< Ordspråksboken 22 >

1 Rykte är kosteligare än stor rikedom; och ynnest bättre än silfver och guld.
Hou aduna gala. Afae da di da moloi hou hamobeba: le, eno dunu da dima nodosa. Eno da di da bagade gagusu dunu agoai ba: mu. Di da moloi hamobeba: le, eno dunu da dima nodosa, amo logoga masa: ne ilegema.
2 Rike och fattige måste vara ibland hvarannan; Herren hafver gjort dem alla.
Bagade gagui dunu amola hame gagui dunu, ela da hisu hisu. Be hou afadafa da defele. Amo da Hina Gode da ela defele Hi hamoi.
3 Den kloke ser det onda, och tager sig vara; de oförnuftige löpa igenom, och få skada.
Molole dawa: su dunu da mosolasu mabe noga: le ba: sa, amola amo fisima: ne noga: le gagagulasa. Be noga: le hame dawa: su dunu da mosolasu amo ganodini ahoa, amola fa: no e da bagade gogosiane da: i diosa.
4 Der man lider i Herrans fruktan, der är rikedom, ära och lif.
Hina Godema nabasu hou hamoma, amola gasa fi hou mae hamoma. Amasea, di da bagade gaguiwane ba: mu, dunu eno da dima nodomu, amola di da ode bagohame esalumu.
5 Spjut och snaror äro på dens vrångas väg; men den som drager sig der långt ifrå, han bevarar sitt lif.
Wadela: i hamosu dunu da esalusu logoga ahoasea, sani bagohame ba: sa. Di da dia esalusu amoma asigi galea, amo saniga dasa: besa: le, segasa: ima.
6 Såsom man vän ett barn, så låter det icke af, då det gammalt varder.
Dia mano da moloiwane esaloma: ne, ema hou noga: le olelema. Amasea, e da amo hou mae gogolele, ea bogosu amoga doaga: mu.
7 Den rike råder öfver de fattiga, och den som borgar, han är hans träl som lånar.
Hame gagui dunu da bagade gagui dunu ilia bidi mae lale udigili hawa: hamosu dunu agoai galebe. Nowa dunu da enoma muni bu imunusa: lasea, e da amo muni iasu dunu amo ea udigili hawa: hamosu dunu esala.
8 Den som orätt sår, han skall uppskära vedermödo, och skall igenom sins ondskos ris förgås.
Di da moloi hame hou, hawa: agoane sagasea, se nabasu da sono agoane heda: le, se nabasu da gamibi agoai ba: mu. Amola amo sagai da hame dialumu.
9 Ett mildt öga varder välsignadt; ty han gifver af sitt bröd dem fattiga.
Di da mae hihini, dia ha: i manu mogili hame gagui dunuma iasea, di da hahawane ba: mu.
10 Drif ut bespottaren, så kommer kifvet bort; så vänder igen träta och smälek.
Dilia gasa fi dunu sefasima. Amasea, dilia da sia: ga gegesu amola dunu eno ilia dio amoma lasagole sia: su, amo bu hame ba: mu.
11 Den som ett trofast hjerta hafver, och täckeliga talar, hans vän är Konungen.
Nowa da hadigi ida: iwane asigi dawa: su amo hanai galea, amola asigidafa sia: hanai galea, amo dunuma hina bagade da dogolegemu.
12 Herrans ögon bevara godt råd; men föraktarens ord omstörter han.
Hina Gode da dafawane sia: momagele legesa. Be E da ogogosu dunu ilia sia: wadela: lesisa.
13 Den late säger: Ett lejon är ute; jag måtte varda dräpen på gatone.
Hihi dabuli dunu e da eso huluane diasu ganodini fawane esala. E da amane sia: sa, “Na da gadili ahoasea, laione wa: me da na medole legemu galebe!”
14 Ens skökos mun är en djup grop; dem Herren ogunstig är, han faller deruti.
Inia uda adole lasu hou da sani agoane diala. Hina Gode da wadela: i hou hamosu dunu ilima ougi bagade gala, amola agoai dunu da amo saniga hedolo sa: imu.
