< Ordspråksboken 22 >

1 Rykte är kosteligare än stor rikedom; och ynnest bättre än silfver och guld.
A good name is preferable to abundant riches, and good grace, to silver and to gold.
2 Rike och fattige måste vara ibland hvarannan; Herren hafver gjort dem alla.
The rich and poor meet together: the Lord is the maker them all.
3 Den kloke ser det onda, och tager sig vara; de oförnuftige löpa igenom, och få skada.
The prudent foreseeth the evil, and hideth himself; but the simple pass on, and are punished.
4 Der man lider i Herrans fruktan, der är rikedom, ära och lif.
The reward of humility [and] the fear of the Lord are riches and honor, and life.
5 Spjut och snaror äro på dens vrångas väg; men den som drager sig der långt ifrå, han bevarar sitt lif.
Thorns and snares are on the way of a perverse man: he that doth guard his soul will keep far from them.
6 Såsom man vän ett barn, så låter det icke af, då det gammalt varder.
Train up the lad in accordance with his course: even when he groweth old, will he not depart from it.
7 Den rike råder öfver de fattiga, och den som borgar, han är hans träl som lånar.
A rich man ruleth over the poor, and the borrower is servant to the man that lendeth.
8 Den som orätt sår, han skall uppskära vedermödo, och skall igenom sins ondskos ris förgås.
He that soweth injustice will reap wrong-doing; and the rod of God's wrath will not fail.
9 Ett mildt öga varder välsignadt; ty han gifver af sitt bröd dem fattiga.
A man of a benevolent eye will indeed be blessed; for he giveth of his bread to the poor.
10 Drif ut bespottaren, så kommer kifvet bort; så vänder igen träta och smälek.
Drive away the scorner, and strife will go off; and then will cease contention and dishonor.
11 Den som ett trofast hjerta hafver, och täckeliga talar, hans vän är Konungen.
He that loveth with a pure heart, and hath grace on his lips, will have the king as his friend.
12 Herrans ögon bevara godt råd; men föraktarens ord omstörter han.
The eyes of the Lord guard knowledge, and he overturneth the words of the treacherous.
13 Den late säger: Ett lejon är ute; jag måtte varda dräpen på gatone.
The slothful saith, There is a lion without, in the midst of the streets shall I be murdered.
14 Ens skökos mun är en djup grop; dem Herren ogunstig är, han faller deruti.
A deep pit is the mouth of adulterous women: he that hath obtained the indignation of the Lord will fall thereinto.
15 Galenskap är i piltens hjerta; men tuktans ris drifver den långt ifrå honom.
When folly is bound fast to the heart of a lad, the rod of correction must remove it far from him.
16 Den som den fattiga orätt gör, på det hans gods må mycket varda, han skall ock gifva enom rikom, och fattig varda.
He that oppresseth the poor to increase his riches, [must at length] give to the rich, and come only to want.
17 Böj din öron, och hör de visas ord, och lägg uppå hjertat mina läro.
Incline thy ear, and hear the words of the wise, and apply thy heart unto my knowledge.
18 Ty det skall väl bekomma dig, om du dem när dig behåller; och de skola tillsammans genom din mun väl lyckas.
For it is a pleasant thing if thou keep them within thy bosom, if they be altogether firmly seated upon thy lips.
19 Att ditt hopp skall vara intill Herran, måste jag dig om sådant dagliga förmana.
That thy trust may be in the Lord, have I made them known to thee this day, yea, even to thee.
20 Hafver jag icke margfaldeliga skrifvit dig före, med råd och läro;
Have not I written for thee excellent things in counsels and knowledge,
21 På det jag skulle visa dig en vissan grund till sanningena, att du måtte kunna rätteliga svara dem som dig sända?
That I might make thee know rectitude, the sayings of truth; that thou mightest bring back answers of truth to those that send thee?
22 Beröfva icke den fattiga, ändock han fattig är; och undertryck icke den elända i portenom.
Rob not the poor, because he is poor, neither crush the afflicted in the gate;
23 Ty Herren skall handla deras sak, och skall förtrycka deras förtryckare.
For the Lord will plead their cause, and despoil the life of those that despoil them.
24 Gif dig icke i sällskap med en vredsam man, och håll dig icke intill en grym man;
Make no friendship with a man given to anger; and with a man of fury thou must have no intercourse:
25 Att du tilläfventyrs icke lärer hans väg, och får dine själs förargelse.
Lest thou learn his ways, and get a snare for thy own soul.
26 Var icke när dem som sina hand förpligta, och för skuld i borgan gå.
Be not one of those that pledge their hand, or of those that are sureties for debts.
27 Ty om du icke hafver till att betala, så tager man dina säng bort under dig.
If thou have nothing to pay, why should he take away thy bed from under thee?
28 För icke tillbaka de förra råmärke, som dine fäder gjort hafva.
Remove not the ancient landmark, which thy fathers have established.
29 Ser du en man endigan i sin ärende, han skall stå för Konungenom; och skall icke stå för de oädla.
Seest thou a man that is diligent in his work? before kings may he place himself: let him not place himself before obscure men.

< Ordspråksboken 22 >