Ordspråksboken 22
1 Rykte är kosteligare än stor rikedom; och ynnest bättre än silfver och guld.
Yaxshi nam zor bayliqqa ige bolushtin ewzel; Qedir-qimmet altun-kümüshtin üstündur.
2 Rike och fattige måste vara ibland hvarannan; Herren hafver gjort dem alla.
Gaday bilen bay bir zéminda yashar; Her ikkisini yaratqan Perwerdigardur.
3 Den kloke ser det onda, och tager sig vara; de oförnuftige löpa igenom, och få skada.
Zérek kishi bala-qazani aldin körüp qachar; Saddilar aldigha bérip ziyan tartar.
4 Der man lider i Herrans fruktan, der är rikedom, ära och lif.
Özini töwen tutup, Perwerdigardin eyminishning berikiti — bayashatliq, izzet-hörmet we hayattur.
5 Spjut och snaror äro på dens vrångas väg; men den som drager sig der långt ifrå, han bevarar sitt lif.
Hiyligerlerning yolida tikenler, tuzaqlar yatar; Öz yoligha hézi bolghan kishi ulardin yiraq bolar.
6 Såsom man vän ett barn, så låter det icke af, då det gammalt varder.
Baligha kichikide mijezige qarap durus terbiye berseng, Chong bolghanda u shu yoldin chiqmas.
7 Den rike råder öfver de fattiga, och den som borgar, han är hans träl som lånar.
Baylar miskinlerni bashqurur; Qerzdar qerz igisining qulidur.
8 Den som orätt sår, han skall uppskära vedermödo, och skall igenom sins ondskos ris förgås.
Naheqliq uruqini chachqanning alidighan hosuli balayi’apettur; Uning ghezep-heywisi chüsher.
9 Ett mildt öga varder välsignadt; ty han gifver af sitt bröd dem fattiga.
Séxiy adem beriket tapar; Chünki u miskinlerge öz nénidin bölüp bergüchidur.
10 Drif ut bespottaren, så kommer kifvet bort; så vänder igen träta och smälek.
Hakawurni qoghliwetseng, jédel-majira bésilar; Kélishmeslikler we shermendichilikler tüger.
11 Den som ett trofast hjerta hafver, och täckeliga talar, hans vän är Konungen.
Pak niyetni qedirleydighan kishining sözliri güzeldur; Shunga padishah uning bilen dost bolar.
12 Herrans ögon bevara godt råd; men föraktarens ord omstörter han.
Perwerdigarning közi ilim-heqiqetni saqlar; U iplaslarning sözlirini échip tashlap bikar qilar.
13 Den late säger: Ett lejon är ute; jag måtte varda dräpen på gatone.
Hurun adem: «Tashqirida bir shir turidu, Kochigha chiqsam öltürülimen!» — deydu.
14 Ens skökos mun är en djup grop; dem Herren ogunstig är, han faller deruti.
Zinaxor ayalning aghzi chongqur bir oridur; Perwerdigar narazi bolghan kishi uninggha chüshüp kéter.
15 Galenskap är i piltens hjerta; men tuktans ris drifver den långt ifrå honom.
Nadanliq sebiy balilarning qelbige baghlaghliqtur; Biraq terbiye tayiqi buni uningdin yiraq qilar.
16 Den som den fattiga orätt gör, på det hans gods må mycket varda, han skall ock gifva enom rikom, och fattig varda.
Miskinlerni ézish bilen bay bolghan, We baylargha sowghat sunidighan kishi, Axiri peqet yoqsulluqta qalar.
17 Böj din öron, och hör de visas ord, och lägg uppå hjertat mina läro.
Qulaq sal, sanga aqilanilerning sözlirini ögitey; Köngül qoyup bilimimni ögen’gin.
18 Ty det skall väl bekomma dig, om du dem när dig behåller; och de skola tillsammans genom din mun väl lyckas.
Ularni qelbingde ching tutsang, Ular sanga shérin bolar, Lewliringde sep bolup teyyar turidu.
19 Att ditt hopp skall vara intill Herran, måste jag dig om sådant dagliga förmana.
Chin qelbing bilen Perwerdigargha tayinishing üchün, Bügün [bu hékmetlik sözlerni] bashqa birsige emes, Belki sanga yetküzdum.
20 Hafver jag icke margfaldeliga skrifvit dig före, med råd och läro;
Uningdin mana ottuzni yazdim, Buning ichide nesihetler hem bilim bar.
21 På det jag skulle visa dig en vissan grund till sanningena, att du måtte kunna rätteliga svara dem som dig sända?
Bular bilen heqiqetning sözlirining derweqe heqiqet ikenlikini bileleysen, We shundaq qilip séni ewetküchilerge heqiqetning sözliri bilen jawab qayturalaysen.
22 Beröfva icke den fattiga, ändock han fattig är; och undertryck icke den elända i portenom.
Yoqsuldin bulap alma, u kembeghel tursa, Ajiz möminlerni soraq ornida bozek qilma.
23 Ty Herren skall handla deras sak, och skall förtrycka deras förtryckare.
Chünki Perwerdigar ularning dewasini kötürer, Ulardin bulap alghanlardin bulap alar.
24 Gif dig icke i sällskap med en vredsam man, och håll dig icke intill en grym man;
Mijezi ittik adem bilen dost bolma, Qehrlik adem bilen arilashma,
25 Att du tilläfventyrs icke lärer hans väg, och får dine själs förargelse.
Bolmisa, uning yaman yolini öginip qélip, qiltaqqa chüshisen.
26 Var icke när dem som sina hand förpligta, och för skuld i borgan gå.
Bashqilargha [képil bolup] qol bergüchilerdin bolma, Qerzlerni töleshke kapalet bergüchilerdin bolma;
27 Ty om du icke hafver till att betala, så tager man dina säng bort under dig.
Séning qayturalighudek nerseng bolghan bolsa, Ular orun-körpiliringni bikardin-bikar astingdin élip ketmigen bolatti!
28 För icke tillbaka de förra råmärke, som dine fäder gjort hafva.
Ata-bowiliring pasilni belgilep bergen kona chégra tashlirini yötkime.
29 Ser du en man endigan i sin ärende, han skall stå för Konungenom; och skall icke stå för de oädla.
Ishni estayidil we chaqqan béjiridighan kishini körgenmiding? U pes ademlerning xizmitide bolmas; Padishahlarning aldida turar.