15 Galenskap är i piltens hjerta; men tuktans ris drifver den långt ifrå honom.
Mano huluane da dawa: hamedene, udigili hou hamonana. Be ili fada: i dawa: ma: ne fasea da ilia hou bu hahamomu.
16 Den som den fattiga orätt gör, på det hans gods må mycket varda, han skall ock gifva enom rikom, och fattig varda.
Dia udigili iasu amo bagade gagui dunuma iasea, o di bagade gaguma: ne hame gagui dunu ilia liligi lasea, amola ilima banenesisia, di amola da fa: no hame gagui dunu agoai ba: mu.
17 Böj din öron, och hör de visas ord, och lägg uppå hjertat mina läro.
Nabima! Amasea, na da bagade dawa: su dunu ilia olelebe amo dima olelemu. Ilia olelebe amo noga: le hogoi helema.
18 Ty det skall väl bekomma dig, om du dem när dig behåller; och de skola tillsammans genom din mun väl lyckas.
Amola di da amo olelebe noga: le dawa: sea, amola eno dunuma olelemusa: dawa: sea, di da hahawane ba: mu.
19 Att ditt hopp skall vara intill Herran, måste jag dig om sådant dagliga förmana.
Na da amo olelebe wali dima olelemu. Bai di noga: le nabalu, Hina Gode dafawaneyale dawa: mu, amo na da hanai galebe.
20 Hafver jag icke margfaldeliga skrifvit dig före, med råd och läro;
Na da dima olelema: ne, sia: 30 agoane dedei dagoi. Amo sia: ganodini dawa: ma: ne sia: , sisasu sia: amola fada: i sia: da dedei dagoi.
21 På det jag skulle visa dig en vissan grund till sanningena, att du måtte kunna rätteliga svara dem som dig sända?
Amo sia: da dima dafawanedafa hou olelemu. Amasea, di da enoga dafawane hou hogoi helema: ne asunasisia, di da amo ea bai bu gaguli misunu.
22 Beröfva icke den fattiga, ändock han fattig är; och undertryck icke den elända i portenom.
Hame gagui dunu da gasa hameba: le, ilia hou mae banenesima. Amola asaboi gasa hame dunu ilima fofada: sea, ilia hou mae banenesima.
23 Ty Herren skall handla deras sak, och skall förtrycka deras förtryckare.
Bai Hina Gode da ili fidima: ne ilimagale fofada: mu. Amola nowa dunu da amo asaboi hame gagui dunu ilima beda: ma: ne medole legemusa: sia: sea, Hina Gode da amo dunu beda: ma: ne medole legemusa: sia: mu.
24 Gif dig icke i sällskap med en vredsam man, och håll dig icke intill en grym man;
Dilia gasa fi nimi bagade dunu amo maedafa dogolegema.
25 Att du tilläfventyrs icke lärer hans väg, och får dine själs förargelse.
Di da amaiwane hou lasa: besa: le amola dia hou bu afadenemu hamedeiwane ba: sa: besa: le amo maedafa dogolegema.
26 Var icke när dem som sina hand förpligta, och för skuld i borgan gå.
Dunu eno da liligi lale bidi mae iawane fa: no imunu sia: sea, di da ea udigili lai amo dabe imunusa: mae sia: ma
27 Ty om du icke hafver till att betala, så tager man dina säng bort under dig.
Di da fa: no amo dabe imunu da hamedei ba: sea, se nabimu. Amola ilia dia liligi huluane amola dia diaheda: su amolawane, amo dabeyale lamu.
28 För icke tillbaka de förra råmärke, som dine fäder gjort hafva.
Musa: fi dunu ilia soge alalo ilegesu, amo maedafa gua: ma.
29 Ser du en man endigan i sin ärende, han skall stå för Konungenom; och skall icke stå för de oädla.
Nowa dunu da noga: idafa hawa: hamosu hamosea, e da dunu oda bagohame ilia hou baligisa. Amola e da hina bagade dunu ilima gilisimu defele ba: sa.

< Ordspråksboken 22 >