< Ordspråksboken 22 >
1 Rykte är kosteligare än stor rikedom; och ynnest bättre än silfver och guld.
Khawhthem khawzah anglakawh mingleek naak tyk, Sui ingkaw tangka anglakawh mikhaileeknaak ce tyk.
2 Rike och fattige måste vara ibland hvarannan; Herren hafver gjort dem alla.
Kuiqang ingkaw khawdeng awm haih nih nawh, ak synkung taw Khawsa ni.
3 Den kloke ser det onda, och tager sig vara; de oförnuftige löpa igenom, och få skada.
Khawkpoekthai ing them amak leek a huawh thuk ta nawh, Khawk hang ingtaw pan nawh kyinaak sawng hy.
4 Der man lider i Herrans fruktan, der är rikedom, ära och lif.
Kawdungnaak ingkaw Khawsa kqihchahnaak taw khawhthem, kyihcahnaak ingkaw hqingnaakna awm hy.
5 Spjut och snaror äro på dens vrångas väg; men den som drager sig der långt ifrå, han bevarar sitt lif.
Thlakche a cehnaak lamawh hling ingkaw thang awm nawh, a hqingnaak ak ngaihthyn ingtaw cece qei hy.
6 Såsom man vän ett barn, så låter det icke af, då det gammalt varder.
Nasen a cehnaak hly lamawh cawngpyi lah, a pacawngnaak dy am hilh kaw.
7 Den rike råder öfver de fattiga, och den som borgar, han är hans träl som lånar.
Boei ing khawdeng uk nawh, them ak pu taw ak pu pek a tamnaa ni.
8 Den som orätt sår, han skall uppskära vedermödo, och skall igenom sins ondskos ris förgås.
Them amak leek ak saw ing kyinaak ce hu kaw, ak kawsonaak ing a saithainaak awm hqeena awm kaw.
9 Ett mildt öga varder välsignadt; ty han gifver af sitt bröd dem fattiga.
Khawboe ak leek ing zoseennaak hu kaw, thlak khawdeng am cahnaak ak caming.
10 Drif ut bespottaren, så kommer kifvet bort; så vänder igen träta och smälek.
Thlang ak thekhanaak ce hek nawh, hqo dip sak lah, khqah qunaak ingkaw hqonaak dip kaw.
11 Den som ett trofast hjerta hafver, och täckeliga talar, hans vän är Konungen.
Kawlung ciimnaak lungna nawh awihneem ing awi ak kqawn taw sangpahrang ce pyina kaw.
12 Herrans ögon bevara godt råd; men föraktarens ord omstörter han.
Bawipa mik ing simthainaak ak ta thlang ce khoemdoen nawh, cehlai amak ypawm thlang ak awi ce am ngai zaak na kaw.
13 Den late säger: Ett lejon är ute; jag måtte varda dräpen på gatone.
Thlak thadam ing, “Im lengawh samthyn awm nawh, a leng kak cawn awhtaw ni cui saw thi hly nyng,” ti hy.
14 Ens skökos mun är en djup grop; dem Herren ogunstig är, han faller deruti.
Nukche am kha taw lawkkhqawng ak dung soeih ing myih nawh, Bawipa ing a sawhnaakkhqi taw cek khuina tla kawm uh.
15 Galenskap är i piltens hjerta; men tuktans ris drifver den långt ifrå honom.
Nasen kawlung taw qawnaak ing pin nawh, ceseiawm toelthamnaak cumcik ing ak hlana thoeng pe kaw.
16 Den som den fattiga orätt gör, på det hans gods må mycket varda, han skall ock gifva enom rikom, och fattig varda.
A boeinaak hamna khawdeng thekhana nawh boei venna ang hyp kutdo ak pe thlang taw khawdeng kaw.
17 Böj din öron, och hör de visas ord, och lägg uppå hjertat mina läro.
Thlakcyi ak awi ve nang haa keng nawh ngai lah; nak kawlung ce ka cyihnaak donaakna hawna lah.
18 Ty det skall väl bekomma dig, om du dem när dig behåller; och de skola tillsammans genom din mun väl lyckas.
Nak kawlung khuiawh kym nawh, nam khaawh ak soepna cak sak lah.
19 Att ditt hopp skall vara intill Herran, måste jag dig om sådant dagliga förmana.
Nak cangnaak ce Bawipa a venawh a awm-naak hamna tuhngawi qoe naven qoeawh ning zak sak nyng.
20 Hafver jag icke margfaldeliga skrifvit dig före, med råd och läro;
Na hamna awicyih sawmthum kawpoek leek pheknaak awi ingkaw simnaak awicyihkhqi ning zak sak nyng.
21 På det jag skulle visa dig en vissan grund till sanningena, att du måtte kunna rätteliga svara dem som dig sända?
Nang anik tyikung venawh ak thym awi nak kqawnnaak pe thai ham, ak thym ingkaw ypnaak ak cu awikhqi ce am ka ni cawngpyi nawh aw?
22 Beröfva icke den fattiga, ändock han fattig är; och undertryck icke den elända i portenom.
Ak khawdeng koeh thekhana nawh, ak voet vai thlang ce vawng kawtawh koeh phep.
23 Ty Herren skall handla deras sak, och skall förtrycka deras förtryckare.
Bawipa ing amingmih ham awideng kawm saw amingmih ak thekhanaakkhqi ce thung khqi kaw.
24 Gif dig icke i sällskap med en vredsam man, och håll dig icke intill en grym man;
Kawso ak nget thlang koeh heem nawh, kawpoekche ak toen koeh pyina.
25 Att du tilläfventyrs icke lärer hans väg, och får dine själs förargelse.
A khawboe oet kawm tik saw, na hqingnaak ham thang nak dunna awm kaw.
26 Var icke när dem som sina hand förpligta, och för skuld i borgan gå.
Kut beih ing awi ak kamkhqi venawh koeh boei.
27 Ty om du icke hafver till att betala, så tager man dina säng bort under dig.
Ikawawm pek kawi am na tak awhtaw ikaw ham nanu na ihkhun ce pek ham nang cai?
28 För icke tillbaka de förra råmärke, som dine fäder gjort hafva.
Nukdam pakdamkhqi ing syn awhkawng ami sym hawh qiilung ce koeh thoeih.
29 Ser du en man endigan i sin ärende, han skall stå för Konungenom; och skall icke stå för de oädla.
A bibinaak awh ak ypawm thlang nak hu aw? anih taw thlang zap a bi ak bi am nawh, sangpahrang bi ak bi ni.