Ordspråksboken 22
1 Rykte är kosteligare än stor rikedom; och ynnest bättre än silfver och guld.
La buona riputazione è da preferirsi alle molte ricchezze; e la stima, all’argento e all’oro.
2 Rike och fattige måste vara ibland hvarannan; Herren hafver gjort dem alla.
Il ricco e il povero s’incontrano; l’Eterno li ha fatti tutti e due.
3 Den kloke ser det onda, och tager sig vara; de oförnuftige löpa igenom, och få skada.
L’uomo accorto vede venire il male, e si nasconde; ma i semplici tirano innanzi, e ne portan la pena.
4 Der man lider i Herrans fruktan, der är rikedom, ära och lif.
Il frutto dell’umiltà e del timor dell’Eterno è ricchezza e gloria e vita.
5 Spjut och snaror äro på dens vrångas väg; men den som drager sig der långt ifrå, han bevarar sitt lif.
Spine e lacci sono sulla via del perverso; chi ha cura dell’anima sua se ne tien lontano.
6 Såsom man vän ett barn, så låter det icke af, då det gammalt varder.
Inculca al fanciullo la condotta che deve tenere; anche quando sarà vecchio non se e dipartirà.
7 Den rike råder öfver de fattiga, och den som borgar, han är hans träl som lånar.
Il ricco signoreggia sui poveri, e chi prende in prestito è schiavo di chi presta.
8 Den som orätt sår, han skall uppskära vedermödo, och skall igenom sins ondskos ris förgås.
Chi semina iniquità miete sciagura, e la verga della sua collera è infranta.
9 Ett mildt öga varder välsignadt; ty han gifver af sitt bröd dem fattiga.
L’uomo dallo sguardo benevolo sarà benedetto, perché dà del suo pane al povero.
10 Drif ut bespottaren, så kommer kifvet bort; så vänder igen träta och smälek.
Caccia via il beffardo, se n’andranno le contese, e cesseran le liti e gli oltraggi.
11 Den som ett trofast hjerta hafver, och täckeliga talar, hans vän är Konungen.
Chi ama la purità del cuore e ha la grazia sulle labbra, ha il re per amico.
12 Herrans ögon bevara godt råd; men föraktarens ord omstörter han.
Gli occhi dell’Eterno proteggono la scienza, ma egli rende vane le parole del perfido.
13 Den late säger: Ett lejon är ute; jag måtte varda dräpen på gatone.
Il pigro dice: “Là fuori c’è un leone; sarò ucciso per la strada”.
14 Ens skökos mun är en djup grop; dem Herren ogunstig är, han faller deruti.
La bocca delle donne corrotte è una fossa profonda; colui ch’è in ira all’Eterno, vi cadrà dentro.
15 Galenskap är i piltens hjerta; men tuktans ris drifver den långt ifrå honom.
La follia è legata al cuore del fanciullo, ma la verga della correzione l’allontanerà da lui.
16 Den som den fattiga orätt gör, på det hans gods må mycket varda, han skall ock gifva enom rikom, och fattig varda.
Chi opprime il povero, l’arricchisce; chi dona al ricco, non fa che impoverirlo.
17 Böj din öron, och hör de visas ord, och lägg uppå hjertat mina läro.
Porgi l’orecchio e ascolta le parole dei Savi ed applica il cuore alla mia scienza.
18 Ty det skall väl bekomma dig, om du dem när dig behåller; och de skola tillsammans genom din mun väl lyckas.
Ti sarà dolce custodirle in petto, e averle tutte pronte sulle tue labbra.
19 Att ditt hopp skall vara intill Herran, måste jag dig om sådant dagliga förmana.
Ho voluto istruirti oggi, sì, proprio te, perché la tua fiducia sia posta nell’Eterno.
20 Hafver jag icke margfaldeliga skrifvit dig före, med råd och läro;
Non ho io già da tempo scritto per te consigli e insegnamenti
21 På det jag skulle visa dig en vissan grund till sanningena, att du måtte kunna rätteliga svara dem som dig sända?
per farti conoscere cose certe, parole vere, onde tu possa risponder parole vere a chi t’interroga?
22 Beröfva icke den fattiga, ändock han fattig är; och undertryck icke den elända i portenom.
Non derubare il povero perch’è povero, e non opprimere il misero alla porta;
23 Ty Herren skall handla deras sak, och skall förtrycka deras förtryckare.
ché l’Eterno difenderà la loro causa, e spoglierà della vita chi avrà spogliato loro.
24 Gif dig icke i sällskap med en vredsam man, och håll dig icke intill en grym man;
Non fare amicizia con l’uomo iracondo e non andare con l’uomo violento,
25 Att du tilläfventyrs icke lärer hans väg, och får dine själs förargelse.
che tu non abbia ad imparare le sue vie e ad esporre a un’insidia l’anima tua.
26 Var icke när dem som sina hand förpligta, och för skuld i borgan gå.
Non esser di quelli che dan la mano, che fanno sicurtà per debiti.
27 Ty om du icke hafver till att betala, så tager man dina säng bort under dig.
Se non hai di che pagare, perché esporti a farti portar via il letto?
28 För icke tillbaka de förra råmärke, som dine fäder gjort hafva.
Non spostare il termine antico, che fu messo dai tuoi padri.
29 Ser du en man endigan i sin ärende, han skall stå för Konungenom; och skall icke stå för de oädla.
Hai tu veduto un uomo spedito nelle sue faccende? Egli starà al servizio dei re; non starà al servizio della gente oscura.
