friar hans själ ifrå helvetet. (Sheol h7585)
Ou va frape li ak baton pou delivre nanm li de sejou mò yo. (Sheol h7585)
15 Min son, om du vis är, så gläder sig ock mitt hjerta;
Fis mwen an, si kè ou saj, pwòp kè m va kontan tou.
16 Och mine njurar äro glade, när dina läppar tala det rätt är.
Wi, jis anndan m va rejwi lè lèv ou pale sa ki dwat.
17 Ditt hjerta följe icke syndarom; utan var dagliga uti Herrans fruktan.
Pa kite kè ou fè lanvi pechè yo, men viv nan lakrent SENYÈ a tout tan.
18 Ty det skall vara dig framdeles godt, och ditt väntande skall icke fela.
Anverite, gen davni, e espwa ou p ap anile.
19 Hör, min son, och var vis; och styr ditt hjerta in på vägen.
Koute, fis mwen an, vin saj pou dirije kè ou nan chemen an.
20 Var icke ibland drinkare och slösare;
Pa bwè twòp diven, ni fè voras nan manje vyann;
21 Ty de drinkare och slösare varda fattige, och en sofvare måste rifven kläder bära.
paske sila ki bwè twòp la ak moun voras la va vin pòv; e dòmi nan zye a va fè l abiye ak vye twal chire.
22 Hör din fader, den dig födt hafver, och förakta icke dina moder, då hon gammal varder.
Koute papa ou ki te fè ou a, e pa meprize manman ou lè l vin granmoun.
23 Köp sanningena, och sälj icke bort henne; vishet, tuktan och förstånd.
Achte verite e pa vann li! Ranmase sajès, enstriksyon ak bon konprann.
24 Dens rättfärdigas fader gläder sig; och den som en visan födt hafver, han är glad deröfver.
Papa a sila ki dwat la va rejwi anpil, e sila ki fè yon fis ki saj la va gen kè kontan nan li.
25 Låt din fader och dina moder glädja sig, och glädje sig den dig födt hafver.
Kite papa ou ak manman ou fè kè kontan; kite fanm ki te fè ou a, rejwi.
26 Gif mig, min son, ditt hjerta, och låt dinom ögom mina vägar behaga.
Ban m kè ou, fis mwen an; kite zye ou fè kè kontan nan chemen mwen yo.
27 Ty en sköka är en djup grop, och horkonan är en trång grop.
Paske yon pwostitiye se yon fòs byen fon, e yon fanm adiltè se yon ti pwi etwat.
28 Och vaktar hon såsom en röfvare, och de oaktsamma ibland menniskorna samkar hon till sig.
Anverite, li kache veye tankou vòlè, pou l ogmante enfidelite pami lòm.
29 Hvar är ve? Hvar är sorg? Hvar är kif? Hvar är klagan? Hvar äro sår utan sak? Hvar äro röd ögon?
Se kilès ki gen gwo pwoblèm? Se kilès ki gen tristès? Se kilès ki gen konfli? Se kilès kap plenyèn? Se kilès ki blese san rezon? Se kilès ki gen zye wouj?
30 Nämliga der man dryckenskap öfvar, och kommer till att utdricka hvad inskänkt är.
Sila ki mize sou diven nan, sila ki ale goute diven mele an.
31 Se icke till vinet, att det så rödt är, och står så dägeligit i glasena, och går lätteliga in;
Pa gade diven an lè l wouj, lè l fè klè nan tas la, lè l desann byen dous.
32 Men på sistone biter det såsom en orm, och stinger såsom en huggorm.
Nan dènye moman an, li mòde tankou sèpan; li brile tankou bouch koulèv.
33 Så se din ögon efter andra qvinnor; och ditt hjerta talar oskälig ting;
Zye ou va wè bagay ki dwòl, e panse ou va twouble anpil.
34 Och du blifver såsom en den der sofver midt i hafvet, och såsom den der sofver ofvanpå en mast.
Ou va tankou yon moun ki kouche nan mitan lanmè, oswa tankou yon moun ki kouche sou ma batiman.
35 De slå mig, och det gör mig intet ondt; de stöta mig, men jag känner det intet. När skall jag uppvaka, att jag måtte komma till drycks igen?
“Yo te frape m, men mwen pa t santi anyen! Yo te bat mwen, men mwen pa t konnen sa! Lè m leve, m ap chache pou m kab bwè ankò.”

< Ordspråksboken 23 >