< Ordspråksboken 22 >
1 Rykte är kosteligare än stor rikedom; och ynnest bättre än silfver och guld.
Ліпше добре ім'я́ за багатство велике, і ліпша милість за срі́бло та золото.
2 Rike och fattige måste vara ibland hvarannan; Herren hafver gjort dem alla.
Багатий та вбогий стрічаються, — Господь їх обох створив.
3 Den kloke ser det onda, och tager sig vara; de oförnuftige löpa igenom, och få skada.
Мудрий бачить лихе — і ховається, а безумні йдуть і кара́ються.
4 Der man lider i Herrans fruktan, der är rikedom, ära och lif.
Заплата покори і стра́ху Господнього, — це багатство, і слава, й життя.
5 Spjut och snaror äro på dens vrångas väg; men den som drager sig der långt ifrå, han bevarar sitt lif.
Терни́на й пастки́ на дорозі лукавого, а хто стереже́ свою душу, віді́йде далеко від них.
6 Såsom man vän ett barn, så låter det icke af, då det gammalt varder.
Привчай юнака́ до дороги його, і він, як поста́ріється, не усту́питься з неї.
7 Den rike råder öfver de fattiga, och den som borgar, han är hans träl som lånar.
Багатий панує над бідними, а боржни́к — раб позича́льника.
8 Den som orätt sår, han skall uppskära vedermödo, och skall igenom sins ondskos ris förgås.
Хто сіє кри́вду, той жа́тиме лихо, а бич гніву його покінчи́ться.
9 Ett mildt öga varder välsignadt; ty han gifver af sitt bröd dem fattiga.
Хто доброго ока, той поблагосло́влений буде, бо дає він убогому з хліба свого́.
10 Drif ut bespottaren, så kommer kifvet bort; så vänder igen träta och smälek.
Глумли́вого вижени, — й вийде з ним сварка, і суперечка та га́ньба припи́няться.
11 Den som ett trofast hjerta hafver, och täckeliga talar, hans vän är Konungen.
Хто чистість серця кохає, той має хороше на устах, і другом йому буде цар.
12 Herrans ögon bevara godt råd; men föraktarens ord omstörter han.
Очі Господа оберігають знання́, а лукаві слова́ Він відкине.
13 Den late säger: Ett lejon är ute; jag måtte varda dräpen på gatone.
Лінивий говорить: „На вулиці лев, — серед майда́ну я буду забитий!“
14 Ens skökos mun är en djup grop; dem Herren ogunstig är, han faller deruti.
Уста коха́нки — яма глибока: на ко́го Господь має гнів, той впадає туди.
15 Galenskap är i piltens hjerta; men tuktans ris drifver den långt ifrå honom.
До юнако́вого серця глупо́та прив'язана, та різка карта́ння відда́лить від нього її.
16 Den som den fattiga orätt gör, på det hans gods må mycket varda, han skall ock gifva enom rikom, och fattig varda.
Хто тисне убогого, щоб собі́ збагати́тись, і хто багаче́ві дає, — той певно збідніє.
17 Böj din öron, och hör de visas ord, och lägg uppå hjertat mina läro.
Нахили своє вухо, і послухай слів мудрих, і серце зверни до мого знання́,
18 Ty det skall väl bekomma dig, om du dem när dig behåller; och de skola tillsammans genom din mun väl lyckas.
бо гарне воно, коли будеш ти їх у своєму нутрі́ стерегти́, — хай стануть на устах твоїх вони ра́зом!
19 Att ditt hopp skall vara intill Herran, måste jag dig om sådant dagliga förmana.
Щоб надія твоя була в Го́споді, я й сьогодні навчаю тебе.
20 Hafver jag icke margfaldeliga skrifvit dig före, med råd och läro;
Хіба ж не писав тобі три́чі з порадами та із знання́м,
21 På det jag skulle visa dig en vissan grund till sanningena, att du måtte kunna rätteliga svara dem som dig sända?
щоб тобі завідо́мити правду, правдиві слова́, щоб ти істину міг відпові́сти тому, хто тебе запитає.
22 Beröfva icke den fattiga, ändock han fattig är; och undertryck icke den elända i portenom.
Не грабу́й незамо́жнього, бо він незамо́жній, і не тисни убогого в брамі,
23 Ty Herren skall handla deras sak, och skall förtrycka deras förtryckare.
бо Господь за їхню справу суди́тиметься, і грабіжникам їхнім ограбує Він душу.
24 Gif dig icke i sällskap med en vredsam man, och håll dig icke intill en grym man;
Не дружись із чоловіком гнівли́вим, і не ходи із люди́ною лютою,
25 Att du tilläfventyrs icke lärer hans väg, och får dine själs förargelse.
щоб доріг її ти не навчи́вся, і тене́та не взяв для своєї душі.
26 Var icke när dem som sina hand förpligta, och för skuld i borgan gå.
Не будь серед тих, хто пору́ку дає́, серед тих, хто пору́чується за борги́:
27 Ty om du icke hafver till att betala, så tager man dina säng bort under dig.
коли ти не матимеш чим заплатити, — нащо ві́зьмуть з-під тебе посте́лю твою?
28 För icke tillbaka de förra råmärke, som dine fäder gjort hafva.
Не пересува́й віково́ї границі, яку встановили батьки́ твої.
29 Ser du en man endigan i sin ärende, han skall stå för Konungenom; och skall icke stå för de oädla.
Ти бачив люди́ну, мото́рну в занятті своїм? Вона перед царя́ми спокійно стоятиме, та не всто́їть вона перед про́стими.