Ordspråksboken 22
1 Rykte är kosteligare än stor rikedom; och ynnest bättre än silfver och guld.
HE mea makemakeia ke kaulaua mamua o ka waiwai he nui; A mamua hoi o ke kala a me ke gula ka lokomaikai io.
2 Rike och fattige måste vara ibland hvarannan; Herren hafver gjort dem alla.
Halawai pu ka poe waiwai a me ka poe ilihune; Na Iehova lakou a pau i hana.
3 Den kloke ser det onda, och tager sig vara; de oförnuftige löpa igenom, och få skada.
Nana ae la ka mea noonoo i ka ino, a huna ia ia iho; Hele wale aku hoi ka mea naaupo a hihia oia.
4 Der man lider i Herrans fruktan, der är rikedom, ära och lif.
No ka naau haahaa, ka makau ia Iehova, Ka waiwai hoi a me ka hanohano a me ke ola.
5 Spjut och snaror äro på dens vrångas väg; men den som drager sig der långt ifrå, han bevarar sitt lif.
Aia na kakalaioa a me na mea hihia ma ke ala o ka mea hele kekee; O ka mea malama i kona uhane, kaawale no oia ia mau mea.
6 Såsom man vän ett barn, så låter det icke af, då det gammalt varder.
E ao aku i ke kamalii i kona aoao, A elemakule oia, aole ia e huli ae mailaila aku.
7 Den rike råder öfver de fattiga, och den som borgar, han är hans träl som lånar.
Noho alii ka mea waiwai maluna o ka poe ilihune, He kauwa hoi ka mea hoopili wale na ke kanaka haawi wale.
8 Den som orätt sår, han skall uppskära vedermödo, och skall igenom sins ondskos ris förgås.
O ka mea lulu aku i ka hewa, e ohi ia i ka popilikia; Ua hoopauia ka laau hahau o kona huhu.
9 Ett mildt öga varder välsignadt; ty han gifver af sitt bröd dem fattiga.
O ka mea maka lokomaikai, e hoomaikaiia oia; No ka mea, ua haawi wale ia i kekahi o kana berena i ka mea nele.
10 Drif ut bespottaren, så kommer kifvet bort; så vänder igen träta och smälek.
E hookuke aku i ka mea hoowahawaha, a e kaawale aku hoi ka hoopaapaa; E pau hoi ka hakaka a me ka hoomaewaewa.
11 Den som ett trofast hjerta hafver, och täckeliga talar, hans vän är Konungen.
O ka mea makemake aku i ka naau maemae, No ka lokomaikai o kona mau lehelehe, o lilo ke alii i hoaaloha nona.
12 Herrans ögon bevara godt råd; men föraktarens ord omstörter han.
O na maka o Iehova, malama aku no i ka ike, Hoohiolo oia i na olelo a ka mea aia.
13 Den late säger: Ett lejon är ute; jag måtte varda dräpen på gatone.
Olelo ae la ka mea palaualelo, he liona mawaho, E make auanei au ma ke alanui.
14 Ens skökos mun är en djup grop; dem Herren ogunstig är, han faller deruti.
He lua hohonu ka waha o ka wahine hookamakama, O ka mea inainaia e Iehova, e haule no ia malaila.
15 Galenskap är i piltens hjerta; men tuktans ris drifver den långt ifrå honom.
Ua paa ke kolohe iloko o ka naau o ke kamalii, O ka laau hahau, oia ke hoohemo ae ia mea mai ona aku.
16 Den som den fattiga orätt gör, på det hans gods må mycket varda, han skall ock gifva enom rikom, och fattig varda.
O ka mea hookaumaha i ka mea ilihune i mea e hoomahuahua ai i kana iho, A o ka mea haawi no ka mea waiwai, e nele io no laua a elua.
17 Böj din öron, och hör de visas ord, och lägg uppå hjertat mina läro.
E haliu mai kou pepeiao a e hoolohe i na olelo a ka poe naauao, A e imi iho kou naau i ko'u ike.
18 Ty det skall väl bekomma dig, om du dem när dig behåller; och de skola tillsammans genom din mun väl lyckas.
No ka mea, he oluolu no ke malama oe ia mau mea iloko ou, E ku pono no hoi i kou mau lehelehe;
19 Att ditt hopp skall vara intill Herran, måste jag dig om sådant dagliga förmana.
I paulele oe ia Iehova, Oia ka'u i hoike ai ia oe, ia oe no i keia la,
20 Hafver jag icke margfaldeliga skrifvit dig före, med råd och läro;
Aole anei i palapala aku au ia oe i na maikai, Ma na oleloao a me ka ike?
21 På det jag skulle visa dig en vissan grund till sanningena, att du måtte kunna rätteliga svara dem som dig sända?
I hoike aku ai au ia oe i ka oiaio o ka olelo pololei, I hai pololei aku oe i ka poe i hoounaia mai ia oe.
22 Beröfva icke den fattiga, ändock han fattig är; och undertryck icke den elända i portenom.
Mai kaili wale oe i ka ka mea ilihune no kona ilihune ana; Aole hoi e hookaumaha i ka mea nele ma kahi o ka ipuka:
23 Ty Herren skall handla deras sak, och skall förtrycka deras förtryckare.
No ka mea, na Iehova e hooponopono no lakou, E hao mai oia i ka uhane o ka poe i hao aku ia lakou.
24 Gif dig icke i sällskap med en vredsam man, och håll dig icke intill en grym man;
Mai hoolauna aku oe me ka mea huhu, A, me ke kanaka inaina hoi, mai hele pu oe;
25 Att du tilläfventyrs icke lärer hans väg, och får dine själs förargelse.
O ao iho oe i kona mau aoao, A loaa i kou uhane ka hihia.
26 Var icke när dem som sina hand förpligta, och för skuld i borgan gå.
Mai hui ae oe me ka poe pai aku i ka lima; Aole hoi me ka poe panai no ka aie:
27 Ty om du icke hafver till att betala, så tager man dina säng bort under dig.
Ina aole au mea e hookaa aku ai, No ke aha la e laweia aku ai kou wahi moe mailalo aku ou?
28 För icke tillbaka de förra råmärke, som dine fäder gjort hafva.
Mai honeenee oe i na mokuna aina kahiko, Na mea a kou poe kupuna i hoonoho ai.
29 Ser du en man endigan i sin ärende, han skall stå för Konungenom; och skall icke stå för de oädla.
Ua ike anei oe i ke kanaka miki ma kana hana? E ku no ia imua o na'lii, Aole oia e ku imua o ka poe naaupo.
